En Mil om Dagen

Hej, och god fortsättning på det nya året!  Har det börjat bra? Hoppas det! För mig känns det som om jag har fått i mig flera liter trögflytande bromsolja och ett ok på huvudet. Det är så tungt, så tungt. Visserligen visar pulsklockan att jag flyttat fram min mjölksyratröskel från 160 i puls till 162 (klockan tror att jag kan springa i "mjölksyratempo" - 4:42 per kilometer - med två slag till per minut mot förut). Det är en utveckling åt rätt håll. Att förskjuta tröskeln närmare maxpuls innebär att det tar längre tid för kroppen att nå tröskeln. Man orkar alltså jobba längre med hög ansträngning och med syre i musklerna, innan mjölksyran slår till. Att orka springa med hög intensitet länge är i sig ett mål för att nå mitt huvudmål - att klara milen på mindre än 45 minuter... Året började annars med ett styrketräningspass på gymmet. Har sagt det förut - på den här fronten måste jag bli bättre. Mycket bättre än förra året i alla fall. Då fick jag ihop totalt 36 stycken s...

Hej igen. Hur mås det? Är ni laddade inför sommarens comeback? För ni är väl uppdaterade på att några varma och soliga dagar ligger framför oss - i alla fall om man bor i Götaland eller södra delarna av Svealand. Jag ser fram emot det, men hoppas att det blir svalare inför Helsingborg Marathon den 31 augusti. Sol, värme och löpning är ingen bra kombo för mig. I går hade vi en fin kväll. Soligt och lagom varmt. Jag knöt på mig traildojorna och joggade iväg lugnt utmed Billingens sluttningar. Körde ett så kallat Maffetone-pass, vilket innebär löpning med en väldigt låg puls. I backarna fick jag gå det mesta för att hålla pulsen nere. Till en början sprang jag utmed Billingens nya spår, "Trollstigen 12 km", vilken till stor del går på Billingeleden, och där den tuffa backen upp till Ryds grottor ingår. Som ni ser på den suddiga bilden ovan bjuds man på en storslagen utsikt därifrån. Träffade en herre där som var förvånad över att jag tagit mig dit genom löpning. Jag s...

Högsommarvärmen är här och det känns gött att få en dos av den när man fortfarande har semester. Just i kväll sitter jag ute på balkongen, med datorn i mitt knä, och bara tar in av det sommarkvällen bjuder på. En ljum stilla vind, fågelsång och stadens brus. Nån mil bort ser jag silhuetten av en luftballong som långsamt drar sig bort. Det är helt enkelt en helt underbar kväll... När klockan blir tio i kväll ska jag möta min äldste son. Han ville köra ett träningspass ihop när det blivit lite svalare ute. Planen är en promenad och jag ska se om jag kan få med honom på en liten pulshöjare på Billingens sluttningar. Själv körde jag löpträning med några korta backintervaller just som det var som varmast ute. Tänkte att man måste väl kunna träna i alla former av väder - även om det är bland det värsta jag vet när det är så varmt som nu (25 grader eller mer + sol). Höll mig dock i skuggan under själva intervall-delen. Ändå var det väldigt svårt att maxa i de 40-sekunders intervaller ...

Om man inte gillar att styrketräna på gymmet får man hitta andra sätt att träna styrka och balans på. Tidigt i morse, innan solen hade gått upp, gav jag mig ut på en ruggigt jobbig löprunda. Jag och Stefan hade nämligen bestämt oss för att springa i skogen på Billingens sluttningar. Skogslöpning på små besvärliga stigar ger både balans och styrka - och när man ger sig an bergets grymma uppförsbackar då får benen veta att de lever...  Vi gick ut hårt. Kämpade oss igenom 59 höjdmeter på den första kilometern och sen fortsatte vi med fler och fler höjdmeter. Benen skrek av smärta och vi sa inte så mycket när det var som värst. Vi fick gå bitvis för att inte dra på oss för mycket smärta i benen. Men vi fick njuta av en fin morgon, guld i skogen och på himlen. Efter 22 kilometer traillöpning, mest på Billingeleden, var vi klara. Skön känsla då.

Det var längesen jag sprang så renodlad trail som jag gjorde i går. Det blev en runda på elva kilometer där jag startade hemma och sprang på småstigar upp på Billingen . Första kilometern innehöll 60 höjdmeter, det två efterföljande kilometerna 65hm sammanlagt. Bra start tyckte jag. Det tyckte inte Jacob, som var med på drygt åtta kilometer av passet. Men han kämpade väl i backarna. Första kilometern avverkad. Jacob pustar ut... Lugn traillöpning är riktigt gött faktiskt. Ger musklerna i kroppen en väldigt fin träning och det är inte nödvändigt att det ska gå speciellt fort för att den ska göra nytta. Jag är ju egentligen en asfaltslöpare men känner att jag borde lägga in fler pass i skogen som komplement. Det är skonsam löpning och det är väldigt rofyllt att vara i skogen. En lisa för själen helt enkelt... De två sista kilometerna gick helt och hållet på asfalt. Allra sista kilometern blev den snabbaste trots att den innehöll 20 jobbiga höjdmeter. Här har vi just k...

Hej på er! Tänkte slänga ihop några rader och bilder innan jag går och lägger mig. Det får bli några ord om gårdagen. För kan ni tänka er - den där löprundan med ett avslutande bad i Simsjön blev av i går. Jag kom på att jag skulle åka i sista stund innan mitt arbetspass skulle börja. Rev ihop de grejer jag behövde, bytte om och satte mig i bilen och körde upp till Simsjön. Hade parkeringen vid sjön som start- och målplats och sprang en runda i skogen som var ungefär sju kilometer lång. En dryg kilometer av dessa gick på asfalt. Det var 27 grader varmt och redan efter ett par kilometer var jag ordentligt trött. Hade nog tagit i lite för mycket från start för sen orkade jag knappt med något mer. Såklart spelade min allmänt dåliga form in, samt det faktum att jag inte sovit så mycket den senaste tiden. Tog mig ändå igenom  det hela på 46 minuter (6:46-tempo) och avslutade alltihop med ett bad i Simsjön. Det var underbart skönt när kroppen kokade! Kunde tyvärr inte ligga i ...

Onsdag och torsdag passerade utan att någon löpträning blev av - men i dag, fredag, blev det ett kortare trail-pass på bergssluttningen. Ett "mini-trail" kanske man kan säga. Startade löpträningen  innan frukost och gick ut ganska hårt med många höjdmeter på den första kilometern. Pulsmätningen synkade inte mellan klockan och pulsbandet, och det var aningen irriterande. Inte första gången det sker med min Garmin Forerunner (630). Uppskattningen var att pulsen hamnade väldigt högt med tanke på min andhämtning och upplevda ansträngning. Det var asjobbigt emellanåt. Jag var dock snäll mot mig själv och tillät mig lite återhämtning genom att gå då och då. Turen gick till stora delar på Billingeleden, bland annat på dess nya dragning i trakten runt Brandstorp. Sen bar det av hemåt igen, då via järnvägsbanken från Eklunds bildemontering ungefär. Den totala upplevda ansträngningen blev runt tröskelnivå (nära supertröskel), och det behövdes ett sånt pass efter alla lågpulslöpni...

Då det gäller löpträning har den här veckan varit lite upp och ner - så varför inte stänga den på samma inslagna väg, tänkte jag... I tidigare inlägg har jag berättat om ett långpass som fick en bitter eftersmak i form av smärta i ländryggen och en bit nedåt - men också om en kortare löpning med bra känsla. I fredags skulle jag testa Norska superintervaller i milspåret på Billingen. Efter uppvärmningen ökade jag tempot i den första fyra-minuters-intervallen. Försökte tänka på att inte springa hårdare än att jag skulle klara av tre intervaller till i ungefär samma tempo, men när jag hade sprungit en liten bit in i den andra intervallen märkte jag hur orken försvann mer och mer. Blev inte direkt glad över detta, men efter en kort överläggning med mig själv tog jag beslutet att inte ge upp intervallen och att fortsätta med de andra intervallerna utan att ta i alltför nära max. Det blev bra! Kortade ner den totala distansen också vilket kändes positivt. Egentligen blev det här ett ...

Alla helgons dag är en dag för att hedra och minnas våra nära och kära som inte längre finns med oss. Men för nära 1.700 löpare var det också en dag med en tuff utmaning på Kullaberg. Jag var en av dem - och även om mitt mål enbart var att överleva "Dödens zon" och klara hela banan på mindre än maxtiden fyra timmar, så blev det en sekundjakt på slutet... På vägen till Skåne i fredags stannande jag till vid fars grav och la dit en krans och tände ett ljus. Alla helgons dag är en fin högtid där ljusen på våra begravningsplatser brukar lysa i tusental. Jag tycker det är oerhört vackert och även om jag tänker på min far i stort sett varje dag så blir ändå den här dagen något speciellt. Jag har absolut inget emot Halloween. Vill man "spöka" på ett snällt sätt, festa och ha lite trevligt så är det helt okej, tycker jag. Men Halloween ska absolut inte förknippas med Alla helgons dag och inte heller firas då. Alla helgons dag är verkligen till för att minnas och hedra de ...

Det har passerat ett par dagar utan träning, så i kväll var det dags. Tillsammans med Åsa och Jacob blev det intervaller i backe - även denna gång vid Ryds grottor. Nu vill jag väl inte påstå att jag varit helt overksam på mina vilodagar heller. Promenaderna med Selma blir många och långa å gärna uppför berget. Det gäller att passa på att fixa några (icke dokumenterade) höjdmeter i smyg... På tal om Selma. I dag var vi hos veterinären för andra gången på kort tid. Hon blev halvt sövd och fick vara där hela förmiddagen. Vid lunchtid hämtade jag en lätt desorienterad och matt liten Selma. Hon har inte riktigt varit sig själv på hela dagen men det ska förhoppningsvis bli bättre i morgon. Annars började onsdagen bra med solsken för första gången på (som det känns) väldigt länge. Nåväl, träningen då? Åsa och Jacob hämtade upp mig här hemma och sen körde vi till Hasselbacken för att ta en uppvärmningspromenad därifrån till den branta delen av backen mot Ryds grottor. Jacob ville gärna ge...

När jag tittade ut genom fönstret i morse och såg hur regnet vräkte ner var inte lusten för löpning alltför stor. Den ökade inte heller när jag konstaterade att det bara var två grader varmt (eller rättare sagt kallt) ute. Isvindar från norr sved i mina kinder på vägen till bilen... Anna och jag hade bestämt oss för att dra iväg till Falköping för en löprunda på Mösseberg. Det är trevligt att träna på andra platser än de vanliga här hemmave´ och i dag var inget undantag. Regnet piskade på framrutan och temperaturen gick ner och låg precis över nollan. När vi närmade oss Falköping övergick regnet till snö och vi tittade smått förskräckta på varann. Det här var ingen av oss riktigt beredd på. Uppe på Mösseberg var det nollgradigt så det tog en liten stund innan vi blev varma. Vi joggade den lila kuperade milen och det regnade och snöade om vartannat - å på sina ställen blåste en rejäl motvind. Det var blött och lerigt men för egen del blev det en perfekt mental träning inför Kullaman...

I måndags föreslog Åsa och Jacob att vi skulle träna intervaller i backe - och det skulle inte ske vilken backe som helst: Grusvägen vid asfaltsverket upp mot Ryds grottor var målet. En grymt tuff backe med bitvis riktigt jobbig lutning... I kväll var det dags. Själv hade jag bestämt mig för att värma upp med en runda på berget innan vi skulle ses. Anna hängde på och vi sprang en lång väg uppför bergssluttningen för att sedan köra en vända där uppe innan vi följde Billingeleden ned till platsen för intervallerna. Åsa och Jacob var redan på plats. Vi träffades där grusvägen börjar vid Inga Karls väg och satte ganska omgående igång med den första intervallen i den branta backen (det var bara YogaJacob som var tvungen att anmärka på min vita, bakåtvända keps och hur opassande detta var för min ålder, för att sedan följa upp denna åthutning med diverse historier om någons besök i Tyskland och nått zoo). :D Vi höll olika tempo och mitt mål var att försöka hitta ett som jag skulle kunn...

Visst blev det några aktiviteter på Billingen i dag med... Först genom egen träning och sen var jag uppe å kollade in alla duktiga löpare i Billingehusloppet. Kul både ock. Har länge haft Billingehusloppet i bakhuvudet som ett av de lopp jag gärna vill genomföra. Har jag inte varit förhindrad av arbete så har det varit andra lopp samma helg. I dag var det inget som krockade men eftersom min form varit så dålig det senaste hade jag helt enkelt ingen motivation att ställa upp. Däremot var det väldigt roligt att titta på. Vann huvuddistansen (10,5 km) gjorde Malin Strand från Sävedalens IF (40:11) och Yared Admasu från Hälle IF (33:51). Bästa skövdelöpare blev Sofia Smedman (44:09) och Fredrik Ousbäck (36:03). På filmklippet här nedan ser vi Yared Admasu. Visst ser löpsteget lätt ut. Riktigt imponerande! Men det var många som imponerade! Kände igen flera av de lokala topplöparna och tänkte att "den där farten ska väl inte vara så svår att hålla?" Fast när man ser vilka...

I dag var jag ute på ett småsjukt träningspass. Det är nämligen fullt fokus på Kullamannen och Dödens zon den 5 november, och som den orutinerade trail-löpare jag är så tycker jag att det kan vara på sin plats att lägga så mycket träning som möjligt på galna utmaningar i skogen. Kullamannen tycks nämligen vara ett rätt galet lopp. Det har jag förstått alltmer sedan jag läst om det och sett Youtube-klipp från loppet. Speciellt Dödens zon verkar vara riktigt, riktigt sjukt. Med uppgifter om en backe som är några hundra meter lång, bjuder på 190 höjdmeter och uppskattas ha en 60 procentig lutning. I början av backen står en mysko gubbe och säger; "Välkommen till Dödens zon" och tittar upp för backen. Snacka om att mjölksyran kommer att bränna i benen där. Men i dag var det alltså träning som gällde och det var inte bara den som var sjuk. Redan efter några hundra meter kände jag hur kroppen inte ville vara med. Benen kändes helt okej - jag upplevde mig stark och orkade fint i...

I kvällens inlägg tänkte jag ta upp en del om framtiden. Vad väntar egentligen? Hur kommer det att gå? Låt oss ta fram kristallkulan och kika lite...  Som ni ju vet så har det inte varit riktigt som vanligt det senaste. Men nu vill jag inte tjata mer om det, så har du missat något får du backa bland inläggen och läsa igenom allt gnäll som finns där. När du gjort det ska vi blicka framåt här istället - för det finns nämligen några mål till som jag tänkte att jag skulle nå i år. I början av november är det dags för Kullamannen Dödens Zon (21-24 km och 1.000 höjdmeter) , ett traillopp som lär bli en riktig utmaning för min del. På grund av allt som har hänt så har jag hamnat rejält på efterkälken vad gäller träning i skog och mark, men nu när oktober är här ska jag se till att köpa mig ett par trailskor och sen ge mig ut på Billingen och träna "hårt". Gissa vad som väntar då? Jo, löpning på en massa små, steniga och rotfyllda stigar. Genom våta myrar, uppför branta klipp...

Med tunga steg och en andhämtning som inte var av denna jord gav jag mig ut på Billingssluttningens kuperade småstigar i dag. Målet var att träna lugn trail-löpning och samtidigt få en skön runda i vår vackra natur här på Billingen. Det har varit enormt tungt att komma igång efter uppehållet med ryggskottet. Är fortfarande riktigt tungt, men det är väl bara att jobba på och lita på att träningen ger resultat - även om man inte orkar ge allt. Ha tålamodet och lita på att orken och styrkan så sakteliga byggs upp... Men energin finns inte där, inte heller i dag då det blev det en tur tillsammans med Anna på delar av Billingeleden. Vi startade på Stenvägen/Norra Bergvägen och sprang upp i skogen väster om Lingonstigen och vidare norrut via slalombacken, Dälderna och Ryds grottor. Vi sprang till största delen på små, kuperade stigar, där blicken för det mesta fick vandra över stigen för att se var man satte ner fötterna. Med massor av förrädiska fällor ...

Nu har det gått så där länge igen, sen jag skrev här i bloggen senast. Men nu är jag här och det är hög tid att skriva, för det har hänt en hel del sen sist... För det första så har jag testat något jag aldrig gjort förut: Jag har sprungit ett trail-lopp! Det började med att jag sprang på Fredrik i husets källare och han berättade om ett trail-lopp i Granvik (Tiveden Trail) och att han hade försökt få med sig någon dit. Mig kunde han glömma för just den lördagen var jag upptagen på förmiddagen. Men så blev jag lite nyfiken, och när jag fick se att loppet skulle börja klockan tre på eftermiddagen så hade jag egentligen ingen ursäkt. Så jag drog iväg ett sms till Fredrik (sent på fredagskvällen) å frågade om jag fick hänga med. Han ringde upp mig dagen efter och sa att han egentligen inte tänkt att springa men blev sugen nu när han skulle få sällskap. Sagt och gjort - jag anmälde mig till det långa loppet (21,5 eller 22,5k - olika uppgifter om distans på hemsidan) vilket skulle gå i ...

Orange blir vårens och sommarens färg för mig. I måndags kväll beställde jag nya löpardojor från Igor Sport i Stockholm, i dag kom de och på fredag är det dags för premiärrundan i dem... Efter måndagens trevliga, men leriga, löprunda på Billingeleden med Micke & C:o så var mina skor så skitiga att jag var tvungen att beställa ett par nya... Ha, ha, ha, nä så illa var det inte men jag har faktiskt känt av att skorna börjat tappa i dämpning - så det var hög tid att byta dojor, tyckte jag. Men ska man beställa skor över nätet så vill det till att veta vad man beställer. Den här gången blev det en repris på ett par skor jag har haft samma modell av i två omgångar förut - Asics GT-2000 3. Jag gillar den skon. Lagom dämpad och sitter bra. Min första uppsättning GT-2000 höll runt 175 mil och den andra omgången cirka 132 mil. Fast jag kommer eventuellt använda dessa i samband med skogslöpning ett tag - sen får det bli ett par trailskor för dylika aktiv...

Nytt år som sagt och med det kanske en del nya mål. Hur tänker du? Vill du bli starkare, snabbare eller lättare? Kanske både ock eller alla tre? Jag vill det! Men jag vill inte pressa mig till något. Jag vill att träningen ska ske på mina villkor och jag vill träna av blott två anledningar - för att det är kul och för att jag ska må bra av det! Visst, jag kan ibland tänka att min träning är till för att jag ska bli både snabbare och uthålligare i löpspåret. Jag kan tänka att jag ska köra långa pass för att bränna fett och hålla "gubbmagen" borta (och hur lätt är det?), och ibland kan jag till och med tänka mig fler synliga muskler i nån slags naiv fåfänga och tankar runt "Beach 20xx" och liknande... Om dessa tankar var de enda drivande till att jag tränar då hade jag nog inte stått ut så länge. Jag tränar som sagt för att jag tycker det är roligt och för att jag mår bra av det! Det här blir ett ganska långt blogginlägg. Scrolla ner till slutet, om du inte orkar ...

Tiden går så vansinnigt fort och julens ankomst närmar sig på allvar. Jag är ledig några dagar just nu men över jul & nyår jobbar jag som vanligt igen enligt mitt rullande schema, både röda och svarta dagar. Och när väl alla helger är slut närmar sig mitt första motionslopp i löpning för det nya året - WinterRun i Göteborg. Bansträckningen för  WinterRun släpptes i dag. Jag trodde att det skulle bli samma bana som förra gången, men se det blev det icke! Den största skillnaden är väl att den här banan går upp till Jakobsdal, via en tunnel under E6 i höjd med Balder på baksidan av Liseberg och en smal cykelbana med mötande löpare. Om jag uppfattat allt rätt så är det där som själva backtävlingen äger rum; en drygt 200 meter lång backe med 20 höjdmeter innebär ca 10 procents lutning, brantast i början. Vore härligt att klämma till med en riktigt bra tid där. För övrigt ser banan en aning knixig ut. Många tvära kurvor plus att det lär vara trångt på sina...