Inlägg

Visar inlägg från november, 2018

En härlig vinterdag

Bild
Vinterdagar kan vara riktigt fina. Som den i dag. Isande kallt och vitfrostiga träd mot klarblå himmel - vackert så det förslår. Skönt också. Den kalla och klara luften gör det lättare att andas. Både jag och Selma njöt av dagens promenader i Skövde och Tibro. En lågt stående sol belyste trädtopparna i Tibro vid lunchtid När jag kom hem på kvällen blev det en kort löpträning. Målet var att hålla jämt tempo, dagens-känsla-tempo. Fem kilometer fick jag ihop, vilket var alldeles lagom. Tempot blev nästan vad jag hoppats på, för de två första kilometerna nära nog på sekunden lika. Nästa två något snabbare men i stort sett lika i tid i jämförelse med varann de med. Avslutade med en avvikande snabb kilometer. Ett kort pass blev det som sagt, fast det kändes jäkligt bra! Lager på lager då det är kallt

Kravlös träning

Bild
Sedan ett bra tag tillbaka har jag frångått det  träningsupplägg  jag följde förut. Har kört mina pass på känsla istället och det enda som är kvar av innebörden av "upplägg" är att försöka hålla tre löppass per vecka och variera dem så gott det går. Vilken typ av löpträning det har blivit har oftast bestämts precis innan jag ska ut och springa. Ibland så sent som när jag redan börjat springa, för att hinna känna av hur kroppen mår och klarar. Jag håller formen. Gör du? (Arkivbild) Det känns faktiskt riktigt bra att träna så här och kraven på att prestera si eller så har minskat. Att jag springer tre dagar i veckan är inte heller något krav, bara mer ett mål för att behålla kontinuiteten. På så vis kommer jag i alla fall ut. Även om det av någon orsak inte skulle funka med tre gånger någon enstaka vecka, så är det ingen fara med det. Träningen ska vara skön och kravlös... Relaterat: En professur i löpträning , Träningsupplägg 2019 .

Rör på dig människa!

Bild
Jag fick ihop en härligt ansträngande mil i kväll, men det sägs att svenska folket rör på sig alldeles för lite . Att många av oss har dålig kondition och inte ens orkar promenera i tio minuter utan att behöva vila. Det låter inte bra, tycker jag. Vi har alla olika förutsättningar men en ung frisk människa anser jag ska orka med ett par kilometers promenad utan att säcka ihop. Så hörrni, ut och rör på er. Då kommer orken och konditionen å ni kommer må så mycket bättre. En mils löpning i kväll - och det gick dretbra (som man säger i Värmland). Reflexvästen är viktig i mörkret! När jag kom hem från jobbet i kväll bytte jag om till träningskläder direkt och sprang iväg på en förutsättningslös löprunda. Det gäller att inte tänka för mycket. Inte hamna i soffan. Det var ganska kallt ute men jösses vad skönt det är att springa då. Luften känns ren och klar, och den fyller lungorna med energi. Gick lätt att springa och mot slutet fanns orken att avsluta med en snabb kilometer. Visst

Blodbad på Billingen!

Bild
Just när löpningen var som bäst och det bara var tre kilometer kvar - då hände det. På bråkdelen av en sekund ser jag hur mitt löpsällskap Ola ligger raklång i luften för att på tiondelen av en sekund senare, i samma raklånga position, dunsa rakt ner på den vintrigt stenhårda grusvägen. Alltså, karln hinner knappt reagera eller ta emot sig innan han i farten skrapar upp knän, knogar, haka och panna. Men efter en liten stund "skakade han av sig" och var på benen igen. Löpare är riktiga hårdingar! Eller hur? Innan den otäcka olyckan hade vi genomfört ungefär 7,5 kilometer skön löpträning i ett vackert vinterlandskap. Träden på Billingen lyste vita av snö och frost men i löpspåren var det hyggligt torrt och fint. Det vara endast en kort sträcka mellan 6-7 km som kändes aningen hal av underkylt regn eller liknande. Då Ola hämtat sig något efter fallet gick vi sakta en bit. Blodet rann från handen och stoltheten hade nog fått sig en törn också. Vi vek av på en annan

Bättre än väntat i Lund Runt - trots kollaps

Bild
Nu är det gjort! Årets hittills längsta löprunda blev en tur runt Lund - nästan 28 kilometer lång. Loppet Lund Runt i lördags anordnades av två privatpersoner (löpare givetvis) och de flesta av de 195 deltagarna tycktes se det här loppet som ett bra träningspass. Jag upplevde ingen större tävlingsnerv bland de som sprang, och så var det för mig med - ingen stress alls under loppet. Strax före start i Lund Runt Det var en go känsla! Det hela blev som ett långt härligt träningspass, och jag sprang snabbare och hårdare än vad jag hade vågat hoppas på innan. För jag mådde inget bra timmarna före start. Var av någon oförklarlig anledning riktigt nervös och illamående inför loppet. Magen gjorde uppror. Men eftersom jag från början var inställd på att det här skulle bli träning så tänkte jag att det bara var att köra på. Skulle det här varit träning på egen hand hemma, då hade jag aldrig gett mig ut om jag mått som jag mådde innan loppet. Var så fruktansvärt oladdad innan

Ska springa runt Lund om en vecka

"Fy faan", var arbetskollegans spontana reaktion på distansen när jag berättade att jag ämnar springa Lund Runt (27,7 km) nästa lördag. Äh, svarade jag, det ska nog gå bra. Och det hoppas jag att det ska. Ser loppet som ett träningspass och siktar inte på någon tid direkt. Ska vara med mest för att träna på lite längre distanser. Men om jag skulle gissa på en tid, så tror jag att min nuvarande form kan få mig i mål på 2:35 - 2:50 nånting. Dagsformen och andra icke påverkansbara förutsättningar avgör såklart. Vi får se nu på lördag den 17 november hur det går. Klockan nio på morgonen går starten. Tidigt i morse var jag ute på en milslång löprunda. Vid halv fem startade jag hemifrån och joggade sedan en omväg till jobbet. Först tänkte jag köra fyra stycken kilometerlånga intervaller (med 500 meter återhämtning efter varje) i fem-tempo ungefär. Men när jag hade sprungit en halv kilometer så kändes det som om kroppen inte var riktigt redo. Beslutet blev då att försöka hålla et

Snabbare uppför

Bild
Jag fortsätter att tjata om hur bra det är att springa i backar. En fantastiskt skonsam träningsform eftersom man inte behöver springa speciellt fort för att få till en riktigt bra pulsträning. I går morse innan jobbet fick jag till ett bra pass på min favorit-backslinga i grannskapet. Södra Bergvägen Det blev samma slinga som jag sprang den 18 oktober - men den här gången åt andra hållet. Det betydde att jag började med en kilometer slätt och nedför varvat, för att sedan vika av till en cykelbana där de första hundratalet meter gick lätt kuperat och stadigt uppför. När jag nådde Södra Bergvägen bjöds på en drygt 700 meter lång uppförsbacke (4,5 % motlut) där den riktiga stigningen började ungefär halvvägs, då motlutet blev hela 5,8 %. Eftersom jag redan hade sprungit nån kilometer lätt uppför då kan jag lova att det kändes i benen. I morgon blir det nog lätt träning istället. Det bästa med att springa åt det här hållet (istället för hur jag sprang förra gången) är att det

Balans- och styrketräning i skogen

Om man inte gillar att styrketräna på gymmet får man hitta andra sätt att träna styrka och balans på. Tidigt i morse, innan solen hade gått upp, gav jag mig ut på en ruggigt jobbig löprunda. Jag och Stefan hade nämligen bestämt oss för att springa i skogen på Billingens sluttningar. Skogslöpning på små besvärliga stigar ger både balans och styrka - och när man ger sig an bergets grymma uppförsbackar då får benen veta att de lever...  Vi gick ut hårt. Kämpade oss igenom 59 höjdmeter på den första kilometern och sen fortsatte vi med fler och fler höjdmeter. Benen skrek av smärta och vi sa inte så mycket när det var som värst. Vi fick gå bitvis för att inte dra på oss för mycket smärta i benen. Men vi fick njuta av en fin morgon, guld i skogen och på himlen. Efter 22 kilometer traillöpning, mest på Billingeleden, var vi klara. Skön känsla då.

Färglösa vackra november

Bild
November förknippas ofta med tråkigt väder, mörker och andra allmänt dåliga ting. Men ger man sig ut i naturen och ser sig omkring kan man upptäcka november månads färglösa skönhet. Det gjorde jag i dag - denna senhöstmånads första dag. När jag klev ur sängen i morse drog jag på mig kläder för löpning och sen tog jag mig ut på en kort lågpulsrunda. Efter blott fyra och en halv kilometer var jag klar. Duschade och åt frukost. Selma (hunden) behövde gå ut och en lång promenad var redan planerad. Hade packat ryggsäcken och tog vägen förbi kvartersbageriet för att toppa med ett gott bakverk. Vi drog iväg mot Våmbs ängar och upp på bergets höjder. Där hade jag tänkt avnjuta min fika till den milsvida utsikten, men jag möttes av massiv dimma. Bakverket från bageriet njöt jag av i alla fall. Vilken fantastisk dag det blev. Njut av novembers skönhet du med... Ett bakverk och en begränsad utsikt