En Mil om Dagen

Exakt tre veckor innan min start i Göteborgsvarvet var siktet inställt på löpträning och genrep av de 21 097,5 meter som dagen till ära skulle genomföras på Skövdes gator. När jag passerat mållinjen möttes jag av en överraskning... Jag och mina två arbetskamrater som i dag också var mina löparkompisar stod på "startlinjen" strax utanför Kvantumhuset i Skövde när klockan var 14:35, samma tid som för min start i Göteborgsvarvet om tre veckor den 17 maj. Solen sken från en klarblå himmel och pollenprognoserna visade på härligt höga nivåer. Jag hade prepparerat mig med såväl mediciner som ögondroppar och solglasögon var på. Liksom ett nödvändigt vätskebälte såklart. Vi var redo! Starten gick och det bar till en början av nedför i ett lagom skönt tempo. Kändes gött! Vi var förväntansfulla och fyllda med energi där vi joggade jämsides ihop. Den yngsta av oss hade det nog lättast för hon sprang baklänges ett tag och peppade oss två flåsande gubbar bakom henne. Efter nästan fyra

Den 31 mars utmanade jag mig själv med att försöka gå ner tre kilo innan Göteborgsvarvet, fast jag justerade datumet till några dagar innan loppet - nämligen till den 12 maj (totalt 43 dagar). Efter 18 dagar hade jag gått ner 1,8 kilo. Men det är inte hela sanningen... Att kunna vara lite lättare gör att belastningen på kroppen blir lite mindre vid löpning, och det betyder i sin tur mindre risk för skador. Så beslutet och utmaningen att bli lite lättare tog jag redan i mitten av januari i år. Men jag var inte beredd på att ge mig in i några avancerade dieter, utan jag ville kunna äta och dricka vad jag ville under min planerade viktnedgång innan Göteborgsvarvet. Så jag bestämde mig då för att äta lite mindre och lite nyttigare - helt enkelt ta kontroll på hur mycket jag stoppade i mig. Till min hjälp har jag använt en app -  Lifesum - där jag registrerat allt jag stoppat i mig. Jag har sett till att ligga på ett litet kaloriunderskott (med min träning/vardagsmotion behöver jag ligga

Har en positiv känsla i kroppen. Nya skor är inköpta (ej testade "in action" än) som förhoppningsvis ska ge mig det rätta stödet i löpningen. Och dagens cykelpass gav positiva besked. Men låt oss börja med skorna. Fick väldigt bra hjälp av Intersport på Stallsiken i Skövde. Körde löpband och fick isättningen filmad. Jag har ett neutralt löpsteg - men eftersom jag har en lätt känning av smärta på insidan av knäskålarna, misstänkte personen som hjälpte mig att jag eventuellt pronerar något när jag sprungit långt. Valet föll därför på ett par Asics GT-2000. De gav rätt stöd på löpbandet i butiken. Nu ska jag testa dem för första gången på söndag, och skulle jag inte vara nöjd inom 30 dagar är det bara att komma tillbaka till butiken och få det åtgärdat (byte eller annat). Återkommer med resultat senare... Dagens cykelpass på nästan 19 km blev ett skönt styrkebesked. Jag tog det i och för sig lugnt, mest beroende på att det mesta av sträckan gick uppför. Fast det funkade bra! K

I förrgår 24 kilometer cykel på Skövdes cykelbanor. I dag nästan 11 kilometer löpning i Rankås underbara natur. Det rullar på just nu - men oron för förkylning och skador finns där i bakhuvudet... Med en strålande sol och nästan ingen vind alls var vädret i det närmaste idealiskt för en löprunda. Jag valde Rankås, strax utanför Tibro, för att få lite nya vyer och för att jag gillar naturen där. Den gröna milen är lite mer kuperad där i jämförelse med Billingens gröna mil - och lite roligare. Selma var med och hon sprang lös i ett "snabba-korta-intervaller-tempo" mest hela tiden. Vilken kondis och snabbhet den hunden besitter. Man blir lite lätt avundsjuk. Efter ca 4 kilometers löpning kände jag av en lätt smärta i framsidan av vänster underben. Tog det lite lugnare, flyttade ut löpningen till det lite mjukare gräset intill den ganska hårda stigen, och smärtan släppte ganska snabbt efter det. Är ändå fundersam på vad det kan vara. En tendens till benhinneinflammation ? Elle

Stegräknaren är fortfarande med var dag. Fast just i dag låg mobilen på laddning när jag gick en tur med Selma och därmed missade att få ca 2.500 steg registrerade. Jobbigt! Det grämde mig en del att jag glömde mobilen och registreringen av stegen. Var ju ingen jättelång tur, men ändå. Ni minns kanske när jag hade mina dagliga rapporteringar av stegen under ett par veckor? Kom ju upp i nästan 200.000 steg sammanlagt då. Men jag är ganska säker på att jag pressade mig lite extra under just de veckorna, så därför var det intressant att sätta sig ner och kolla resultatet av de två veckor som följde... Resultatet? Jo, jag hade gått och sprungit sammanlagt 180.977 steg under perioden 24 mars till 6 april (12.927 steg per dag i snitt). Tror att detta hamnar lite närmare sanningen än föregående period. Jag vet att jag rör mig mycket - men över en längre tid snittar jag nog inte mer än ca 10.000 steg per dag (som om det skulle vara något dåligt, det menade jag inte). Och nu har jag tagit fra

Långdistanslöpningen med låg puls blev istället långdistanscykling med låg puls i går. Ett fantastiskt skönt pass och ett bra komplement till min traditionella löpträning. Fast det var med bra sega ben jag gav mig iväg ut... Jag hade jobbat hela dagen. Gått rond. Stegräknaren visade på 19.000 jobbsteg och cyklingen till och från jobbet + på jobbet uppgick till ett par mil, så det var med trötta ben jag äntrade järnhästen för ett litet träningspass på Skövdes gator och cykelvägar. Allt gick bra iallafall. Sträckan blev 17 km och min puls höll jag under 128 slag i minuten, förutom i vissa uppförsbackar då... Hade gjort upp sträckan i förväg, där tanken var att det skulle ta omkring en timma i tid. Det tog 50 minuter. Men som sagt, det var ett skönt pass som inte utsatte mina knän så hårt, utan kanske t.o.m. stärkte dom lite? Vill ju undvika de förrädiska belastningsskadorna... Och så här dagen efter gårdagens slit med benen så har jag en ledig dag och skön, skön träningsvärk. Halleluja

Nu tror jag att jag vet hur min träning fram till Göteborgsvarvet den 17 maj ska bli. Har tänkt till utifrån mina tidigare erfarenheter av överbelastning och skador. Med detta hoppas jag på fina resultat. Som ni vet har jag ökat fokus på löpningen från denna vecka. Grundtanken är tre löppass och två styrkepass (bålstabilitet) per vecka - men nu har jag bestämt mig för att starta lite mjukare. Istället för det tredje löppasset lägger jag in ett cykelpass. Tänkte mig ca en (1) timmes lågintensiv cykling för uthållighet och benstyrka. Jag får variation i min träning, jag sparar på mina ben och får dessutom med mig mer bålstabilitetsträning. Detta får först och främst gälla dessa tre första veckor. Sen ska jag testa att köra tre löppass per vecka fram till nån vecka före "Varvet" - då drar jag ner en del på min vardagsmotion och lägger endast in några få lätta träningspass. Jag hoppas att detta ska funka och att jag får hålla mig skadefri. Då kan jag nog sätta personbästa i det

Tänkte att löpningen kanske kan bli lite lättare om jag själv blir lite lättare. Har utmanat mig själv med att tappa tre kilo till den 12maj14, lagom till några dagar innan startskottet i Göteborgsvarvet går. Om det sen är möjligt är frågan? Satte målet för bara några dagar sen, så tiden är knapp. Med mig in i utmaningen har jag min tidigare strävan att äta lite bättre för att kunna hålla ett jämnare blodsocker, med minskat sötsug som följd. Så oavsett om jag lyckas gå ner några kilon eller inte, så är detta en vinst ändå. Kroppen mår bra av det jämna blodsockret och mitt sötsug har redan minskat rejält av detta. Så chansen till en viktminskning finns nog trots allt eftersom jag redan innan utmaningen lyckats dra ner en del på Cola och godis, på matvaror innehållande socker och mjöl, och sådant som har lång hylltid i butikerna. Lägg sen till att jag dricker betydligt mer vatten i dag än för nån månad sen. Det - och mer löpträning (samt cykling) - kommer nog att ge effekt på vikten. T

Direkt efter jobbet åkte uniformen av och löparkläderna på. Mina dryga två kilometer hem drygades ut rejält med en timmes löpning (lätt jogg) och fokus på en puls under 138 bpm. De första tre kilometerna var frustrerande, pulsen ville inte komma iordning. Pulsklockan skrek så fort jag försökte jogga lite - så jag var tvungen att avbryta och börja gå för att låta pulsen sjunka, för att sen försöka ta några joggande steg igen - och detta skedde om och om igen. Men efter tre kilometer lugnade pulsen sig och jag kunde äntligen börja jogga i en ganska jämn fart. Förra distanspasset jag gjorde tog 39 minuter. Dagens pass förlängdes till en timme. Och det var det som räknades på det här passet, att orka hålla på länge. Målet nittio minuter är inom räckhåll! :)

Sitter på balkongen och låter den underbara vårsolen värma mig samtidigt som jag sitter och funderar över hur min framtida löpträning ska se ut. Långt och långsamt, snabbt och kort, variationsrikt - så långt sträcker sig mina tankar. Men samtidigt gnager också oron över mina gamla skador... Min erfarenhet från tidigare år är tyvärr att det kan gå från bästa känslan till den sämsta som ingenting. Plötsligt sitter man där med smärtor i ryggen, i knät eller i skallen och kan knappt göra något. Vill inte uppleva detta igen, så det är med en viss skräckblandad förtjusning som jag tänker framåt på mitt träningsupplägg. Jag vill så gärna gasa för att komma igång - samtidigt som jag förmodligen måste bromsa för att inte dra på mig skador och förstöra allt. Svårt... Nåväl, det klokaste jag kan komma på just nu är att gå ut försiktigt. Inte för tungt för benen på gymmet, inga jättelånga eller jättehårda löppass till en början. Bromsa min entusiasm helt enkelt.  Tänka att distanspassen i lugn

Rubriken ovan ger en liten hint om hur jag kände då jag satt i bilen på väg till Billingehus och Träningskonsulten för en kropps-scanning plus ett konditionstest. Sanningens ögonblick närmade sig. Nu fanns ingen återvändo - kalla fakta skulle läggas fram på bordet... Det pirrade lite lätt i magen då jag klev in genom dörren och såg löpbandet framför mig. "Jag ska börja med att visa dig var toaletten finns", sa Anna Simberg, som var ansvarig för testet. Förklaringen till varför  hon tyckte jag behövde veta det var helt enkelt som så att en del som gör testet tar i så hårt att de spyr... Det hade jag själv i och för sig inga planer på, men det kunde ju inte hon veta. Jag började med att byta om. Fick ett eget låsbart omklädningsrum med dusch. Perfekt att få byta om ostört och slippa en massa proteinskakande kids runtomkring sig. När jag var ombytt å klar satte vi oss ned och Anna ställde en massa frågor om min ålder, vikt, längd, tidigare resultat, nuvarande miltid, träning

Nu har startskottet gått! Nu är löpträningen i fokus, framförallt inför Göteborgsvarvet. Började veckan med intervallträning. Tänkte mig att börja veckorna med korta eller långa intervaller alternativt backintervaller. Följa upp med lugna distanspass i varierande längd, och nått snabbare pass emellanåt. Oberoende av löpträningen lägger jag oxå in ett par styrkepass + simning varannan söndag. Där har ni min framtida träning utöver vardagsmotionen. Nu hoppas jag bara att jag får hålla mig frisk och skadefri. Dagens premiärpass gick riktigt bra. Startade med två kilometer på Billingens friluftsområde med lätt jogg (vänja kroppen å få jämn puls) och därefter 4x4 minuter i 4:49- och 5:07-tempo. Pulsmätaren var inställd på att varna vid en snittpuls över 160 slag/minut. Det gick väldigt bra. Hann springa 830 meter på första och tredje sträckan och 780 meter på andra och fjärde sträckan. På de sistnämnda sträckorna var jag tvungen att stanna och koppla Selma, som annars sprang lös. Nöjd ö