En Mil om Dagen

Vaknade upp mitt på dagen efter ungefär tolv timmars sömn. Inte klokt! Man är ju som en fjortis på jullov, och ändå hade jag sovit massor i går. Men ett par nattpass i nyår gör sitt, och återhämtningen från sjukperioden går långsamt - men åt rätt håll. Det blir bättre... Ute var det grått och trist, men uppehåll. Efter att ha tittat på Vinterstudion en stund (fantastisk insats av Linn Svahn), tog jag en promenad upp på Billingen. Fick för mig att ta tid på "en vanlig promenad" uppför Strupen. Gick sträckan för Strupen upp , och klockan stannade på 14:04 (=10:40-tempo/km) när jag nådde bommen. Nu utmanar jag dig att också testa Strupen upp ( läs mer här ). Allt är på skoj såklart, och ska inte tas på alltför stort allvar. 😅 Men jag är glad för alla som vill testa och utmana sig själva.  Det var gött att komma ut i den friska luften, och på berget lyste träden av rimfrost. Det var riktigt vackert i grådiset, och massor av människor hade letat sig upp till detta lilla vinterlan...

Hej på er! Första dagen på år 2021 nu alltså. Hur känns det? Att springa långt precis i början av året har inte direkt blivit någon tradition, men det har faktiskt hänt några gånger. Uppemot tre mil... Så kommer det inte bli i år. Jag är glad att jag fick ihop 4 km i går på nyårsafton. Ett intervallpass med fem stycken korta 30-sekunders-intervaller i hyfsat tempo. Bryr mig inte om tempo å så nu när jag är ute och springer, men när jag kommer hem kollar jag gärna vad pulsklockan visar. Hur fort gick det i de där intervallerna egentligen? I går gick de rätt fort faktiskt. Från den första "långsamma" i 4:03- tempo, till den sista "snabba" 3:15-tempo (båda i lätt uppförsbacke). Det är jag nöjd med, speciellt med tanke på omständigheterna... Kändes bra i kroppen också. Särskilt med den långa återhämtningen efter varje intervall. 😅 Hoppas vi alla får ett bättre 2021 än vad 2020 var. Måtte världen kämpa ner det här viruset, den här pandemin, som råder.  En god fortsättni...

Dagen ägnades åt gamla mor - men på sena eftermiddagen hann jag med ett gympass, kolla in "Strupen upp" och lite senare på kvällen grilla ihop med två av mina vuxna barn. Det var mysigt. Men i kväll ska blogginlägget handla om tävlingen i Strupen. Strupen upp är en "inofficiell tävling" som anordnas av IFK Skövde och som pågått varje år sedan 2006. Strupen upp är en backtävling som verkligen sätter deltagarna på prov. Starten går nere på Dalvägen i Skövde och stigningen upp mot Billingens topp börjar direkt. Den första delen av banan går på asfalt, upp till slalombackens parkeringsplats. Där planar den ut en kort bit för att sedan fortsätta stiga hela vägen upp till målet via den grusväg som går strax norr (till höger) om slalombacken. Lutningen blir bara värre och värre ju högre upp man kommer. Kvällens snabbaste uppför Strupen - Daniel Bogren, IF Hagen Orientering. Tid: 5:34 (4:13-tempo) Kämpande hjältar Och ännu fler kämpar. Imponerande av var oc...

I detta blogginlägg, nummer 500, blir det massor av snack om backträning, lopp och olika lutningar i backar häromkring och längre bort. Är ju inne i tanken att träna en del i backar nu - och det har jag också gjort i mina senaste pass. I går blev det till och med ett kombinerat backpass med distans- och tröskellöpning. I fredags berättade jag om motbacke-loppet "Oslos bratteste". Löpning uppför har lockat mig länge samtidigt som jag får världens ångest inför tanken att springa långt i ett brant motlut. Benen och flåset tar slut på nolltid och upplevelsen blir fruktansvärd. Jag är nog inte skapt för dylika utmaningar för hjärnan skriker "sluuuta" redan innan start, men av någon konstig anledning lockar det mig. I Oslo-loppet springer man upp i en backe som till en början har 22 procents snittlutning. Det är lika brant som i Strupen här i Skövde - i alla fall i den delen som går från stigen mot Rhododendron-dalen och sedan 100 meter upp till den kommande högerkurvan...

I det här inlägget tänkte jag filosofera över den perfekta löpkänslan, om backträning och om min ålderdom... I inledningstexten överst i den här bloggen skriver jag om den perfekta löpkänslan. Men vad menar jag med det egentligen? Tänkte att jag skulle berätta om just det här den här gången. Föreställ dig att du springer fram på lätta ben, med låg puls och i ett hyfsat högt tempo. Ungefär som när man springer snabbt i en lätt lutad nedförsbacke. Du upplever det inte speciellt jobbigt, andhämtningen är inget att tala om och du bara myser dig igenom passet i en mil eller två... Dessutom har du inte blivit speciellt trött heller trots att tempot varit på den nivån som du normalt blir ganska trött av. Du har nått ett slags Runners High... För mig skulle den här drömmen vara runt ett fem-tempo per kilometer. Fast det är förmodligen en utopi i mitt fall, men drömmen finns där. En dröm som får mig att vilja lägga det där lilla extra i min vardagliga träning. Styrketräning, långa löpningar, ...

Hej där! Har ni haft en bra nyårshelg? Har det blivit några nyårslöften? Nytt år och omstart för många ger tillfälle att uppfylla de där drömmarna man har. Gå ner i vikt, sluta röka, träna mer eller göra den där drömresan kanske... Själv brukar jag inte ge några nyårslöften. Vill jag förändra något så bestämmer jag mig och kör på - oavsett tid på året. Men jag har påbörjat en sak nu vid årsskiftet, nämligen att låta pulsklockan sitta på handleden under hela januari månad. Min tanke är att mäta hur många steg jag tar per dag. 12.000 steg motsvarar en mil ungefär, och det är ju där jag normalt vill befinna mig (i snitt per dag under en vecka, dvs totalt 84.000 steg per vecka). Jag ska inte förändra något - bara gå mina vanliga promenader med hunden, till affären eller jobbet. Se var jag hamnar. De två första dagarna har i alla fall passerat 12.000 steg per dag. På nyårsaftonen var jag i Göteborg och sprang Sylvesterloppet (10 km). Härligt löpväder för att...

Det finns en brant gångväg uppför Billingen i Skövde, som i folkmun kallas för Strupen. Här ordnar IFK Skövde en tävling varje år - "Strupen upp" - som är ett "icke sanktionerat lopp" vars distans är 1.320 meter och innehåller hela 132 höjdmeter. Det är en rejäl utmaning och banrekordet är 5:19 (4:02-tempo), vilket är helt sanslöst snabbt i denna tunga backe. Själv har jag aldrig sprungit loppet men i går kväll skulle jag anta min alldeles egna utmaning i Strupen. Följ med nu på en häpnadsväckande lång berättelse om en dryg kilometers löpning... Loppet "Strupen upp" börjar en bit före backen och avslutas med löpning en bit efter den mesta lutningen är över. Snittlutningen är 10 procent. Från det att själva backen börjar till dess man uppfattar att den slutar uppe på berget är det ca 1.200 meter. Det ger en medellutning på 12.7 procent. Ju längre upp man kommer desto tröttare blir man (av naturliga skäl). Samtidigt som m...

När det tar emot för egen del så gäller det att hitta andra positiva saker att fokusera på. Som t ex att glädjas åt andras framgångar i löpspåren. Sånt inspirerar och ger förhoppningsvis rätt sorts energi för egna framtida framgångar. När det är motigt kan man ju passa på att ta det lite lugnare också... Det är alltid kul när det går bra för andra. Det är rätt trevligt när det går bra för en själv också, men just nu när det inte är så har jag glatt mig lite extra åt några andras utveckling och framgångar. En av dem är Ola. En jobbarkompis som springer en hel del och som det verkligen har släppt för det senaste. Han springer snabbt och han springer långt. För inte så längesen persade han på milen och förbättrade tiden med nästan två minuter. Och efter ett par mils löpning känner han att han vill fortsätta ett par till. Så häftigt! Så har vi Stefan. Även han en person som jag känner genom jobbet och som jag sprungit ihop med flera gånger. Normalt befinner vi oss på ungefär samma ni...

Som vanligt när IFK Skövde bjuder på backloppet "Strupen upp" så jobbar jag. I dag med en felmarginal på nån ynka timma eller så... Men jag tog min revansch genom att ta på mig löparkläderna och genomföra ett riktigt fint backpass på egen hand direkt efter jobbet... Jag hade bestämt mig för att springa till Däldernas kapell och därifrån fortsätta Lerdalavägen upp till Åsbotorpsvägen. Det är en uppförsbacke på asfalt som mäter ungefär 1.800 meter, och där stigningen är konstant hela vägen (6,9 procents medellutning) utan möjlighet till återhämtning. Jag ville helst klara hela sträckan utan att stanna eller gå - bara mala på. Det hade jag nämligen aldrig försökt eller gjort förut. Efter ett snabbt ombyte från uniform till löparkläder joggade jag försiktigt iväg mot Lerdalavägen, fast beslutsam om att backen skulle besegras. Strax innan den 1.800 meter långa backen skulle en 600 meter lång backe besegras. Lutningen i den är inte heller att leka med heller, 3,3 proce...

Hej på er igen. Det är visst mer sällan som jag är inne här på bloggen å skriver nu för tiden men det går lite i vågor det där. Just nu är jag inne i en sparsam skrivperiod - men vad gäller träning så är jag minst lika aktiv som tidigare. Sen jag skrev här senast så har jag hunnit avverka 28 kilometer löpning innehållande 556 höjdmeter och ett gympass. Löpningen i söndags bestod av tre tuffa backintervaller upp mot Billingehus. Jag startade vid Billingstorps förskola och sprang tre stycken femhundringar tills jag nådde hotellet på toppen. Det var tufft men jag tog aldrig i så där mycket att jag vek mig. Prickade 5:46-tempo på de två första intervallerna och 5:40-tempo på den sista. Men då var lutningen endast tuff en kort bit innan det planade ut sista biten mot hotell Billingehus. Annars handlade det om medellutningar på 9-10,5 procent, i blåst och regn... :) Nästa gång jag springer samma sträcka så ska jag korta ned den lite. Springa uppför tills motlut...

Nu har det gått några dagar sen jag skrev något på bloggen. Tiden har gått åt till träning, jobb, nöje och sömn. Å så har jag tagit ett beslut - att ta kontroll på vikten igen... Fast just nu sitter jag här och hittar varken motivation eller ord för att skriva ihop ett inlägg. Lite ovanligt, för normalt tycker jag att det är ganska roligt att skriva. Jag tar och börjar med den träning jag har gjort det senaste så kanske jag kommer igång med skrivandet... I lördags genomförde jag en löpträning som jag aldrig gjort förut - intervaller i backe. Nu kanske ni tänker att jag visst har gjort intervaller i backe förut - och det har jag ju - men den här gången gjorde jag dem i nedförsbacke. Åtta snabba i 5-procentig nedförslutning. Det var kväll och mörkt. Det var lite småläskigt att springa snabbt utför eftersom jag inte hade riktig koll på löv och annat på cykelbanan. Jag ville absolut inte springa omkull. Varje intervall var runt 260 meter lång och på vägen upp igen gi...

Det är gott med fika! Det blev en god fika till lunch i dag. Den åt jag på Rådhuskonditoriet i Lischöping. Sen blev det att hänga med i affärerna när kvinnorna skulle ut å shoppa. Jag lägger in den biten som hård mental träning... När vi kom hem var det nästan mörkt och framför mig hade jag ett löppass uppför Strupen och sen på Billingehusloppets bana. Eftersom jag har fått låna en pannlampa av Micke så tyckte jag att det här var ett ypperligt tillfälle att testa den i fält, så att säga. På med träningskläderna, reflexväst, reflexer på ben och armar, en liten röd ledlampa på ryggen och så pannlampan på, just det - pannan - å sen iväg. Började så smått med uppvärmning på trafikerade cykelbanor tills jag efter nån dryg kilometer kom till startplatsen för "Strupen upp". Min tanke var att försöka sätta personbästa här. 1 320 meter med en höjdökning på 132 meter. Det gick trögt - och jag gick som vanligt ut för hårt. Jag MÅSTE lära mig att ta den backen i ett lugnt och jämt te...

"I dag gjorde jag det - det som jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat tro mig vara kapabel till - jag sprang 'Strupen upp' (1.320m/132 höjdmeter) på fantastiska 6:28!!! Sitter just nu med en kopp kaffe i handen och bara njuter av framgången... Här ska firas!!!" Ja, tänk om jag hade fått skriva de orden i kväll efter ett väl genomfört lopp i Strupen. Även om min mer realistiska tanke var att jag skulle ta Strupen på en tid nånstans mellan 8-9 minuter så får vi inte veta. För jag kunde tyvärr inte vara med i loppet i kväll. Det som var tänkt att bli min premiär... Jag hade med löpargrejer å allt till jobbet, men han som skulle lösa av mig var klar med sitt arbete tidigare än väntat, och jag själv var inte till etthundra procent motiverad för detta motbackelopp just i dag. Ville gärna men gårdagens träning tog en hel del på krafterna och jag såg det som förståndigast att vila när det nu blev som det blev... Vill ju hinna återhämta mig helt tills på lördag. Vi båda...

Starten för Midnattsloppet i Stockholm närmar sig med stormsteg och nu är det mindre än en vecka kvar. På lördag klockan 21:25 går starten för min grupp - 2A. Nån timma senare ska jag väl ha sprungit i mål hoppas jag... Fick en liten "feelgood-känsla" när jag såg att jag skulle kunna vara med i grupp 1C om det var så. Seedning krävs för den gruppen - och den tiden har jag ju från mitt lopp i Oslo tidigare i våras. Men min startgrupp blir kanonbra. Bara en massa snabba löpare framför mig borde ju innebära att det inte blir så många som är i vägen. Förmodligen en själv som blir omsprungen mest. Sen är ju Anna med i samma grupp också - å det blir ju väldans trevligt! Fast henne lär jag inte klara av att hänga med om hon sätter den sidan till. Hon är så oerhört stark och snabb när hon vågar och allt stämmer! På tal om Anna (denna elitdrottning inom löpning m.m.)... Vi var ute och tränade löpning i backe ihop i går kväll. I en drygt 400 meter lång backe utmed Södra Bergvägen i...

Att fullkomligt köra skiten ur sig i Strupen (en lång och brant backe på Billingen) var facit av förmiddagens träning. På eftermiddagen blev det ett krävande styrkepass på gymmet, och utöver detta ett par promenader med hunden. Har inte suttit still många minuter i dag. Morgonen började med en promenad uppför berget tillsammans med Selma. Vi gick i Strupen såklart... Å så ett antal kilometer till. När jag kom hem satte jag mig en stund på balkongen innan jag bytte om till löparkläder och gav mig ut på en träningsrunda. Jag hade bestämt mig för ett experiment i dag. Skulle göra något jag aldrig gjort förut (vad jag minns). Tänkte låta pulsen styra hur långa intervallerna skulle bli och hur lång vila jag skulle få efter varje intervall. Inte trodde jag väl att det skulle bli så jobbigt som det blev. Efter några minuters uppvärmning stod jag så inför Strupen för andra gången inom ett par timmar. Nu skulle jag ge vad jag kunde tills pulsen nådde 90 procent ...

Nu är det bara 100 timmar kvar tills starten går i Wings for Life World Run i Kalmar och runt om i världen. Känner mig fortfarande lite trött efter urladdningen i Oslo - men med några kloka beslut ska jag nog kunna ladda om till söndagen... Vi var nog alla rätt så sega allihop när vi kom hem från Norge på söndagskvällen. Men vi hade ett par fina dagar där som för min del toppades av Sentrumsløpet. Söndagen i Oslo ägnade vi åt att åka upp till Holmenkollen. Detta klassiska skidcentrum varifrån man t ex kunde följa längdskidåkarnas kamper i VM 2011 på tv:n. Nu fick vi se anläggningen på riktigt och på nära håll. Mest imponerande var den nya hoppbacken (Holmenkollbacken). Vi tog oss upp där med liften/hissen som gick under själva backen och fick njuta av en fantastisk utsikt över hela Oslo. Riktigt häftigt! Både söndag och måndag blev vilodagar från träning. Bara några långa promenader med Selma, bland annat Strupen upp. I går var vi ute på en stillsam joggingtur. Efter en dr...

Backar är vidriga men jag har gått från att "hata" dem till att känna någon slags "hatkärlek" för dem istället. Det är bra! Man ska inte hata. Älska är så mycket roligare! Så i morse började jag med Strupen upp som uppvärmning. And I love it! Nästan... Bestämde mig för att köra på uppför i långsam takt. Inte ta ut mig för snabbt. Orken fanns med en ganska bra bit upp för backen innan det tog emot för mycket och jag blev tvungen att varva ner genom att omväxlande gå och jogga resten av biten. Kom upp på toppen 1.320 meter senare (132 höjdmeter) på tiden 9:06.4. Nytt personligt rekord för sträckan! Bara att jobba på med konditionsträningen så man klarar hela Strupen i ett svep till hösten. Ett uthålligare 2015 var det ja... När jag hade pustat ut lite träffade jag Micke, Jörgen och Fredrik på parkeringen vid Billingebadet och bandybanan. Planen var lugn löpning på gröna och lila milen plus lite till. Min egen plan var att lägga in några korta, snabba intervaller i...

Här sitter jag mitt i natten och drömmer mig bort där jag springer snabbt och lätt. Men jag tänker också på den annalkande våren och om lopp i branta uppförsbackar som ska klaras av i ett "rasande tempo". Men läser du vidare i det här blogginlägget får du även ta del av mina tankar runt Vinterspringet, om varför jag ändrar igen i mitt träningsupplägg, om träningen jag gjorde i dag, om 30/30-intervaller, träningsvärk och lite om min vikt...  Nu har våren så smått börjat presenterat sig. Solsken, blå himmel och vita moln är tydliga tecken på det. Liksom högre temperaturer, dagar som blir allt längre och snödroppar som blommar. Låt oss hoppas att det håller i sig och att vi slipper drabbas av bakslag. Nu vill vi bara att det ska bli varmare och grönare. Eller hur? Bakom oss lämnar vi en vinter - som i alla fall för min del inte kändes så tung. Ett inslag som gjorde januari och februari lite lättare var Vinterspringet. Jag hade inte direkt någr...