Så har ett drygt dygn i Stockholm lagts till handlingarna. Årets roligaste helg blev extra rolig den här gången. Vi var fyra personer som åkte tillsammans, alla med olika mål i loppet - och SAMTLIGA nådde sina mål. Så himla kul! Ja, så roligt att vi allihop bokade in oss för nästa års lopp i Stockholm. Bengts vänner äger!!!
 |
| Snyggaste tröjorna hittills om ni frågar mig |
Jag tänkte berätta lite kort om mitt eget lopp. Vill ni läsa? Efter att vi alla kommit upp till Stockholm, checkat in på hotellet, ätit lunch, hämtat start-kit, fikat, vilat och förberett oss på olika sätt, var tiden inne för start. Som vanligt stod jag där i startfållan och undrade varför. Skulle jag utsätta mig för närmare en timmas plåga igen? Eller skulle jag kunna ta det lite lugnare, som förra året?
 |
| Uppladdning på Mariatorget |
Nu var ju mitt mål att kunna springa de 10 jobbiga kilometerna snabbare är 50 minuter och det är inte lätt som en plätt precis. Det är ingen flack bana precis... Men om jag höll mig runt fem minuter per kilometer och ökade på i slutet borde det lyckas - utan att jag skulle behöva ta i till max. Så tänkte jag. Musiken i startfållan dunkade, strålkastarna svepte över husfasaderna och tusentals förväntansfulla löpare stod omkring mig. Så släpptes vi iväg i samma ögonblick som klockan visade på 21:30. Eldsflammorna i startbågen steg mot skyn och man kände hettan då man försiktigt lunkade över banden på marken som registrerade start. Det var trångt och första kilometern tog strax över fem minuter. Publiken utmed Ringvägen jublade och barnen sträckte ut händerna i förhoppning av att få en "high-five" av någon löpare. Det fick de! Det gav mig energi. Min andra kilometer gick utför och under fem. Ansträngningen var behaglig och jag hade sparat krafter till både backen vid Sofia kyrka och Mosebacke torg.
Utmed hela banan var det underhållning av olika slag. Dans och musik. Ljuseffekter och marschaller. När jag passerade fem kilometer strax över 25 minuter kände jag att jag låg i fas med min plan. Hade önskat lite snabbare och jag var i det här läget lite osäker på om jag skulle kunna öka tempot i den andra halvan av banan. Behöll ungefär samma fart och ansträngning men satsade på att släppa på mer då det gick nedför. På den sista kilometern ökade jag mer och mer ju närmare målet jag kom. Det var i det läget en så skön känsla att se på klockan och förstå att jag skulle fixa loppet på mindre än 50 minuter. Efter den sista ansträngande spurten in över mållinjen stannade klockan på 49:06, så med god marginal alltså.. Andra halvan hade alltså gått på strax över 23 minuter, och jag kan inte vara annat än nöjd med det!
Midnattsloppet i Stockholm är ett fantastiskt roligt lopp. Festligt och välordnat. Nu siktar jag framåt - med målmedveten träning som ska göra mig både uthålligare och snabbare till nästa gång. För den 15 augusti nästa år, då kör vi igen...
 |
| Tidigt på söndag morgon tog jag en kort löprunda på Söder - allt för att jobba ut gårdagens ansträngning ur benen... |
 |
| Anmäld till Midnattsloppet 2020 |
Kommentarer
Skicka en kommentar