En Mil om Dagen

Hej, och god fortsättning på det nya året!  Har det börjat bra? Hoppas det! För mig känns det som om jag har fått i mig flera liter trögflytande bromsolja och ett ok på huvudet. Det är så tungt, så tungt. Visserligen visar pulsklockan att jag flyttat fram min mjölksyratröskel från 160 i puls till 162 (klockan tror att jag kan springa i "mjölksyratempo" - 4:42 per kilometer - med två slag till per minut mot förut). Det är en utveckling åt rätt håll. Att förskjuta tröskeln närmare maxpuls innebär att det tar längre tid för kroppen att nå tröskeln. Man orkar alltså jobba längre med hög ansträngning och med syre i musklerna, innan mjölksyran slår till. Att orka springa med hög intensitet länge är i sig ett mål för att nå mitt huvudmål - att klara milen på mindre än 45 minuter... Året började annars med ett styrketräningspass på gymmet. Har sagt det förut - på den här fronten måste jag bli bättre. Mycket bättre än förra året i alla fall. Då fick jag ihop totalt 36 stycken s...

...och här är en av dem! Varför då? Jo, för tidigt i morse var jag uppe och sprang min andra solståndslöpning för i år. Ni vet, vintersolståndet inföll ju 05:19 i morse, och då har jag den där fixa idén om att vara ute och springa - vilken tid på dygnet det än är. Så även i dag... Det var segt att vakna till i morse. La mig vid ett och somnade någon gång efter två. Sen ringde klockan 04:45. Det var mulet men uppehåll. Ett par grader varmt och snöfritt. Startade mitt pass 20 minuter innan vintersolståndet och sprang 20 minuter efter. Sträckan blev 7,29 km och snittempot per kilometer 5:29. I stort gick första delen av distansen i nedförsbacke (A1-träning) och den andra halvan hemåt, uppför (tröskelträning). Ett bra träningspass, där jag faktiskt kände mig lite piggare än vad jag borde. Men några andra löpare såg jag inte till... När jag kom hem blev det en kort promenad med Selma, en dusch och sedan "vändskumpa" för att fira att vi åter går mot ljusare tider. Äh, "...

Den här morgonen sov jag och Selma ända till halv tio. Behövdes eftersom jag har ett par nätters arbete framför mig. Är glad att Selma gillar att sova länge. Har hon bara fått maten tidigt på morgonen så är hon nöjd. Gå ut kan hon vänta med hur länge som helst, känns det som. I dag dröjde det till efter tio. Selma 7 km i går - 7 km i dag Rundan vi gick på Billingen var precis samma runda som jag sprang i går. Då var det ett svettigt intervallpass som gällde, så betydligt behagligare i dag. I alla fall mindre svettigt. Men jag klagar inte på träningsdagen i går. Den var bra! Intervallerna var tre stycken till antalet, kilometerlånga och i det tempo jag en gång önskar kunna hålla i en hel mil. Ja, i går gick lite snabbare i intervallerna till och med... Det var ett jobbigt pass - men helt okej. Kändes bra. Mina 2x7km gick blandat på Gröna milen och Gula femman Efter de totalt sprungna kilometerna på berget, körde jag ner till gymmet för ett styrkepass. När jag klev...

Högsommarvärmen är här och det känns gött att få en dos av den när man fortfarande har semester. Just i kväll sitter jag ute på balkongen, med datorn i mitt knä, och bara tar in av det sommarkvällen bjuder på. En ljum stilla vind, fågelsång och stadens brus. Nån mil bort ser jag silhuetten av en luftballong som långsamt drar sig bort. Det är helt enkelt en helt underbar kväll... När klockan blir tio i kväll ska jag möta min äldste son. Han ville köra ett träningspass ihop när det blivit lite svalare ute. Planen är en promenad och jag ska se om jag kan få med honom på en liten pulshöjare på Billingens sluttningar. Själv körde jag löpträning med några korta backintervaller just som det var som varmast ute. Tänkte att man måste väl kunna träna i alla former av väder - även om det är bland det värsta jag vet när det är så varmt som nu (25 grader eller mer + sol). Höll mig dock i skuggan under själva intervall-delen. Ändå var det väldigt svårt att maxa i de 40-sekunders intervaller ...

Bara för att veckans löpträningspass är korta betyder det inte att det är en dans på rosor. I tisdags körde jag tio stycken 200-meters-intervaller i backe. Fem stycken uppför och fem stycken nedför. I dag blev det tröskellöpning i 25 minuter där jag stampade på ordentligt i fem kilometer. Gemensamt för båda träningspassen var nedförsbacken. Genom att springa på en flack väg (eller med en lätt lutning utför) är det lite lättare att springa snabbare än vad man gör normalt. Om man är ute efter att lära sig att springa snabbt så är det här ett bra sätt att träna upp kroppens muskelminne för högre tempo. Jag kommer nog lägga in fler av dessa pass framöver - men inte glömma av uppförsbackarna... Backen på Södra Bergvägen fick utgöra träningsväg i tisdags. Fem intervaller uppför och fem intervaller nedför. Dagens femma klämde jag på 21:39, årsbästa och min näst bästa tid någonsin på distansen. Sprang på järnvägsbanken från en bit väster om Stenberget via Våmb och till Södra ...

Fy vad det är kämpigt med löpningen just nu. Det här brukar jag ju skriva om i stort sett varje vår, för pollensäsongen påverkar mig mer eller mindre varje gång det är dags för hassel och björk. Orken att springa finns liksom inte där. Kroppen vill inte svara när jag springer, och jag blir hur trött som helst, utan att vare sig tempot eller pulsen är speciellt hög. Sen är mitt högerben rätt stumt fortfarande, så jag får ta det försiktigt med det också. Vårblommor som tittar fram hör till den här årstidens höjdpunkter. Pollen hör inte till höjdpunkterna... Under förra veckan fick jag ihop tre löpträningar och totalt 37 kilometer. Tisdagens pass innehöll långa och korta tempohöjningar (fartlek) och kändes rätt okej. Värre blev det på torsdagens sena långpass - en halvmara - som jag upplevde som oerhört jobbig. Sprang med låg puls, i ett väldigt modest tempo, men var så trött, så trött. Mot slutet fick jag "ge upp" och gå en hel del. I förrgår var det återigen dags för ...

Efter drygt 17 timmars vakenhet, varav tolv av dem var nattjänstgöring, var det riktigt skönt att krypa ner i en nybäddad säng hemma. Frukosten åt jag på jobbet, så när jag väl var hemma behövde jag bara tvätta mig, borsta tänderna och sedan slänga mig i sängen. Brukar somna på tio minuter (eller mindre) och sover till ett på dagen. Då har jag sovit drygt sex timmar - och det räcker gott. Så även i dag. Underbart! Säng, säng, säng... Vad vore man utan dig? Efter att ha ätit en lätt lunch, slappat lite i soffan till Tour de Ski och ett avsnitt av "The Americans" på Netflix, stack jag ut på en kort löprunda. Det blev sju kilometer lågpulslöpning på Järnvägsbanken förbi Våmb. Benen var sega efter två relativt tuffa löppass tidigare i veckan, så det var alldeles lagom det här. Löpningen och duschen efteråt fick mig att piggna till en del, och jag hann med att se mer skidåkning på teven efter det (tack för det Tivo). Det var verkligen imponerande att se både damer...

Hej på er. Det har varit tyst här ett tag men livet går vidare ändå. Jag filar på ett inlägg om löpning som medicin mot psykisk ohälsa och ett inlägg som ska handla om träningsåret 2018. Men det tar några dagar till innan jag publicerar dem. Träningen har legat lågt ett tag. Skulle ha sprungit en sväng då jag var i Stockholm i helgen - men det blev inte så. Hade oturen att slå i ena tån så illa att jag hade svårt att gå på lördagen. Men det blev mycket promenerande i huvudstaden ändå. Och på lördagskvällen kollade jag in Alcazar på Cirkus. En vitamininjektion till konsert! På nyårsaftons förmiddag hann jag med sju kilometers löpning innan jobbet. Årets sista kilometer blev med mina mått snabb. Tog 4:30 att springa. Var riktigt nöjd med ett så starkt avslut på passet och på 2018 (som för övrigt inte var något bra träningsår). Nu ser jag fram emot att 2019 ska bli ett bättre på den fronten.  Gott nytt år allihop!!!

Att ha något slags mål med löpningen motiverar mig att fortsätta. Visst tycker jag att det är skönt att springa men jag behöver något mer. Nu är målet att återigen  snitta tre mils löpträning per vecka. Där låg jag förr, och det är en ganska lagom sträcka fördelat på tre eller fyra träningspass. Den här veckan har jag lyckats passerat tre mil med några hundra meters marginal, och det har inte hänt så ofta i år. Men jag känner att det nog är vettigt att öka på veckodistanserna försiktigt och successivt, tills jag når 30 kilometer per vecka igen. Just nu, sedan åtta veckor tillbaka, ligger min löpmängd i snitt på 23 kilometer per vecka . Första halvåret i år (1 januari - 30 juni) sprang jag drygt 11 kilometer i snitt varje vecka. Så det blir bättre och bättre. Efter Midnattsloppet i Stockholm har det blivit något av en nystart i min löpträning. Den här veckans tre pass har varit riktigt bra . I tisdags, sju kilometers stabil löpning. Likadant i torsdags, då jag gjorde årets näst ...

Alla kan inte vara elitlöpare och ingen kan vara på topp jämt - men alla kan alltid göra sitt bästa. Så resonerar jag, speciellt nu när krafterna tryter. Visst, jag orkar inte springa så långt för tillfället och jag orkar absolut inte hålla något högre tempo heller - men jag är glad att orka fortsätta träna, och det gör jag så gott det går. Ger vad jag kan och mixar mellan lätt och hård löpning (90/10 ungefär). Viktigast är annars att komma ut och röra på sig! Det gör inte så mycket om det inte blir så långt eller går så fort. Även om det är trögt så infinner sig ett lugn och en må-bra-känsla av löpningen. Försöker hålla mina tre pass i veckan och målet är att får ihop tre mil på dessa så småningom. Just nu snittar jag drygt 13 kilometer per vecka men jag jobbar mig långsamt uppåt genom att öka distansen i passen utefter känslan i kroppen. Den här veckan blev det 29,5  kilometer sammanlagt, och det är en av mina bättre veckor i år. Typ normalvecka förra året. Morgonen...

Hej på er! Tänkte slänga ihop några rader och bilder innan jag går och lägger mig. Det får bli några ord om gårdagen. För kan ni tänka er - den där löprundan med ett avslutande bad i Simsjön blev av i går. Jag kom på att jag skulle åka i sista stund innan mitt arbetspass skulle börja. Rev ihop de grejer jag behövde, bytte om och satte mig i bilen och körde upp till Simsjön. Hade parkeringen vid sjön som start- och målplats och sprang en runda i skogen som var ungefär sju kilometer lång. En dryg kilometer av dessa gick på asfalt. Det var 27 grader varmt och redan efter ett par kilometer var jag ordentligt trött. Hade nog tagit i lite för mycket från start för sen orkade jag knappt med något mer. Såklart spelade min allmänt dåliga form in, samt det faktum att jag inte sovit så mycket den senaste tiden. Tog mig ändå igenom  det hela på 46 minuter (6:46-tempo) och avslutade alltihop med ett bad i Simsjön. Det var underbart skönt när kroppen kokade! Kunde tyvärr inte ligga i ...

God söndagskväll på er! Partiledardebatt på teve i all ära - men jag snodde på mig kepsen och löpardojorna istället, trotsade all pollen i luften och gav mig ut på en skön lågpulsrunda i den ljumma "sommarkvällen"... Nu efter löpträningen sitter jag i soffan och tänker tillbaka på dagen.  En dag med en stund hos mor med städning, en sväng till affären och klippning av gräsmattan. Mitt ena öga var illrött. Jag nös oavbrutet ett tag. Jädrans pollen och pollenallergi. Vilade en stund då jag kom hem sent på eftermiddagen. Bytte om och skulle ge mig ut på löpning. Då upptäcker jag att pulsklockan är helt urladdad (från fulladdad i fredags). Inte bra, Garmin.... Min FR 630 krånglar mycket nu! Tillagade en lunchlåda för i morgon medan pulsklockan laddade och sen stack jag ut och sprang.  Vilket toppenväder att springa i! Pulsen ville jag hålla under 127bpm (68 procent av min maxpuls), vilket är riktigt lågt för mig. Fick gå ett antal gånger för att hålla hjärtslagen nere. I uppf...

God afton folks! TV-soffan lockade efter mitt långa arbetspass men jag vände den ryggen och gav mig ut på en nästan 8 kilometer lång löptur istället. Pulsen var min ledstjärna och den hölls låg. Inte extremt låg som på de senaste passen utan mer så där behagligt låg som jag brukade ha när jag tränade förr. Så där så man kunde jogga mest hela tiden. Det har ju varit en aning trögt för mig tidigare men det här blev ett riktigt skönt pass - och nu efteråt känner jag bara ren glädje över min (egentligen ganska blygsamma) prestation. Det får mig övertygad om att lågpulslöpning är den rätta vägen tillbaka för mig. I dag ville jag ligga runt 73 procent av min maxpuls. När pulsen gick över det lugnade jag mig något, och när det gick upp till 76 procent bromsade jag ned tempot till gång. Då lät jag pulsen gå ner till under 73 procent innan jag sprang igen. Det var egentligen bara på den första kilometern som pulsen for iväg lite högre några gånger. Distansen var lagom också. Kroppens ...

* pust, stånk och stön * Annars? Jag menar - i dag körde vi det där intervallpasset som jag berättade om i går. Sju själar i tajts träffades vid Billingskolan och efter en stunds tjôt började vi med att värma upp, uppför Norra Bergvägen, nedför Södra Bergvägen och in på järnvägsbanken mot Våmb. Därefter blev det tuffare, ja ni vet - såna däringa intervaller... Åtta stycken blev det, var och en två minuter lång. Och med bara 30 sekunders vila mellan varje intervall hann man (jag) inte återhämta sig så värst mycket. Det var kämpigt! Jag blev trött väldigt fort och pulsen drog snabbt iväg till höga nivåer.  Hjärtslagen var intensiva både i intervallerna och i vilan efteråt. Det gav en riktigt bra genomkörare för pumpen i drygt 20 minuter. Mitt mål var att hålla ungefär 4:30-tempo och ha en puls runt 155 slag per minut i intervallerna (typ i nivå med det som jag räknar som tempoträning, se mer i högerspalten på bloggsidan). Det gick inte helt enligt plan men ganska bra. Pulse...

Efter cirka 80 mil vid ratten den här helgen så är jag åter i hemmets lugna vrå. Pustar ut efter en bra helg i Gävle, med Kents konsert i avskedsturnén som själva höjdpunkten. En helt fantastisk konsert - men inget avsked av Kent än för min del. Jag ska se en konsert till innan det blir dags att uppleva den allra sista Kent-spelningen på plats i Stockholm den 17 december. Men eftersom det här först och främst är en blogg om träning så ska jag givetvis berätta lite om vad jag gjorde mer i Gävle. Hade packat med mig kläder och skor för löpning, bara för att vara förberedd om lusten för träning infann sig. Men först var det dags att checka in på hotellet, vila lite och sen ge sig ut å titta på stan. Jag har varit i Gävle ett par, tre gånger tidigare - men bara som hastigast. Nu fick jag chansen att se lite mer. Konserten med Kent skulle vara i Gavlerinken arena, så efter "stadsvandringen" bytte jag om till löparkläder (vita kepsen bakåtvänd såklart) för att ge mig ut på en r...

Tänk att man fortfarande kan hitta nya fina stigar och vackra platser alldeles i närheten av där man bor. Jag har alltid gillat att vara ute och röra på mig i skog och mark och här hemma är Billingen är en favoritplats för både löpning och vandring. Det var inte så längesedan jag fann en riktigt fin stig på bergssluttningen och i dag var det dags att finna en höjdare till. Eftersom jag ska jobba i kväll så bestämde jag mig för att slå ihop promenaden med hunden med ett träningspass. Det blev en "promenadjogg" upp på berget och sen söderut, en runda på 7 kilometer. Vi lunkade sakta fram på Billingeleden via Våmbs ängar i riktning mot Simsjön - och där fick jag för mig att följa det sidospår som viker av västerut från leden och rakt upp mot branterna (blå/orange skyltning). Efter bara några meter blev det riktigt brant - men belöningen skulle snart komma... En spännande väg uppför med trappa, räcken och allt När vi kom upp såg jag att stigen fortsatte söderut igen, al...

I eftermiddags testades SLA-loppets bana tillsammans med Stefan och Micke. Och den 10 september är det dags för årets upplaga av detta populära skövde-lopp. Då blir det inte så lugnt som vi sprang i dag. Nä, då väntar drygt tjugo minuter mjölksyrafest och obönhörlig plåga... Egentligen sprang vi för att Stefan aldrig sprungit den här banan. I år ska han vara med för första gången, så att bekanta sig lite med sträckningen var inte helt fel. Jag fick vara guide och Micke var med mest för att han tyckte att han sprungit så lite i år. På Vasagatan hade vi en 400 meter lång tempohöjning uppför, där vi låg i 4:00-tempo ungefär. Det kändes! Micke tycktes oberörd klara av backen galant. Sen lugnade vi oss igen och joggade långsamt mot målet vid SLA-huset. Det blev ett bra pass - och med jogg till start och från mål fick jag ihop cirka sju kilometer. Vägen hem sprang jag faktiskt utan min pulsklocka påslagen. Man måste våga vara lite "wild & crazy" ibland... Stefan tycktes i a...

Tyvärr är det väl inte så mycket till inspiration jag kan bjuda på nu men här kommer ett kort inlägg ändå... I går var jag och två kamrater ute och körde supertusingar tillsammans. Det blev tre stycken till antalet och jag varierade tempot utefter allas miltempo. Själv har jag ju som mål att springa milen på ca 45 minuter - gärna under - så jag drog på så gott det gick (runt 3:30-tempo) på "min supertusing". På de efterföljande två intervallerna höll jag de andras tänkta tempo (dvs lite snabbare än deras måltempo på milen). Det var riktigt kul att få vara "farthållare" och vi lyckades väl tillsammans. Bra jobbat, Elin och Jacob! För övrigt är det fortfarande allmänt ganska motigt. Det sätter sina spår, även i träningen, och jag har inte riktigt den psykiska driven att ta i å kämpa. Tungt och jobbigt e det... Jag har sagt det förut och jag säger det igen - det är då man måste tillåta sig att bromsa ned en aning. Gå ner på en lägre växel helt enkelt, utan att fö...

Är inne i en "låg period" och håller en låg profil på träningsfronten just nu. Magen spökar en del och jag har inte haft den riktiga gnistan för att ta tag i träningen ordentligt. Min vakna tid under midsommarhelgen innehöll mest jobb och jag har varit vansinnigt trött... Torsdagen blev en extra vilodag, men i går kom jag i alla fall ut en kort sväng. Det blev sju kilometer på berget där jag kombinerade det gröna och gula spåret på Billingen. Tog det lugnt och försökte njuta av löpningen, naturen och det vackra vädret, så gott det gick. Men var svårt för jag var som sagt riktigt, riktigt trött. Tur att semestern snart är här. Har i och för sig en hel del att stå i inledningsvis, men när allt har landat så hoppas jag få tillfälle att koppla av lite... Träningen behöver en kick! Ska ta en kort, lugn runda i morgon, förhoppningsvis tillsammans med ett par vänner, och sen hoppas jag kunna öka på längden på mina löprundor framöver. Vill få in fler långpass som går i m...

Det var mulet och därmed ganska mörkt ute i natt. Inte jättemörkt - för det här var årets kortaste natt å solen hann inte ner så långt under horisonten. Vad gör man då en sån natt (om man inte har något bättre för sig)? SPRINGER såklart! Jag hade förstås önskat att det varit en helt molnfri natt istället. Då hade det varit ännu ljusare och jag hade dessutom fått se en mäktig fullmåne. Men man kan inte få allt. En väldigt fin löptur fick jag i alla fall. Och mitt i löprundan inföll självaste "Midsommar" - dvs sommarsolståndet. Då var klockan 00:34 och solen stod som högst över norra halvklotet. Löpning vid just tiden för solståndet hör ju till min smått galna tradition sedan vintersolståndet 2011, och så har det hållit på vid varje solstånd, år efter år. Med en ganska okomplicerad matematik kan de flesta räkna ut att detta alltså blev mitt tionde Solståndslopp, ett jubileum alltså... Jo, jag vet att det är smått galet. Men vad vore väl livet utan lite ga...