Varmt välkommen till denna blogg! Jag är en snubbe, eh jag menar gubbe, som gillar att vara aktiv till fots - vandra, promenera och springa. Överallt! Helst snitta En Mil om Dagen! Mest vardagliga grejer. Till och från tvättstugan ger också plus i stegbanken. Ja, ni fattar - den här bloggen bjuder inte på några stora äventyr. Tränar på gym ibland btw.
Brutala backar på Billingen
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Visst blev det några aktiviteter på Billingen i dag med... Först genom egen träning och sen var jag uppe å kollade in alla duktiga löpare i Billingehusloppet. Kul både ock.
Har länge haft Billingehusloppet i bakhuvudet som ett av de lopp jag gärna vill genomföra. Har jag inte varit förhindrad av arbete så har det varit andra lopp samma helg. I dag var det inget som krockade men eftersom min form varit så dålig det senaste hade jag helt enkelt ingen motivation att ställa upp.
Däremot var det väldigt roligt att titta på. Vann huvuddistansen (10,5 km) gjorde Malin Strand från Sävedalens IF (40:11) och Yared Admasu från Hälle IF (33:51). Bästa skövdelöpare blev Sofia Smedman (44:09) och Fredrik Ousbäck (36:03). På filmklippet här nedan ser vi Yared Admasu. Visst ser löpsteget lätt ut. Riktigt imponerande!
Men det var många som imponerade! Kände igen flera av de lokala topplöparna och tänkte att "den där farten ska väl inte vara så svår att hålla?" Fast när man ser vilka tider de gör så fattar man hur fort det går - men ändå... Omöjligt ska det väl inte vara??? ;) Dom verkliga hjältarna i loppet var de som kom på slutet. Alla kämpade så jäkla bra och det var så himla kul att se dem här, en dryg kilometer innan målgång. Det var många trötta miner och många slitna kroppar - men de krigade sig fram. Visst hade jag själv också kunnat vara med och krigat där i spåret i dag, men motivationen fanns som sagt inte. Synd...
Strax klart för start
Krigande hjältar
Lite krigande blev det trots allt, då jag masade mig ut på ett eget träningspass på förmiddagen. Drog på mig trailskorna och snirklade upp och ned för bergssluttningen norrut, sen vände jag och tog ungefär samma väg tillbaka. Drygt nio kilometer blev det och pulsklockan visade på mer än 350 höjdmeter. Det gör nästan 40 höjdmeter per kilometer i snitt. I de flesta branter fick jag gå, och på sina ställen var det mer eller mindre klättring som gällde. Nästa vecka ska jag försöka öka på distanspasset i skogen med nån halvmil eller så. Vill gärna öka för att hinna springa ett långpass runt två mil i skogen också, lagom innan det är dags för själva Kullamannnen i början av november.
Gamla slalombacken sög bra fint i benen uppför men gick bra mycket lättare nedför
Det känns allt bättre och bättre inför söndagens lopp i Hässelby. Har jag bara en bra dag så kan vad som helst hända. Som i dag t ex - då fick jag vara med om ett personbästa på nästan tre minuter i milspåret... Fast den här gången var det inte jag som presterade. Det var min arbetskamrat Ola som hade bestämt sig för att göra ett personbästaförsök på milen. Och som han gjorde det! Ingen uppvärmning, bara ut å ge järnet och sen hålla i det alla tio kilometer. Fantastiskt! Vilken vilja och vilket pannben han visade! Och persa på milen med tre minuter är inte var dag man gör. Kung Ola! 53:22 på milen För egen del blev det en behaglig mil i dag. Inspirerad av Olas löpning tog jag mig runt Hellnermilen på Billingen utan några som helst problem. Ansträngningen var låg och tiden blev riktigt hyfsad. Jag känner att det finns mer att ge. I morgon ska jag värma upp med rullskidåkning innan ett lättare pass på gymmet. Efter jobbet på torsdag blir det en kort löprunda med e...
Nu tror jag att mina ben är redo för löpning igen. Känns i varje fall så! Men jag kommer ändå ge dem den vilan som de så väl behöver just nu. Löpträning som tidigast på lördag är det som gäller... I förmiddags var jag ute på rullskidorna igen. Har ju aldrig åkt längre än fem kilometer på dem vid ett och samma tillfälle - men i dag klämde jag till med en hel mil. Platsen för åkningen var återigen järnvägsbanken vid Våmb. Körde hela vägen uppför (2,6k) och vände där asfalten tar slut. Sen blev det ett slags intervallpass tillbaka med elva stycken vändningar fram och tillbaka tills jag åter var på stället där jag startade. I och med detta har jag nått ett av mina "hemliga mål" med rullskidåkningen - nämligen att kunna åka rullskidor i en hel mil. Nästa mål får bli att jag ska kunna köra en hel mil utan att ha träningsvärk i kroppen efteråt - speciellt inte i högerarmen som i dag (jag hade nog inte riktigt den rätta...
"I dag gjorde jag det - det som jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat tro mig vara kapabel till - jag sprang 'Strupen upp' (1.320m/132 höjdmeter) på fantastiska 6:28!!! Sitter just nu med en kopp kaffe i handen och bara njuter av framgången... Här ska firas!!!" Ja, tänk om jag hade fått skriva de orden i kväll efter ett väl genomfört lopp i Strupen. Även om min mer realistiska tanke var att jag skulle ta Strupen på en tid nånstans mellan 8-9 minuter så får vi inte veta. För jag kunde tyvärr inte vara med i loppet i kväll. Det som var tänkt att bli min premiär... Jag hade med löpargrejer å allt till jobbet, men han som skulle lösa av mig var klar med sitt arbete tidigare än väntat, och jag själv var inte till etthundra procent motiverad för detta motbackelopp just i dag. Ville gärna men gårdagens träning tog en hel del på krafterna och jag såg det som förståndigast att vila när det nu blev som det blev... Vill ju hinna återhämta mig helt tills på lördag. Vi båda...
Kommentarer
Skicka en kommentar