Inlägg

Visar inlägg från december, 2018

Tomtejoggen i Karlsborg

Bild
Julafton betyder massor med mat, godis och frukt. Dagen efter är det lätt att hamna i matkoma. Därför var det skönt att starta julaftonen med 12 kilometer löpning och följa upp den med juldagens tre kilometer Tomtejogg i Karlsborg. På julaftons morgon klev jag upp vid halv sju och tog den 12 kilometer långa rundan. Och jag var klar i god tid innan solen gick upp. Då hade jag sprungit med månen vid min sida, halkat omkull på en isfläck och sänt live på InstaStory. Det var ingen snabb runda (och det var inte meningen heller) men pulsen låg ovanligt högt. Så pass högt att det oroar mig något - kan det vara sjukdom på gång tro? Hade en bra julafton med familjen. Efter traditionsenligt firande satt vi uppe sent och såg en film. Gissa om jag var trött i morse? Tanken på att åka till Karlsborg för tre kilometer tomtejogg var mig fjärran. Bestämde mig dock sent på morgonen för att åka, och hastade i mig en frukost och drog iväg. Hade nog räknat med att det skulle mötas upp en femton,

God jul, everybody...

Bild
God uppesittarkväll på er allihop. Har ni ätit gröt och skinkmacka, druckit julmust och knäckt nötter? Eller doppat i grytan kanske... Traditionerna är nog olika från hem till hem och det är kanske inte så många som har traditionen att titta in på min blogg en kväll som denna? Men jag slänger ändå ur mig min förhoppning om att ni alla har det bra, vad ni än gör. I morgon är det julafton, och sen följer ju hela julhelgen, så vad passar väl inte bättre då än att önska alla här en GOD JUL också? För när väl julen är här så tycker jag det är rätt mysigt faktiskt... Som jag berättat tidigare så har min tanke varit att springa en halvmara på julaftons morgon. Den skulle då gå från Skövde till Tibro och där skulle sedan hela familjen fira jul tillsammans med min mor. Nu blir det tyvärr inget julfirande där, så löpningen dit har jag ställt in. Men jag hoppas ändå få ihop ett morgonpass innan julaftonssolen stiger över horisonten. Hur långt det blir i så fall vet jag inte, men löpningen

Galen solståndslöpning

Bild
Jag erkänner - det här har börjat övergå till ren galenskap... Att ge sig ut å springa bara för att ett solstånd råkar infalla (vilket kan ske när som helst på dygnet) är nästintill sinnessjukt. Ett tvångsbeteende som gått överstyr. Just nu borde jag legat och sova, för jag har jobbat 12 timmar i dag och ska jobba 12 timmar i morgon - med start klockan 06:00. Läge för tvångsvård nu kanske? Södra Bergvägen uppför, vid kvarteret Vadden. Klockan är 23:23 och jag springer... Ja, jag sprang trots allt en tur nu när vintersolståndet inföll klockan 23:23 (eller mer exakt 23:22:41). Kort distans den här gången eftersom jag ska upp tidigt i morgon bitti och jobba. Startade 23:13 och avslutade 23:33. På de 20 minuterna hann jag springa 3.9 kilometer och tempot låg i relativt behagliga 5:08 i snitt per kilometer. Som vanligt inföll solståndet mitt i passet. Då befann jag mig vid kvarteret Vadden på Södra Bergvägen (se bild ovan). Så nu kan vi här i Skövde glädjas åt att dagarna blir a

En stjärna på löpning?

Bild
Även om formen inte är på topp så blev det ett försök för ett lite tuffare pass i kväll. Körde ett intervallpass med fyra stycken supertusingar (100 + 200 + 300 + 400 meter = 1.000 meter) i snöslasket på Skövdes cykelbanor. Men innan jag sprang var jag hemma hos min mor. Som vanligt blev det kaffe, prat och ett besök i matbutiken. Något gott att äta måste man ju ha inför julen... Är ingen stjärna på löpning precis... Så när jag kom hem till mitt igen så bytte jag om och stack ut för en stunds löpträning. Det blev en mil och var riktigt skönt att få ta ut sig. Min kondition är ju som sagt inte den bästa just nu, så tempot i de olika intervallerna varierade verkligen. Är man i bra form orkar man hålla ett mer jämt tempo. Men just nu var det viktigaste att komma ut och få jobba. Det fick jag... - - - FAKTA - Supertusingar: Uppvärmning ett par kilometer + stegringslopp. Supertusing, set: Spring 100 meter i tänkt tempo. Vila 30 sekunder. Spring 200 meter i samma tempo som 10

En gyllene morgon...

Bild
Vilken vacker soluppgång det var i morse. Strax före nio syntes solen gå upp i sydost, med en hög vertikalpelare rakt ovanför. En härligt tjusig föreställning. Jag älskar verkligen utsikten från min lägenhet där jag kan följa solens och månens uppgångar - och ibland dess nedgångar också. Precis som livet, det går både upp och ner... Utsikterna för min framtida löpning ser sisådär ut. Känner mig inte helt hundra och den planerade julaftonslöpningen vet jag inte ens om den blir av. December har fram till i dag varit väldigt påfrestande, och träningen har blivit lidande på grund av det, så frågan är om jag grejar just den där långa löpningen. Tanken om att springa halvmaran på 1.50 har jag släppt i alla fall. I Lund runt var jag såpass nära den tiden, så jag är nöjd med det. Blir det löpning på julafton då blir det två lugna mil. Men, men! Löpträning i morgon igen hoppas jag och på fredag är det dags för årets andra solståndslöpning. Jo, för det är ju då som vintersolstån

När det inte går ihop...

Bild
Ibland går inte livet ihop. Många tankar och massor att göra. Å så finns inte orken... Alla "måsten" som inte blir av - och inte heller all träning. Är inne i en sådan period nu. Promenaderna med Selma (hunden) är naturligtvis prioriterade, hon MÅSTE komma ut. I dag gick morgonen och förmiddagen åt till en långpromenad, tvättstugeaktiviteter och sömn. Det sistnämnda var väldigt nödvändigt men egentligen fanns inte tiden för sådan aktivitet... Vid lunchtid var tvätten äntligen klar men min tanke om att hinna med lunch, löpning och en promenad med Selma igen, innan jobbet, tycktes vara en omöjlig ekvation. Insåg rätt snabbt att jag inte skulle hinna med det, så jag bestämde mig för att köra ett kombinerat träningspass och promenad, såsom jag gjort förut. Tog på mig de nytvättade träningskläderna, kopplade Selma å så gav vi av oss ut, uppför Billingens sluttningar. Vi gick, stod still och joggade. Selma blängde på mig emellanåt och då tog jag det lite lugnare. Sex kilo

När det är motigt är det bra att vara stark!

Ja, men då blev det en liten löprunda den här veckan ändå... Tempointervaller á la Anna (med piskan i högsta hugg). Vi började med ett par kilometers lugn uppvärmning och sen startade den första av de fem tempointervallerna. Varje intervall var tvåhundra meter lång, tre uppför och två nedför. Tempot runt 4:00. Nedvärmningen tillbaka blev lite längre än uppvärmningen och vi fick totalt ihop drygt sju kilometer. Detta var den första och enda löpträningen i veckan. Riktigt skönt pass och en bra avslutning på dagens långa arbetspass. Pizzan efter löpningen satt rätt bra den med... Som jag berättade tidigare så har det här varit en smått motig och jobbig vecka. Det mesta i mitt liv har varit upp&ner och det har tyvärr påverkat träningen. Samtidigt har det motiverat mig att fortsätta träna på, för när det är motigt är det bra att vara stark. Konditionen är helt okej - nu ska jag bara se till att komma igång med styrkan också. Jag må vara något ur balans, men är fortfarande ganska motiv

Vad gör det om 100 år?

Bild
Det har varit en tung och jobbig vecka och någon träning att tala om har inte blivit av. Däremot blev det några promenader med Selma - det där jag kallar vardagsmotion ni vet. Dagens tur över Våmbs ängar var riktigt fin och vi njöt båda av det fina vädret och den kalla luften. Men någon löpning den här veckan, det har det inte blivit än. Ingen styrketräning heller för den delen... Orken har inte funnits! Bilder från dagens promenad Men så får det bli ibland. En liten paus då livet inte alltid rullar på i samma trygga spår. Det händer att det "kränger till" - man kommer lite ur balans och behöver en stund för vila och eftertanke. Promenader i skön natur är ett perfekt verktyg för att hantera det! Löpning med för den delen men då måste kroppen vara med. Jag tror nog att jag snart ska komma ut i löpspåret igen. Jag behöver det! Man får inte vara rädd för några dagars uppehåll, jag menar, vad gör det om 100 år? Ta hand om varann och ha det gött! Och ett

Hemska december

Bild
Årets sista månad är här, och nu kanske en del av er provoceras då jag berättare att det är en månad som jag går in i med blandade känslor. Avskyr stressupplevelsen inför jul, men älskar lugnet som julhelgen brukar ge. Pyssel och julklappsjakt tilltalar mig inte ett dugg! Ser faktiskt mest fram emot när första vardagen efter nyårshelgen kommer - för då åker alla julgrejer bort. Då tillfrisknar miljön här hemma och ljuset blir allt starkare för var dag som går. Stressen försvinner... Kopparstaken är framme Träning då? I år når jag inte upp till förra årets nivå, och det gäller både styrketräning och löpning. Mest beror det här på min sega start på året, kom egentligen inte igång förrän till sommaren - och då var det för varmt... Hösten har gått bättre och nu ligger regelbundet jag på 2-4 löppass per vecka, vilket är en bra rutin. Tyvärr går det sämre med styrketräningen. Men skam den som ger sig. Aja, veckan som gick var ganska lugn. Ett par mils löpträning fördelat på tre pas