Inlägg

Visar inlägg från april, 2015

Tar sikte på Wings for Life World Run

Bild
Nu är det bara 100 timmar kvar tills starten går i Wings for Life World Run i Kalmar och runt om i världen. Känner mig fortfarande lite trött efter urladdningen i Oslo - men med några kloka beslut ska jag nog kunna ladda om till söndagen... Vi var nog alla rätt så sega allihop när vi kom hem från Norge på söndagskvällen. Men vi hade ett par fina dagar där som för min del toppades av Sentrumsløpet. Söndagen i Oslo ägnade vi åt att åka upp till Holmenkollen. Detta klassiska skidcentrum varifrån man t ex kunde följa längdskidåkarnas kamper i VM 2011 på tv:n. Nu fick vi se anläggningen på riktigt och på nära håll. Mest imponerande var den nya hoppbacken (Holmenkollbacken). Vi tog oss upp där med liften/hissen som gick under själva backen och fick njuta av en fantastisk utsikt över hela Oslo. Riktigt häftigt! Både söndag och måndag blev vilodagar från träning. Bara några långa promenader med Selma, bland annat Strupen upp. I går var vi ute på en stillsam joggingtur. Efter en dryg kilome

Personbästa och sub45 på Sentrumsløpet

Bild
Det blev en fantastisk dag i Oslo tack vare dagens lopp. Förmiddagens regn hade svept bort och kvar fanns bara en gråmulen himmel och en temperatur som mer liknade vinter än vår. Men många, många glada löpare och publik höjde både stämningen och temperaturen rejält. Det var fina förhållanden för min del... Började med att värma upp med lätt jogg på Karl Johans gate och i den grusbelagda backen upp mot slottet. Fick nog ihop ett par kilometer skulle jag tro. När klockan närmade sig 16:00 tog jag mig till min startgrupp - pulje 3 - och gjorde mig redo för att dra iväg. Startskottet small och vi stod stilla länge innan vi så smått började att röra oss framåt. Precis innan startlinjen passerades kunde vi börja jogga så smått. Det var många löpare och det var trångt. Men den lilla rutin jag har fått nu säger mig att man inte tjänar så mycket på att sicksacka sig fram bland löparna. Efter ett par hundra meter nådde vi slottsgruset i en rejäl uppförslutning, och ljudet av alla fötter som to

Lost in Oslo

Bild
Bilturen till Oslo gick hur bra som helst. De 35 milen flöt på fint ända tills vi närmade oss huvudstadens centrum och gjorde ett felaktigt vägval och plötsligt befann oss mitt på Karl Johan... Nja, vi korsade i alla fall Oslos och Norges mest kända gata. Sen blev det lite spännande körning mitt i stan. Vi trixade oss fram via enkelriktat, vägarbeten och förvirrade japaner på Fridjof Nansens plass. Så kan det gå när det är första gången man besöker Norges största stad. Vi hittade till slut fram till hotellet där vi checkade in. Receptionisten berättade att vi kunde få frukost för 140 nok (per skalle - alltså totalt 840 nok) levererat till dörren på morgonen, om vi ville. Det ville vi - men enligt bokningen vi gjort skulle frukosten ingå i det vi redan betalat. Det hade hon lite svårt att tro men efter att jag visat bekräftelsen om att frukosten ingick i priset så var det inga problem. Efter att ha installerat oss på rummet, fickparkerat bilen på en plats med 20 centimeter till godo

Snart dags för Sentrumsløpet i Oslo

Bild
Bara 41 timmar kvar till starten av mitt första stora lopp i år. Känner mig i hyfsad god form inför Sentrumsløpet i Oslo nu på lördag. Norrmännen ska få en match! I dag blev det en sista runda för att känna på och testa formen... Som vanligt inför ett lopp blev det en liten lätt runda i kväll, innehållande några korta och lugna intervaller. Kändes bra. Kändes helt okej, faktiskt. Nu blir det träningsvila fram till en stund före det att min startgrupp ger sig iväg på Karl-Johan (klockan 16:06). Då blir det någon form av uppvärmning, troligtvis nån kilometers löpning med några stegringslopp. Sen är det bara att köra på och njuta av loppet tillsammans med de andra tiotusen löparna på Oslos gator. Studerade banan i Oslo i dag. På kartan alltså. De första fyra kilometerna får jag räkna med en hel del uppför. Det är inga jättestigningar det handlar om, runt 35 höjdmeter bara. Men dessa kommer nog att kännas. Efter det blir det lite lättare med mest utförslöpning och bara några få avbrott

Cykling är verkligen inte min grej

Bild
Nu har jag cyklat till och från jobbet några gånger under våren. Och då talar vi inte om några långa sträckor - bara några få kilometer - men fy tusan vad jobbigt det är... Så fort det går det minsta uppför så känner jag hur det bränner i benen. Och långsamt går det! Jag springer snabbare i uppförsbackarna än vad jag orkar cykla. Mina muskler är verkligen inte tränade för att klara av nått cykelpass. Vet inte ens om jag VILL ut och träna på cykeln. Tänk om det blir minsta motvind. Då är jag sååå körd!!! Men, men - jag SKA ge mig ut på nått längre träningspass på tvåhjulingen nån dag. Jag behöver det! Men rullskidor är jag lite sugen på att testa. Det lär bli en upplevelse för de som är med och tittar då. Dom kommer nog att få se en "Bambi på hal is". Vad jag har förstått så är rullskidåkning både tekniskt svårt för en nybörjare som jag, och otroligt konditionskrävande. Puh, hoppas det blir lite mindre krävande när tekniken kommer? Vi får se om Micke får till en lektion fö

Selma fyllde år i dag!

Bild
I dag var det Selmas födelsedag. Det firade vi med ett par promenader i närområdet och i Skultorp. Det var ett riktigt gött väder och vi njöt verkligen. Å så passade jag själv på att ta en joggingtur också - med några intervaller i... Börjar med att berätta om joggingturen. Det var Conny, Kristian och jag som sprang. De förstnämnda jobbar i Skövde Stadshus där Conny kör traditionsenlig lunchjogg varje måndag. Ibland blir det ett bra gäng, ibland bara några få. På mitt initiativ blev ett intervallpass för mig och Conny i dag, med 2+4+6min i 4:15-tempo och två minuters gåvila efter varje. Varje intervall var ansträngande - men inte så där överdrivet jobbigt. Det var faktiskt så att vi kunde säga några ord till varann även på de snabba intervallerna. Vilan var go mellan varje och den gjorde att vi kunde hålla ganska jämn fart på varje intervall. Men det var inget tempo som jag skulle klara att hålla nån längre tid. Men en fin träning blev det! Drygt en mil inklusive upp- och nedjogg.

Följde mitt hjärta...

Bild
Efter ett långt pass på jobbet blev det ett kort pass i skogen. Tanken var att löpträningen skulle kännas behaglig och planen var att hålla det tempo som jag vill försöka hålla i Kalmar för att nå 21 kilometer innan mållinjen kommer ikapp mig den 3 maj. Det kändes "behagligt ansträngande" - men det gick betydligt snabbare än vad jag hade tänkt. Ibland måste man ju bara få följa sitt hjärta... Lite lugnt och fint skulle det gå. 5:16-tempo tänkte jag (lite snabbare än Kalmar). Få en uppfattning om jag överhuvudtaget skulle klara att hålla det tempot under en längre sträcka eller inte. Det kändes bra direkt från start men jag såg på pulsklockan att tempot var lite för högt. Lugnade mig lite men låg fortfarande i en högre hastighet än planerat. Men allt kändes bra så jag behöll farten genom hela passet. De två sista kilometerna ökade jag till och med något och gjorde mina fem kilometer på gula femman på lite drygt 24 minuter. Det var ett himla fint pass där pulsen hamnade i A2-

Vad enkelt det kan vara att få till något riktigt trevligt...

Bild
Bästa tänkbara löpväder bidrog säkert en hel del till att vi blev så många löpare som träffades uppe på berget för att köra ett långpass tillsammans. Tänk att något så enkelt och prestigelöst som löpning kan bli så himla trevligt. Det är något speciellt med löpning och löparmänniskor. Något som skapar en sån där härlig gemenskap människor emellan. Man behöver inte känna varann innan. Man bara kör å så finner man någon att slänga några ord med. Oftast brukar det börja med det gemensamma intresset - löpning - och sen kan snacket utvecklas till vad som helst. I dag kände jag de flesta i gruppen, men ett par nya bekantskaper fann jag. Micke hade lagt upp turen och vi sprang på blandade spår uppe på Billingens fritidsområde. Mestadels lätt kuperat men sträckan innehöll även en ganska utmanande uppförsbacke. Vi fick med ett par kilometers asfalt också, via Lerdalavägen och Åsbotorpsvägen. Det här var ett av årets bästa träningspass och jag måste få säga att Micke hade lagt upp en perfek

Wings for Life World Run

Träningsvila och anmäld till ännu ett intressant och spännande lopp. Ett lopp med en mållinje som jagar en. Nu är det klart att jag har fått ledigt från jobbet söndagen den 3 maj och kan ställa upp i Wings for Life World Run i Kalmar . Start klockan 11:00 UCT runtom vår planet, klockan 13:00 lokalt i Sverige, och sen gäller det att springa så fort och så långt som man bara orkar innan den jagande "mållinjen" (bilen) hinner ifatt en och loppet tar slut... Jag hoppas på en halvmara! 21,1 kilometer. För att klara det ska jag hålla ett 5:19-tempo i snitt och göra distansen på ca 1.52 - sen kan bilen komma när den vill! Kan det gå? Vi får se. Mycket beror på dagsformen så klart och sen har jag ju aldrig sprungit 21.1 kilometer så snabbt förut. Men, men... Ett försök är det värt! Och ett bra genrep inför Göteborgsvarvet blir det nog också. I morgon ska det bli ett styrkepass på gymmet och på torsdag är det dags för länge-löpning ihop med några vänner på Billingen. Där springer

Överraskningarnas dag

Jobb. Överraskningsfika. Ett besök på vårdcentralen. En oväntad löprunda. Och som avslutning av denna fantastiska måndag - en filmkväll med trevligt sällskap och pizza. Det var en stressig morgon på jobbet i dag. Så där som måndagar kan vara ibland. Jag kan inte påstå att jag trivs med den typen av stress men jag tog mig igenom arbetspasset utan att göra bort mig helt, tror jag. När arbetstiden började närma sig slutdags dök Anna upp - i väldigt god tid. Och hon överraskade med att ha fika med sig. Vi åt cheesecake, drack kaffe och samtalade och hade trevligt allt medan vi blev avbrutna av diverse irriterande störande händelser. Hur trevligt vi än hade så var jag tvungen att ge mig av för att hinna iväg till vårdcentralen med anledning av min pollenallergi. Efter samtal och undersökning av läkare så fick jag ett par inhalationspulver utskrivna på recept. Dels en sort med kortison för dagligt bruk och dels en annan sort då jag behöver vidga luftrören. Med hjälp av dessa (och mina övri

Rörlig som ett kylskåp

Bild
Visst har jag tjatat en hel del om mina problem med pollen å så det senaste? I dag tänkte jag fortsätta lite på samma spår och ta upp en del om mina problem med rörlighet och ländrygg. Och vad jag gör åt det! Ska väl bli kul? Ni som följer bloggen vet sen länge att jag har ständiga problem med min rygg (med ett konstaterat "relativt stort diskbråck") som jag påminns om varenda dag Ni vet också att min styrketräning till 99 procent går ut på att stärka upp kroppen, framförallt bålstabiliteten, för att lite lättare klara av både vardag och träning utan att få ryggskott eller andra smärtsamma besvär... Men så har vi det här med rörligheten också. Där kan vi i många fall snacka "rörlig som ett kylskåp" när det gäller mig. Och dålig rörlighet och ländryggsproblem hänger ibland ihop. Så nu tänkte jag att jag skulle försöka lägga till olika rörlighetsövningar (se klipp nedan) till min styrketräning. Bli lite rörligare, bli lite starkare och bli lite snabbare i löpspåre

Det vita pulvret gjorde underverk?

Bild
Det här låter kanske lite konstigt - men efter att jag dragit i mig lite vitt pulver rakt upp i näsan så gick löpträningen så mycket lättare... Det kanske behöver sin förklaring detta. Det var nämligen så här att i går hämtade jag ut två små flaskor Nasaleze 500mg på apoteket. "Ett helt naturligt medel mot allergi och hösnuva" enligt marknadsföraren - och som förebygger att allergi uppstår istället för att behandla den allergi som redan slagit klorna i en. Ett medel som innehåller ett speciellt cellulosapulver som bildar en slags skyddande gel i näsan, vilken i sin tur hindrar allergenerna att ta sig in i kroppen och utveckla en allergisk reaktion. Du kan läsa mer om det här . Min tanke var att det kunde vara värt ett försök att testa det här medlet eftersom jag ju har påverkats rätt så mycket av nått slags pollen som far omkring i luften nu det senaste. Sagt och gjort! Beställde en uppsättning på nätet (Apoteket) och hämtade ut det i går eftermiddags och satte igång behand

Löpning jag helst inte vill göra...

Bild
Vad gör man när det står löpträning på schemat och det är vackert väder ute? Jag tog raka vägen till gymmet och körde ett intervallpass på löpbandet. Inte riktigt min grej precis... Det låter ju lite konstigt, va? Springa inomhus när förutsättningarna tycks vara dom bästa för att springa utomhus. Dessutom gillar jag ju inte att springa på löpband och då blir ju det hela ännu mer förvirrande... Men jag kände att det var värt ett försök eftersom luften är full av pollen - och pollen tycker inte min kropp om. Det är svårt att springa när man knappt kan andas och blodet inte kan syresättas ordentligt. Men inomhus funkade det rätt bra, även om jag tycker det är tråkigt och dötrist och tråkigt... Jag kunde springa ganska obehindrat på bandet trots att jag var lätt påverkad av pollen från start. Men bäst av allt var att jag slapp att dra i mig en massa nya pollenpartiklar medan jag sprang. Så nu mår jag bra efteråt också. Det blev ett intervallpass med 30/30-intervaller. Det var änna gött

Tvingade mig till gymmet i dag

Bild
Nu är jag inne i en sån där gnällperiod igen. Och med rätta, tycker jag (kanske bara jag?). För när jag hela tiden känner mig orkeslös och bara vill sova, sova, sova - fast det egentligen inte är det jag VILL - då är det lätt att bli frustrerad och gnällig... Ja, jag är verkligen helt ur slag just nu. Har plockat fram mina kvarvarande mediciner och beställt nya. Det mest påtagliga av pollenallergin som härjar i min kropp just nu är tröttheten. Sen finns oron i bakhuvudet om att jag plötsligt kan få väldigt svårt att andas (vilket hände förra våren). Därför försöker jag se till att inhalatorn är med mig hela tiden. Jag hade lika gärna ha kunnat stanna hemma och degat i soffan i dag. Men det gjorde jag inte, även om det tog emot en del att ta sig till gymmet. Jag hade väl sovit 11 timmar ungefär (mot normalt 6-8 timmar) och var fortfarande vansinnigt trött när jag masade mig upp ur sängen och fixade lite frukost. Efter det tog jag och Selma vår en-timmas-promenad och sen var jag iväg

Formsvackan beror nog på allergi

Bild
Varje vår brukar jag få besvär med pollenallergi. Och varje vår brukar jag "glömma bort" det. Jag har känt att kroppen inte svarat på de senaste löprundorna och i dag var inget undantag. Men då blev jag påmind om att det kanske kunde bero på min allergi... För i dag blev det en löptur tillsammans med Anna. Hon hade lagt upp en finfin bana som var lite mer än en mil. Vi hade som väl var bestämt oss för att köra i ett lugnt och skönt tempo, helt utan tidskrav. Även om det gick ganska långsamt och pulsen var låg så fick jag slita nått otroligt. Det fanns inget krut i kroppen och jag hade svårt att prata (jag var inget trevligt sällskap då precis). Annas teori var att jag börjat känna av all pollen som finns i luften just nu. Och när jag tänker efter så har jag ju faktiskt de där typiska symtomen som jag brukar ha på våren (då jag är säker på att det inte är en förkylning): lätt irritation i ögonen, snuva/nysningar, kli i halsen/hosta och allmänt trött - väldigt trött... Men de

Testade formen med ett långpass

Bild
Som jag skrev sist så skulle jag ju testa formen lite i dag. Se om jag kanske behövde lite extra löpvila ett tag framöver. Jag och Selma (min hund) tog först en promenad på en och en halv kilometer hemifrån innan vi startade den 19 kilometer långa löpningen. Det var A1-löpning som gällde och sådan löpning brukar jag inte uppleva som så speciellt ansträngande. Pulsen hålls på en låg nivå och upplevelsen på Borgskalan brukar oftast ligga upp mot 12. Pulsen var låg, farten var relativt hög (för att vara på så låg puls) - men upplevelsen var mer ansträngande än normalt. Jag sprang på järnvägsbanken från Våmb till Varnhem och sedan till Axvall, där sonen hämtade upp mig med bilen. Efter ca sex kilometers löpning var det mest utför och det borde ju underlätta? Jo, det gjorde det... Men det var fortfarande väldigt jobbigt. Inte så där fruktansvärt jobbigt, men tillräckligt för att jag skulle uppleva allt som rätt kass. Avbrotten då jag mötte folk och var tvungen att koppla Selma var rätt sk