En Mil om Dagen

Halloj! Att hälsa våren välkommen en dag som denna känns lite märkligt. Regn, kylslaget och en grå himmel, som lägger ett vintermörker över oss, lockar knappast fram några vårkänslor. Det spritter inte i kroppen precis... Tråkigt för de som ordnar med tillställningar - med majbrasor och körsång. Men säkert bra för polisen (och många andra) som troligen får mindre jobb med fylla och stök. Regn på mitt fönsterbleck Själv har jag varit hemma hos mor i dag, och då passade jag bland annat på med att hjälpa henne att handla. Sen har vi umgåtts förstås. När jag kom hem veckohandlade jag åt mig själv, förutom för helgen. Den håller jag lite öppen fortfarande. Är ledig i dag och i morgon och det känns bra. Hoppas kunna ta mig till gymmet i morgon och på onsdag eller torsdag siktar jag på löpträning igen. Så ska det hinnas med att städas och lagas mat också...       Önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton och första maj.        

God afton folks! TV-soffan lockade efter mitt långa arbetspass men jag vände den ryggen och gav mig ut på en nästan 8 kilometer lång löptur istället. Pulsen var min ledstjärna och den hölls låg. Inte extremt låg som på de senaste passen utan mer så där behagligt låg som jag brukade ha när jag tränade förr. Så där så man kunde jogga mest hela tiden. Det har ju varit en aning trögt för mig tidigare men det här blev ett riktigt skönt pass - och nu efteråt känner jag bara ren glädje över min (egentligen ganska blygsamma) prestation. Det får mig övertygad om att lågpulslöpning är den rätta vägen tillbaka för mig. I dag ville jag ligga runt 73 procent av min maxpuls. När pulsen gick över det lugnade jag mig något, och när det gick upp till 76 procent bromsade jag ned tempot till gång. Då lät jag pulsen gå ner till under 73 procent innan jag sprang igen. Det var egentligen bara på den första kilometern som pulsen for iväg lite högre några gånger. Distansen var lagom också. Kroppens

Hej! Det blir bara ett kort blogginlägg från mig i dag. Efter nattens övertidsarbete och eftermiddagens aktiviteter i tvättstugan så är jag lite småseg . Det var jag även på dagens löpträning tillsammans med Jacob. Det blev ännu ett pass där pulsen hölls väldigt låg, mest gång och lite lätt jogg med andra ord. Precis som löpträningen i lördags. Perfekt en sån här seg dag! Men något besök på gymmet blir nog inte av denna vecka. Tiden finns inte helt enkelt. Men i går gjorde jag faktiskt ett styrkepass på min yogamatta här hemma. Det var inte så dumt. Nästa träningspass blir löpning på lördag kväll enligt plan. Har inte bestämt mig för om jag ska köra hårt, lätt eller mittemellan då... Ha det gôtt! Från dagens lunchpromenad med Selma

Att solen får oss att må rätt så bra är väl inte direkt någon hemlighet. Och det kvittar när   på året det är. Kroppen gillar ljus, och visst känner väl de flesta av oss att vi mår lite bättre av att vara ute i solljuset. Men visste du att här uppe på våra breddgrader i norr, får vi inte tillräckligt mycket  UV-strålning  (UVB) under året. Den mängden UVB, som gör att kroppen kan bilda D-vitaminer,  får vi bara ta del av under några av årets tolv månader. Solen behöver nämligen befinna sig 45 grader (eller högre) över horisonten för att UV-strålningen ska få vitaminerna att bildas i kroppen. För att veta om solen befinner högt nog, kan man ta hjälp av sin egen skugga, eller från skuggan av något föremål - till exempel en penna - för att få svaret. Är skuggan lika lång (eller kortare) som dig eller pennan, då är solen på rätt höjd. Är skuggan längre så är solen för lågt för att kunna ge UVB-strålning. Ju längre norrut vi befinner oss, dess kortare tid står solen tillräckligt högt. D

Hej igen... Den här veckan har börjat med två långa arbetspass och en bil som inte ville gå som den skulle. Egentligen började problemet redan i fredags kväll, men först i går kunde jag ringa verkstaden för att få hjälp. Motorlampan hade tänts och uppmanade mig att lämna in bilen till "erforderlig service". Motorn sackade betänkligt, ja det kändes som om jag körde på bromsolja - så trögt gick det. Den svarade ungefär som min egen kropp gör just nu, då jag vill trycka på lite i löpningen, dvs inte alls! Felet visade sig vara ett laddluftrör som hade spruckit. Turbon kunde inte jobba som den skulle, men det var snart åtgärdat av verkstaden - och nu går bilen lika bra som den gjorde innan felet uppstod. Tänk om man kunde fixa till sin egen form lika lätt. Hm, det verkar vara en betydligt längre och svårare väg för min egen del. 1-0 till bilen alltså... God natt!

Då var det dags att stänga den här veckan. Lyckades med vad jag hade bestämt mig för i träningsväg - två löppass och ett styrkepass på gymmet. Peppar mig själv genom att säga " Bra gjort, Andersson! "... Haha, veckan som kommer blir nog värre. Sex arbetspass, varav ett nattpass, gör att jag kommer jobba veckans samtliga dagar. Fem av arbetspassen är 12 timmar långa. Och mitt i allt detta ska vardagen fungera också. Det är jag själv som har tackat ja till några extratimmar, så det är inget att gnälla över. Bara att köra på. Ska ändå försöka klämma in både gym och löpning i nämnda vecka - men jag får känna mig för så det inte blir för mycket. Cykel till och från jobbet blir det dock, så en del smygträning blir det ju. Vardagsmotion ni vet. Selma ville också ha uppmärksamhet Den här söndagen , som alldeles strax är slut, har varit en riktigt bra söndag. Bland annat så har jag varit hos min son och mitt barnbarn i Skara. Vi var ute och promenerade i det fina vädret, o

Hej på er ! Hur har ni det i det sköna vårvädret? Som ni såg i förra inlägget så blommar det lite här och var i Skövde just nu. Fjärilarna börjar synas också. I går såg jag både citron- och nässelfjärilar ute i skogarna. I de sociala medierna kan man följa vårens ankomst runt om i Sverige, via olika konton och bloggar som delar med sig av diverse vårtecken. Det är kul och det märks verkligen att även människor "blommar ut" nu när solen stiger allt högre på himlavalvet. De flesta blir glada. Vi har nog alla längtat efter våren, och i går fick vi ju till och med en försmak av sommaren här. Vid Skövde flygplats var den högsta noteringen 25,0 grader. Läste att toppnoteringen i Sverige blev 27,2 grader (Oskarshamn), och den är tydligen den näst högsta april-temperaturen under det här årtusendet (Markaryd fick 28,8 grader i april år 2000). Och i Malmö och Lund har det till och med redan blivit (meteorlogisk) sommar... Men nog om vädret. Nu ska vi snacka löpning och löpt

Hela den här dagen har gått i Selmas tecken. Såklart att hon skulle vara i fokus på sin födelsedag, med många promenader, extra mycket uppmärksamhet och massor av gott att äta. Ett besök hos veterinären hann vi också med - och allt var bara bra med denna nioåring. På kvällen hade vi lite kalas för henne. Då fick hon glass... :) Från morgonpromenaden Lite bad i lera hans med innan besöket hos veterinären  Glassade i solstrålarna som letade sig fram mellan tallkronorna Väntar spänt på att veterinären ska komma... Fika hemma hos mor i Tibro Pingstliljorna har slagit ut Vilken strålande dag det har varit i dag. Värmerekord? Riktigt tråkiga besked kom nu i kväll. Tim Bergling är död. Han var känd över hela världen som discjockeyn, musikproducenten och artisten  Avicii . Gillade verkligen honom, hans musik och utstrålning. Det är så himla sorgligt när en ung människa dör, i det här fallet bara 28 år gammal. Må hans själ vila i frid och hans nära

Hello summer lovers ... Vilken dag vi har haft! Blå himmel, sol och värme - en skön försmak av den sommar vi har framför oss. Men det har inte hänt något direkt spännande, inte för mig i alla fall. Gick upp vid fem, duschade, tog en väldigt lätt frukost innan jag cyklade iväg till jobbet. Efter tolv timmars händelsefattigt arbete bytte jag om till shorts och cyklade hemåt igen. Känslan när man har tre dagars ledighet framför sig är enorm.  Den behövs då nästa vecka innehåller många timmars arbete (samt minst tolv timmars övertid). Kvällshimmel i väst Åt kvällsmat i solnedgången tillsammans med dottern. Vi la ut de vita dynorna i soffan och dukade upp på bordet ute på balkongen. Men då solen så sakteliga försvann ner bakom berget blev det snabbt allt kyligare. Men mysigt ändå att få en stund där. Sommarvärmen försvann som sagt med solen och den långärmade tröjan åkte fram. Vi satte oss och såg på TV en stund, och sen blev det en promenad med Selma. Tänkte att en bild på

Rubriken sammanfattar min upplevelse av den här förmiddagen! Två promenader på Billingen med Selma, byte till sommardäck på bilen och därefter en kort löprunda i Södra Ryd (norr om Skövde). Och så elvakaffe. Inte klokt vad man hinner med ibland.  Men nu väntar arbete hela eftermiddagen och kvällen, och i morgon bitti ska jag upp tidigt igen och jobba. På fredag är jag ledig i alla fall, och resten av helgen med för den delen. Ser verkligen fram emot den långa helgen. Att vara ute i naturen är bland det bästa som finns Dagens löpning var en ganska hård historia, med en hjärtfrekvens som låg strax under tröskelnivå. Tycker om naturen i Södra Ryd. Där finns fina spår att löpträna i,   lätt kuperat och massor av små stigar som går kors och tvärs i stora delar av skogen. Det varierade underlaget är skonsamt för kroppen - samtidigt som det utmanar.   För tillfället är det torrt och fint där, med bara några få småblöta undantag. Fast de ställena är absolut inga problem att passera. E

Efter att ha varit hemma hos min mor hela dagen och hjälpt henne med diverse grejer så styrde jag åter hem mot Skövde igen. I bilens baksäte låg min fullpackade gymväska - för jag hade bestämt mig för att styrketräna i dag. Det var två månader sen sist, och jag hade redan frågat "min personliga tränare" om hon ville hänga med. Det ville hon och det var kul att vara två och få lite pepp i träningen. Fick bra råd av henne också (som jag naturligtvis inte följde helt och hållet *himlar med ögonen*) och efter 45 minuter var vi klara. Och jag överlevde! Tack Anna!  Styrketräning i all ära men sedan ett par år tillbaka tycker jag att den är rätt tråkig. Jag kommer dit och vill helst avverka alla övningarna så fort som möjligt, fastän jag vet att långsammare och mer metodiska rörelser ger bättre kvalitet. Och kvalitet är viktigare än att det ska gå undan. I morgon ska jag se om det blir tid över för en löptur.  Ska jobba övertid på eftermiddagen och kvällen, och förmiddagen ska r

Nu när löpträningen blivit mer regelbunden igen har en del problem smugit sig på. Framförallt är det en  smärta i ryggslutet som blivit mer påtaglig under och efter löppassen. Troligtvis är det mitt gamla diskbråck som spökar - och smärtan beror nog på att bålstabiliteten försämrats då det blivit alldeles för lite styrketräning i år + att jag ökat en hel del i vikt. Så nu när jag befinner mig mitt uppe i mina försök att hitta tillbaka med löpträningen uppstår dessa problem, vilket för med sig att jag även måste ändra en del annat. Först och främst MÅSTE jag få in en regelbundenhet i att ta mig till gymmet. Sen behöver jag göra något för att tappa några kilon också. För det är ju knappast några muskler som jag har lagt på mig under vintern, då årets styrketräning tyvärr bara har uppgått till ett enda pass. Framtiden ter sig något abstrakt (det är en bild på en dagmåne) Nu längtar jag verkligen efter att åter få känna styrkan, spänsten och lättheten i kroppen. Allt blir så m

Halloj! Det är lördag igen och det gillar väl de flesta av er, antar jag. Det gör jag med, men just den här helgen jobbar jag. Som vanligt är det riktigt långa arbetspass som gäller på helgerna (12 timmar), så man brukar vara en smula seg när man kommer hem på kvällen. Det blir ungefär tre timmars fritid innan det är dags att gå och lägga sig, för man ska ju orka med söndagens tidiga start på det 12-timmars-passet också... När jag jobbar dessa långa pass är det oftast tungt att få till någon träning. Speciellt såna här dagar då man ska upp och arbeta dagen efter. Men sedan gammalt har jag försökt komma ut på en kort löpträning på kvällen just dessa lördagar. Det var ett tag sedan nu (på grund av att jag inte haft orken eller motivationen) men i kväll blev det nypremiär. Drygt 3,5 kilometer löpning med 47 höjdmeter fick jag ihop. Uppvärmning i stigning och sedan tre en-minuts-intervaller i backe (öppen vila efter). Varje intervall gick relativt avslappnat i min önskedröms miltem

Läckövarvet 2015. Min bästa halvmara någonsin och det lopp jag nog är allra mest stolt över. Det tänkte jag berätta kort om i dagens inlägg - och länka till det blogginlägg som berättar om loppet i sin helhet då det begav sig. Hej på er  förresten, och välkomna till ännu en Throwback Thursday här i bloggen. En bild från Läckövarvet 2015  Om jag ska ta och berätta lite bakgrundsfakta först. Hur det var innan det här loppet. Jag hade löptränat i ungefär 4,5 år - och långt innan det hade jag försökt mig på en halvmara en gång - Broloppet 2000. Då fick jag den blygsamma tiden 2.46, men var otroligt stolt över att ha klarat distansen. När jag satte igång och löpträna regelbundet, vid årsskiftet 2010/2011, var milen "min distans" och jag slet järnet för att komma under 50 minuter på den distansen , tills det plötsligt hände efter 3,5 års träning och många försök i lopp. De halvmaror jag gjorde efter Broloppet, sedan jag kom igång med löpträningen, var Göteborgsvarve

* pust, stånk och stön * Annars? Jag menar - i dag körde vi det där intervallpasset som jag berättade om i går. Sju själar i tajts träffades vid Billingskolan och efter en stunds tjôt började vi med att värma upp, uppför Norra Bergvägen, nedför Södra Bergvägen och in på järnvägsbanken mot Våmb. Därefter blev det tuffare, ja ni vet - såna däringa intervaller... Åtta stycken blev det, var och en två minuter lång. Och med bara 30 sekunders vila mellan varje intervall hann man (jag) inte återhämta sig så värst mycket. Det var kämpigt! Jag blev trött väldigt fort och pulsen drog snabbt iväg till höga nivåer.  Hjärtslagen var intensiva både i intervallerna och i vilan efteråt. Det gav en riktigt bra genomkörare för pumpen i drygt 20 minuter. Mitt mål var att hålla ungefär 4:30-tempo och ha en puls runt 155 slag per minut i intervallerna (typ i nivå med det som jag räknar som tempoträning, se mer i högerspalten på bloggsidan). Det gick inte helt enligt plan men ganska bra. Pulsen var oft

Tjabba! Nu har vi fått förutsättningarna för morgondagens intervallpass med "löpgänget". Det blir åtta stycken tvåminutersintervaller med 30 sekunders vila mellan varje. Min tanke är att hålla ett hyfsat tempo i varje intervall (kanske 4:30-tempo) men låta pulsen styra. För som jag berättat tidigare så tänker jag lugna mig så fort pulsen går över 155 slag per minut på mina träningspass.  Just nu behöver jag inte ta i mer - det får komma sen när formen blir bättre. Jag ska berätta mer om hur intervallerna gick i ett inlägg i morgon. Blir spännande att se om jag ens kan snitta någon av intervallerna i tänkt tempo med tänkt puls... Men nu är det hög tid för sängen. Ska jobba tidigt i morgon och sömnen behövs. Sängen är dessutom riktigt skön och lockar ordentligt. Förresten så har jag börjat cykla till jobbet nu. Skönt med lite rehabträning... ;) Snösmältningen på Billingen är i full gång. Det märks inte minst i den här bäcken intill Karl Magnussons väg. Härligt!

Det känns nästan som om självaste sommaren kom till stan i dag. En helt fantastisk dag med sol och värme - så välkommen efter denna långa och kyliga vinter som vi upplevt här. Det blev löpning, fika på balkongen, ett besök hos en vän på sjukhuset och lite annat denna sköna dag. Löpningen var det mest utmanande jag känt på länge... Vi var fem killar och en tjej som träffades vid hinderbanan vid P4 regemente. Micke hade samlat ihop oss och vi skulle bjudas på en timmes lugn löpning. Efter ett par kilometer var vi ute på övningsfältet. Vi sprang inte speciellt fort men jag var ändå nästan helt slut. Helt sjukt vad orkeslös jag är just nu. Vi sprang på bra grusvägar men när vi nästan var framme vid Klagstorps gård ledde Micke in oss på en betydligt sämre grusväg.  En väg som bestod av halvstora stenar som låg på en bädd av vått grus. Det var som att springa på en enda stor gungande mosse. Solen gassade på oss och jag var tvungen att slänga av mig underställströjan jag hade på överkrop

Är framtidens himmel blå eller grå?  För att hitta tillbaka till den fina löpform jag en gång hade så gäller det att få igång kontinuiteten i träningsupplägget igen. Inte bara på papperet utan i verkligheten också. Funderar mycket på hur det ska gå till för som ni vet har det varit väldigt trögt i år. När man väl trott sig vara på väg tillbaka så har det blivit bakslag. Orken har inte funnits. Nu vill jag inte bara bjuda på en massa gnällinlägg här - anledningen till att jag berättar om motgångarna är att jag tror många känner igen sig och kanske vill vara med och ta del av mina försök att hitta tillbaka. Förhoppningsvis inspirerar jag er här, men det finns en risk att det blir tvärtom. Nu till en början har jag som mål att löpträna en till två gånger i veckan och styrketräna en gång. Eventuellt löptränar jag först och styrketränar direkt efter (eller vise versa). Då det gäller löpträningen så ska jag ta det lugnt. Det första jag ska göra är att ställa in pulsvarningen på 155bpm

...känns som en framgång. Minsta lilla som är i rätt riktning mot ett sunt leverne (äta gott, orka träna och göra det man tycker bäst om) får mig att må allt bättre. Dagen har bjudit på mycket positivt - men fått mig att tänka på hur skört livet kan vara... Träning: När det tar emot - tillåt dig att strunta i att träna ett tag. Kroppen behöver kanske bara lite återhämtning. Försök gärna komma igång så smått, men var försiktig. Man kan inte starta på samma nivå man var på, om uppehållet har varit långt. Själv ska jag ta mig tillbaka till två löpträningar i veckan, hade jag tänkt. Till en början blir det nog mest korta pass. De långa passen får bli i promenadtempo just nu. Det viktiga är att byta om, komma ut och "göra jobbet". Livet: Var tacksam för det du klarar av, även om det "bara" handlar om att gå några få meter utan att bli andfådd. Se var dag som en gåva. Ta tillvara på den och uppskatta allt vackert som finns omkring dig. Bjud på dig själv och gör dig sj