En Mil om Dagen

 Ena dagen är inte den andra lik. Hälsan varierar verkligen mellan bra och dåligt just nu, likaså resultaten av min träning. På vissa pass tycks jag orka med hur mycket som helst, medan andra pass måste avbrytas innan jag gjort klart det jag tänkt. Då finns ingen ork alls. Tröttheten och huvudvärken är värst. Tyvärr har mina smärtbesvär i höger ben blivit värre, så illa att sömnen störs. Men jag gläds ju givetvis av de bra dagarna och de "sköna träningspassen". De ger mig glädje att orka kämpa på, och jag hoppas fortfarande på att hälsoläget ska bli lite bättre. Mitt träningsupplägg är ju ett program från marathon.se, vilket jag berättat om förut . Målet är att klara milen under timman - och ni som läst bloggen vet ju att jag gjorde det med råge strax efter jag startade upp programmet. Men jag kör på ändå med samma mål - nu med förhoppningen att en mil på en timma ska kunna kännas avslappnad och lätt. För övrigt är jag inte längre   fokuserad på några tuffare tidsmål. Fr...

Mina 23 mils löpträning under året, som jag berättade om tidigare, har ökat till 25,5 mil nu. Det är inte speciellt mycket - och förra årets 40 mil under samma period var inte speciellt mycket det heller. Särskilt inte om man jämför med de bästa åren; 2015, 2016 och 2019 med sina 100, 97 och 95 mil... Men jag får ändå ihop tillräckligt många steg till fots för att hålla mitt motto då det gäller träning och vardagsmotion. En Mil om Dagen håller, och detta trots min sjukdomsperiod i november/december förra året, och den efterföljande långdragna återhämtningen (som fortfarande pågår). Eller kolla bara på senaste statistiken här nedan. Ligger bra till senaste veckan Ännu bättre senaste månaden Lite sämre över senaste året, vilket till stor del beror på sängläge under en lång tid i november och december 2020... Det känns bra att röra på sig i vardagen. Det behöver inte alltid vara hårda träningspass, även om löppassen finns kvar till en viss del. Mina steg får jag även ihop mellan hemmet o...

Om man har lopp som morot för sin träning har inte det här året varit till någon större inspiration. Lopp efter lopp har ställts in. En del har man kunnat genomföra virtuellt, dvs på "hemmaplan" via en app eller genom att skicka in sitt resultat via pulsklockan. Men det är ju inte riktigt samma sak som när man står där i starten tillsammans med en massa andra löpglada människor och väntar på att få komma iväg... Inför det här året hade jag en tydlig satsning på att träna för att klara milen på mindre än 45 minuter. Jag anmälde mig tidigt till flera lopp där jag visste att jag sprungit bra förr, eller där jag såg en chans att springa bra. Men inte ett enda av dessa lopp blev av! Inte heller blev satsningen mot så snabba tider något att tala om. När alla "Corona-restriktioner" kom tappade jag sugen för löpträning mer och mer.  Nu försöker jag sakta jobba mig uppåt igen. Det börjar att lossna och för några dagar sedan lyckades jag springa fem kilometer på 25 minuter. L...

Fy tusan vad allt är trögt nu! Det här jäkla viruset har ju tagit musten ur en helt... Inget är riktigt kul! Träningen känns meningslös, trots att jag egentligen vet att den inte är det. Inspirationen för skrivandet på den här sidan är också som bortblåst. Jag tvingar mig till det mesta just nu. Gymmet var längesen jag var på. Då fler och fler blivit sjuka i vårt område tar jag det lite lugnt med besöken där. Det känns dock att kroppen blir svagare av det, smärtorna i rygg och skuldror kommer tillbaka. Inte så kul. Håller mig till minst ett styrkepass per vecka i alla fall. De senaste gångerna har det blivit med "Träna med Sofia" på SVT. Bra pass faktiskt! Cirka 20 minuter långa, och svettiga. Löpträningen försöker jag få till ett par gånger varje vecka. Men det går på sparlåga. Korta och relativt lugna pass. I torsdags körde jag och grabben ett pass ihop. Han har inte tränat på länge, så det blev korta joggpartier - och för övrigt rask gång. En välsignelse är att jag har...

Dan före dopparedan... Har haft en veckas ledighet och har ytterligare några dagar kvar. Ända till fredag kväll faktiskt. Då jobbar jag tre nätter innan ytterligare en ledig vecka väntar. Träningen rullar fortfarande på sparlåga, men i kväll tänker jag försöka ta mig till gymmet. Ska väl få till lite löpträning någon av juldagarna också. Satsar ju på kortare pass nu än förr. Lite tuffare träning. Om inspirationen finns blir det kanske 2x5 minuter med puls i den högsta zonen. Just så ska jag ju träna enligt rådet från 30k i Skövde. I alla fall om jag vill få upp mitt konditionsvärde och kunna springa en snabb mil så småningom. Upplägget har jag med mig men varje pass kör jag på känsla efter dagsform, så vi får se vad det blir. Tänker att jag allteftersom man blir bekvämare i dessa intervaller öka på dem i både längd och antal - upp till 4x8 minuter kanske. Och det behöver ju inte gå fort varje gång man springer heller. Ett pass i en lång backe får upp pulsen rejält, utan att det går...

Vad är väl ett maraton mot Mila? När jag jobbade i natt kom samtalet jag väntat på ett tag. För då föddes nämligen mitt andra barnbarn - en liten flicka som ska få namnet Mila. Min son och hans sambo är nu lyckliga och stolta tvåbarnsföräldrar. Deras son Kian är storebror, och jag själv är en mycket glad och stolt farfar till TVÅ fina barnbarn... Plötsligt gick natten på jobbet lite lättare. Det var så skönt att höra att allt hade gått bra för dem, men nu kan jag knappt bärga mig av längtan att få träffa dem; Mila, storebror Kian och de stolta föräldrarna. Men de måste få återhämta sig ordentligt först, så det kanske tar någon dag till innan vi kan ses. Fantastiskt roligt är det i alla fall! I morgon (torsdag) är det dags för löpträning igen. Då blir vi ett gäng som ska springa den smått kuperade Lila milen tillsammans - och där ska vi ta det väldigt lugnt. Om kroppen känns bra efteråt kan det hända att jag lägger till några minuters tröskellöpning. Det är ju ändå bara t...

Halloj! Att hälsa våren välkommen en dag som denna känns lite märkligt. Regn, kylslaget och en grå himmel, som lägger ett vintermörker över oss, lockar knappast fram några vårkänslor. Det spritter inte i kroppen precis... Tråkigt för de som ordnar med tillställningar - med majbrasor och körsång. Men säkert bra för polisen (och många andra) som troligen får mindre jobb med fylla och stök. Regn på mitt fönsterbleck Själv har jag varit hemma hos mor i dag, och då passade jag bland annat på med att hjälpa henne att handla. Sen har vi umgåtts förstås. När jag kom hem veckohandlade jag åt mig själv, förutom för helgen. Den håller jag lite öppen fortfarande. Är ledig i dag och i morgon och det känns bra. Hoppas kunna ta mig till gymmet i morgon och på onsdag eller torsdag siktar jag på löpträning igen. Så ska det hinnas med att städas och lagas mat också...       Önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton och första maj.        

Så gav vi oss ut då, jag och Selma under den blå himlen och med solen som sällskap - fast beslutna om att genomföra en löpträning med riktigt låg puls. Det var alltså  löpträning på gång - en löpträning med mycket gång... Morgonen hade hunnit bli förmiddag då vi tog en kilometerlång promenad bort till järnvägsbanken mot Våmb. Där startade jag pulsklockan och pulsvarningen var inställd på att larma när pulsen gick över 110 slag per minut. Vi skulle ta oss fram fem kilometer i lätt uppförsbacke och sedan vända och få nedförsbacke tillbaka. Började att gå i ganska rask takt, och där det gick fick Selma gå okopplad. Det var en del andra ute å gick och cyklade, så jag fick hålla Selma kopplad en hel del. Selma kämpade på där bakom - men oftast framför... Rask takt och uppförsbacke som sagt - så pulsen gick över 110 snabbt, redan vid halvsnabb gång. Då var det bara att lugna sig och låta pulsen sjunka. Det blev lite mer promenerande än vad jag hade räknat med. Några korta jogg...

Helgen har passerat och en ny vecka med jobb har just inletts. Eftersom jag inte är i form än blev den gångna helgen en riktig vilohelg. Det var gött! I fredags var jag både hos familjens äldsta och yngsta. Det skiljer 32.475 dagar mellan dem - eller 88 år och elva månader för att uttrycka det mer begripligt. Det var roligt att träffa dem och det blev en jättebra fredag. Lördagen och söndagen tog jag det bara lugnt. Några promenader och några tankar och konstateranden. Vinterstudion från soffan där det bjöds på fina svenska framgångar. Å så bio med sonen. Sköna dagar... Kom iväg till Mio också och köpte en ny tv-bänk där. På rea såklart. Kommer nog bli bra. Jag hoppas dessutom kunna komma igång med löpträningen snart igen. Tänkte börja med ett pass denna veckan och sen öka till två pass per vecka. Om det inte blir något bakslag innan så tänkte jag testa på torsdag. Den 18 januari 2018 känns som ett bra datum för en nypremiär (18jan18). Helgens funderingar i bilder... LED-bel...

Har suttit hemma på kammaren och filat fram min egen träningsplan inför Midnattsloppet i Stockholm den 19 augusti i år. Det blir en blandning av lugna och tuffa löppass och söndagen den 13 augusti är det dags att testa formen med ett hårt pass innan loppet... Det är väldigt lätt att börja fokusera på tider inför ett lopp. Märker det på mig själv då jag sitter och larvar mig med att räkna kilometertider hit och dit i något slags syfte att optimera loppet och på pappret göra min bästa tid någonsin. Tog till och med fram mina bästa kilometertider i kronologisk ordning från Midnattsloppen i Stockholm 2015 och 2016, och räknade ihop dem, vilka resulterade i en sluttid på 45:08. Så visst skulle det väl finnas en chans även för mig att göra en tid under 45 minuter om allt skulle stämma den dagen, tänkte jag, fast där befinner jag mig knappast nu. På pappret ser det kanske bra ut men jobbet ska göras också. Vilken färg blir det på tröjan i år? I min träning vill jag däremot jobba mot...

Nu börjar pusselbitarna i träningen så smått falla på plats. Kontinuitet, rutin och mål är tre viktiga ingredienser - i alla fall för mig - om allt ska funka. Och så ska man inte vara rädd för att "misslyckas" heller (om det nu ens är möjligt när det gäller träning) utan göra så gott man kan. Ska vi säga att det finns bra och mindre bra träningspass? Kan vi enas om att det träningspass som blir av alltid har någon nyans av "bra" i sig? Visst, det kan kännas skit ibland men om man bara kommer iväg och gör vad man kan, så har man gett kroppen något positivt ändå... Jag har börjat få in rutinen i mitt träningsupplägg igen. Har mina bestämda dagar för träning och har släppt en del på de egna prestationskraven. I går fick jag uppleva ett riktigt fint pass, där ett par tröskelintervaller mitt i långlöpningen förgyllde det hela. Det var grymt att kroppen och huvudet klarade av två halvlånga intervaller i tröskelfart efter nästan nio kilometers löpning. Gymmet kör jag e...

Visst blev det några aktiviteter på Billingen i dag med... Först genom egen träning och sen var jag uppe å kollade in alla duktiga löpare i Billingehusloppet. Kul både ock. Har länge haft Billingehusloppet i bakhuvudet som ett av de lopp jag gärna vill genomföra. Har jag inte varit förhindrad av arbete så har det varit andra lopp samma helg. I dag var det inget som krockade men eftersom min form varit så dålig det senaste hade jag helt enkelt ingen motivation att ställa upp. Däremot var det väldigt roligt att titta på. Vann huvuddistansen (10,5 km) gjorde Malin Strand från Sävedalens IF (40:11) och Yared Admasu från Hälle IF (33:51). Bästa skövdelöpare blev Sofia Smedman (44:09) och Fredrik Ousbäck (36:03). På filmklippet här nedan ser vi Yared Admasu. Visst ser löpsteget lätt ut. Riktigt imponerande! Men det var många som imponerade! Kände igen flera av de lokala topplöparna och tänkte att "den där farten ska väl inte vara så svår att hålla?" Fast när man ser vilka...

Äntligen! Ja, ÄNTLIGEN är jag igång med löpningen igen. Efter 13 löpfria dagar prövade jag mig fram några få kilometer i skogen. Det var trögt, det var jobbigt - men det var underbart... Ryggskottet den 9 september satte definitivt stopp för all löpning. När det var som värst var min tanke; "jag kommer aldrig kunna springa igen" - även om tidigare erfarenheter visat att det visst skulle gå. Det gäller bara att ha tålamod och ge ryggskottet tid att "läka ut". Nu när ryggen mår bättre så var det läge för att pröva på. Måste erkänna att det var väldigt motigt att byta om och ge sig ut. Varken orken eller lusten fanns, men till slut övertalade jag mig själv med att "det bara skulle bli en lugn, kort runda - för att se hur kroppen reagerade". Det hela utspelade sig i går (måndag) och nu, ungefär 30 timmar senare, känns allt bara bra. Ryggen hade inga problem på den småkuperade skogslöpningen - och inte blev det några efterkänningar i den i dag heller. Nu är...

Måndag morgon och rullskidorna åkte på för en övningstur på mitt vanliga ställe vid Våmb. Det gick väl ungefär som det brukar - lite vingligt, lite trevande - men jag hade i alla fall väldigt kul. Efter en knapp halvtimme var jag klar, då hände det... Tog av mig skidorna och skulle därefter ta av mig pjäxorna. Tryckte till med tummen när jag skulle ta mig ur den ena pjäxan och då tog det stopp! Tvärstopp!!! Jag pressade tydligen med full kraft för tummen vek sig och den kraftiga smärtan blev omedelbar. Tummen stukades, svullnade upp och blev alldeles missfärgad. Nu gör den så ont att de enklaste göromål blir svåra. Som när jag skulle skala mitt frukostägg i morse - det gick knappt. Det här var väl inte riktigt vad jag hade förväntat mig vad gällde skada i samband med ett pass på rullskidorna. Trodde jag skulle köra omkull först, få massor med skrapsår på armar och ben å så... "Stuka tummen när man tar av sig pjäxorna" - så otroligt o-macho! ;) Som om inte detta skulle var...

Jag har bett ett par vänner att lägga upp ett tvåveckors träningsschema åt mig. Det här har jag önskat mig för att få lite variation i min träning - bli lite utmanad. Enda kravet jag hade var att det inte skulle innebära någon risk att jag drog på mig några skador. Två snälla personer kommer att hjälpa mig med detta. En spännande höst väntar... På måndag är det dags för den första perioden. Vi kan kalla personen som gjort upplägget för "Kulan". Jag insåg snabbt att det var ett tufft program som han hade gett mig. Lite väl tufft! Det var en fördubbling av min nuvarande träningsmängd och det var många hårda intervallpass. Det funkar inte för mig och min kropp. Jag ökar i och för sig i träningsmängd men jag går försiktigt fram. Efter en egen liten justering i schemat så landade allt så här: Mån: Gym Tis: Norska intervaller Ons: Vila Tors: A1-löpning 3h eller 25k Fre: Vila Lör: Löpning 5k Sön: Vila Mån: Gym Tis: Löpning (intervaller - 10x40sek...

God afton! Jag är trött och seg och funderar på om jag ska ställa in morgondagens tänkta löpträning. Jag kanske behöver lite extra vila just nu? Vila är viktig... Får känna efter hur det känns i morgon kväll - ta ett beslut då. Annars vet jag vad jag egentligen behöver. En lång skön helkroppsmassage som får alla spänningar i kroppen att släppa. Vore så himla gött!!! Fick frågan om jag ville leda ett intervallpass på torsdag nästa vecka. Mina skils som "whistleblower" har tydligen nått ut i löparkretsar... Det handlar alltså om att blåsa i visselpipan vid start och stopp av intervallerna. Ja, för att alla deltagare ska kunna köra sina intervaller i sitt tempo och slippa stressas av att hänga med eventuellt snabbare löpare. Visselpipan hörs långt och vi har gjort det förr och det funkar skitbra. Jag hoppas att det kan bli ett pass på rullskidor nästa vecka också. Mitt första någonsin i så fall. Eftersom jag erbjudits möjligheten att testa detta vill jag gärna ta chansen. ...

Exakt tre veckor innan min start i Göteborgsvarvet var siktet inställt på löpträning och genrep av de 21 097,5 meter som dagen till ära skulle genomföras på Skövdes gator. När jag passerat mållinjen möttes jag av en överraskning... Jag och mina två arbetskamrater som i dag också var mina löparkompisar stod på "startlinjen" strax utanför Kvantumhuset i Skövde när klockan var 14:35, samma tid som för min start i Göteborgsvarvet om tre veckor den 17 maj. Solen sken från en klarblå himmel och pollenprognoserna visade på härligt höga nivåer. Jag hade prepparerat mig med såväl mediciner som ögondroppar och solglasögon var på. Liksom ett nödvändigt vätskebälte såklart. Vi var redo! Starten gick och det bar till en början av nedför i ett lagom skönt tempo. Kändes gött! Vi var förväntansfulla och fyllda med energi där vi joggade jämsides ihop. Den yngsta av oss hade det nog lättast för hon sprang baklänges ett tag och...