Varmt välkommen till denna blogg! Jag är en snubbe, eh jag menar gubbe, som gillar att vara aktiv till fots - vandra, promenera och springa. Överallt! Helst snitta En Mil om Dagen! Mest vardagliga grejer. Till och från tvättstugan ger också plus i stegbanken. Ja, ni fattar - den här bloggen bjuder inte på några stora äventyr. Tränar på gym ibland btw.
Solförmörkelse och löpning
Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar
Det hade ju varit lite häftigt att springa under solförmörkelsen i fredags. "Solförmörkelselöpning" hade kunnat bli en fin hashtag och upplevelse. Men det gick inte - jag jobbade. Men den partiella solförmörkelsen fick jag både se och uppleva ändå. Inte riktigt som jag hoppats men det blev bra ändå...
Tycker att det var lite typiskt, det har varit solsken flera dagar i rad här i Skövde - å så just på fredagsförmiddagen var det mulet. Tunga moln som solen inte syntes igenom gjorde att jag och mina arbetskamrater inte kunde se månen skymma solen annat än via utsändningar på nätet. Men molnen hjälpte till att ge oss en annan upplevelse. Vi märkte tydligt hur det blev allt mörkare och mörkare ute, och strax efter att förmörkelsen nått sitt maximum (drygt 83 procent av solen täcktes här i Skövde) ljusnade det snabbt igen. Det får vi vara nöjda med. En häftig upplevelse var det och nu får vi vänta till den 11 augusti 2018 innan man kan se månen snudda solen här i Skövde nästa gång. Eller till den 12 augusti 2026 om vi ska få sen en liknande förmörkelse som den i går. Om du vill kolla in datum för fler solförmörkelser så kolla in sammanställningen jag gjort i slutet av det här inlägget. Ska definitivt försöka besöka nått av ställena om man får leva och ha hälsan...
Efter lördagens arbete blev det ett kort pass med intervaller i backe. Jag var trött efter jobbet och träningsvärken från torsdagens knäböj påminde mig om vilken grym övning det var. Men jag tog det lugnt och tryckte på så där lagom i uppförsbacken utmed 49:an utanför cementfabriken. Fem intervaller blev det, och efter att ha varit ute i en halv timma var jag hemma och redo för duschen. Det kändes bra. Nu är det soffhäng och bloggande en stund innan sovdags. Till sist vill jag bara påminna om att vårdagjämning inföll i går - så nu är äntligen dagarna längre än nätterna.
Innan jag berättar om loppet, en liten reflektion... Brukar ibland tänka runt den där lilla bubblan som många av oss löparnördar lever i, som är en stor del av vår värld och verklighet. Om alla orsaker som driver oss till löpning, om fokuseringen till hur fort man kan springa en mil eller två - och hur lite det egentligen betyder för alla andra i världen utanför. Om jag springer en mil på en timma, vem bryr sig? Förmodligen ingen annan än just vi löparnördar. Jorden lär snurra på som vanligt, oavsett om jag (eller du) tycker att vi gör "stordåd" i löpspåret. Du som läser detta inlägg har kanske ändå ett visst intresse för löpning. Härligt i så fall! Själv tycker jag jättemycket om att springa och snacka löpning med den som är intresserad (oftast blir det med någon annan som gillar att springa), men försöker att inte påtvinga andra mina löphistorier, om tempon, puls, rekord etc. Bara om de själva tar upp ämnet och vill. Men här i bloggen och på Instagram brukar jag dela med mi...
Årets kortaste dag firades "som vanligt" med löpning just då Vintersolståndet inföll kl. 12:11:35. Värmde upp med en promenad på drygt fem kilometer tillsammans med Selma. Bytte om till träningskläder och tog sen lite ytterligare uppvärmning inför "mitt lopp". Hade lagt upp banan med så lite uppförslut som möjligt av den enkla anledningen att jag inte varit i form i veckan. Siktet var inställt på fem kilometer löpning men jag fick ge mig vid fyra. Kändes inte bra... Tiden blev 20:17, vilket är acceptabelt, och resterande sträcka blev jogg/gång + några snabba korta intervaller. Löprundan blev totalt 6,6 kilometer. Bra träning är den som blir av, tänkte jag där jag stod framför ytterdörren med svetten rinnande utmed kroppen...
Dagen ägnades åt gamla mor - men på sena eftermiddagen hann jag med ett gympass, kolla in "Strupen upp" och lite senare på kvällen grilla ihop med två av mina vuxna barn. Det var mysigt. Men i kväll ska blogginlägget handla om tävlingen i Strupen. Strupen upp är en "inofficiell tävling" som anordnas av IFK Skövde och som pågått varje år sedan 2006. Strupen upp är en backtävling som verkligen sätter deltagarna på prov. Starten går nere på Dalvägen i Skövde och stigningen upp mot Billingens topp börjar direkt. Den första delen av banan går på asfalt, upp till slalombackens parkeringsplats. Där planar den ut en kort bit för att sedan fortsätta stiga hela vägen upp till målet via den grusväg som går strax norr (till höger) om slalombacken. Lutningen blir bara värre och värre ju högre upp man kommer. Kvällens snabbaste uppför Strupen - Daniel Bogren, IF Hagen Orientering. Tid: 5:34 (4:13-tempo) Kämpande hjältar Och ännu fler kämpar. Imponerande av var oc...
Kommentarer
Skicka en kommentar