En Mil om Dagen

Å-stadsloppet i Örebro blev min första sub50mil som 60+ Det hade gått 1 890 dagar sedan jag senast lyckades springa milen snabbare än 50 minuter (17 augusti 2019 senast). I lördagens lopp var målet bara att genomföra det med en ganska tuff men behaglig ansträngning, och gärna med ett årsbästa som bonus. Tanken var runt 51 minuter, men tiden var egentligen inte så viktig. Hade varit nöjd med 55 eller 62 minuter också, bara jag vetat att jag legat med rätt ansträngning loppet igenom. Kontakten mellan min pulsklocka och hörlurarna krånglade redan i starten, så under den första kilometern var klockan fullt upptagen att söka kontakt. Kunde inte vid det tillfället hålla koll på vare sig tempo, puls eller så - utan hängde bara på i samma tempo som gänget framför mig, och allt kändes riktigt bra. Min förvåning blev stor då det plingade till i klockan, och den visade att första kilometern gått på 4:51. Jösses, trodde jag sprang betydligt långsammare än så. Allt kändes fortsatt bra. Kroppen svar...

  Midnattsloppet 2023 Ett lätt regn låg i luften över Ringvägen på Söder i Stockholm. Högtalarna spelade Kentas "Just i dag är jag stark" på hög volym, och runtomkring mig stod tusentals förväntansfulla löpare, alla klädda i lila, och sjöng med. Taggade och på tårna väntade vi in startskottet som snart skulle ljuda. Midnattsloppet i Stockholm firade det 40:e fysiska loppet - och jag var redo för mitt 10:e lopp på plats i Stockholm. Mitt 12:e totalt sedan 2012. Ja, jag behöver väl inte berätta igen om min bedrövliga träningshistorik de senaste åren. I år hade det iallafall varit något bättre med ca 65 mils löpning i benen. Kände mig hyfsat förberedd för uppgiften, och målet var väl att göra milen på mindre än 70 minuter, kanske bättre än förra årets 64 minuter - men allra helst under 60 minuter. Jag trodde verkligen på det sistnämnda. I mitt huvud hade jag redan gått igenom loppet flera gånger, och då landat på 59:18. Under 60 var min drömgräns i år. Långt ifrån min bästa tid ...

 För en vecka sedan drog ett glatt gäng från Skaraborg upp till huvudstaden för att springa Midnattsloppet. En tradition som började redan 2013 (mitt första var 2012), då Anna, Elin och jag åkte upp tillsammans. Den gången sprang vi i maskeradgruppen. Vilka minnen... Sen har fler och fler hakat på - och den här gången åkte hela gänget upp tillsammans; Anna, Elin, Jacob, Stefan - och så jag själv då. Vi konstaterade att vi inte var i världens bästa form. Elin fick ställa in loppet helt pga hämmande känningar i kroppen, men var med och peppade oss andra så gott hon kunde. Det var väldigt uppskattat. Det blev en riktigt trevlig helg. Många och långa promenader i det fantastiska sommarvädret, god mat och massor av tjôt och glada skratt. En rejäl uppladdning inför själva loppet på kvällen. Anna som är i bäst form av oss alla gjorde den bästa tiden i Midnattsloppet - inte helt oväntat - men var inte riktigt nöjd ändå. Hon och vi andra vet att hon kan bättre.  Stefan var supernöjd, ...

Digitala Midnattsloppet i Skövde är avklarat. Och det jag aldrig trodde skulle kunna hända hände... Kilometer efter kilometer snittade jag mellan 05:00 - 05:30-tempo, och vid varje kilometermarkering trodde jag att nu går jag snart in i väggen - men det gjorde jag inte. Lyckades hålla huvudet kallt och låta ansträngning och tempo ligga på precis rätt nivå. Jag fick helt enkelt uppleva en slags Runners High.  Efter att kämpat mig igenom den hyfsat flacka banan stannade klockan på smått otroliga 52:07. En förbättring av mitt årsbästa på 10 kilometer med 12 minuter och 05 sekunder. Nästan 8 minuter snabbare än vad jag trodde var "ointagliga" sub 60 minuter - och det med bara 23 mils löpträning i år... Jag var i lätt chock, och lite smått rörd över min insats - men det visade jag inte för mina löparkompisar (vilka också gjorde finfina personliga insatser den här kvällen). Som en bonus blev det ett årsbästa på 5 kilometer också. Sista fem gick på 25:56. Mitt tionde Midnattsloppet ...

I dag skulle jag ha varit i Hässelby/Stockholm för att springa det anrika Hässelbyloppet 10 km. Vi vet alla varför det inte blev så. Covid-19 kom emellan, och det fick bli ett "coronasäkert" lopp här hemma istället. Sprang på Skövdes gator och de första fyra kilometer började riktigt bra. Med nyvunna kunskaper om löpteknik kändes det helt naturligt att springa strax under 5-tempo. De fyra första kilometerna gick på 18:54 (4:43-tempo), och det kändes helt okej i kroppen - det var flåset som inte ville vara med. Redan innan jag stack ut kändes kroppen tung och trött. "Soffig" liksom... Å huvudvärken hade slagit till. Strax efter fem på eftermiddagen bytte jag i alla fall om och gav mig ut i regnet. I pulsklockan var ett intervallpass nedladdat, samma som jag sprang i tisdags, med ett gäng 3-minutersintervaller och öppen vila efter varje. Skulle dock försöka springa så långt som möjligt först, och det gick ju som sagt riktigt bra. Sen tog liksom syret slut och jag ork...

Om man har lopp som morot för sin träning har inte det här året varit till någon större inspiration. Lopp efter lopp har ställts in. En del har man kunnat genomföra virtuellt, dvs på "hemmaplan" via en app eller genom att skicka in sitt resultat via pulsklockan. Men det är ju inte riktigt samma sak som när man står där i starten tillsammans med en massa andra löpglada människor och väntar på att få komma iväg... Inför det här året hade jag en tydlig satsning på att träna för att klara milen på mindre än 45 minuter. Jag anmälde mig tidigt till flera lopp där jag visste att jag sprungit bra förr, eller där jag såg en chans att springa bra. Men inte ett enda av dessa lopp blev av! Inte heller blev satsningen mot så snabba tider något att tala om. När alla "Corona-restriktioner" kom tappade jag sugen för löpträning mer och mer.  Nu försöker jag sakta jobba mig uppåt igen. Det börjar att lossna och för några dagar sedan lyckades jag springa fem kilometer på 25 minuter. L...

 "Spring där du är" är budskapet i Midnattsloppets upplaga 2020. Detta beror givetvis på Covid19-pandemin och risken för en massiv smittspridning om massor av människor samlas på samma ställe. Tre av oss fem som brukar åka upp till huvudstaden för att umgås, springa Midnattsloppet för Bengts vänner och ha trevligt, träffades istället här hemma i Skövde. Vi körde ungefär samma upplägg som i Stockholm; hämta ut tröjan på Stadium, äta lunch, ta en promenad, fika, chilla "på hotellrummet" (hemma) och innan loppet ta en uppladdningsmåltid på stan. När jag kom hem igen för att byta om inför loppet hade jag redan gått 15 km (20.000 steg). Vi hade tillsammans gjort upp en vändbana. Start och mål vid Arena Skövde, turen gick ut till Hentorp, där vi vände. Vi hade alla laddat upp Midnattsloppets app. Vi nådde lite olika framgång med den. Jag lyckades i alla fall få ett resultat, men ljudfilerna fungerade inte. Anna och Stefan fick inget officiellt resultat i appen. Så jäkla t...

Mina personliga förutsättningar inför lördagskvällens tio kilometers löpning var inte de bästa. Kände mig inte speciellt taggad för att springa Running Lights i Alingsås - men hade bestämt mig för att vara med i alla fall. Höften har ju varit ett problem för mig ett tag och den gjorde fortfarande ont, och det oroade mig lite. Ville inte riskera att förvärra den inflammation som sitter där (eller vad det nu är som spökar), så hade bestämt mig för att ta det lugnt och till och med gå en bit om smärtan blev alltför stor under loppet. Tunga regnmoln hängde över Alingsås denna kväll. Ibland vräkte regnet ner, men det fanns hopp då himlen faktiskt var någorlunda klar emellanåt. Det var snabba väderväxlingar. När vi stod i kön för att hämta ut nummerlappen regnade det men vid start höll det upp. När startskottet gick klockan 19:00 var det bara den stenlagda gatan som var blöt och det skulle dröja till 6 kilometer innan det kom några få droppar från molnen igen. Anna var med och sprang ock...

För tredje året i rad ställde Bengts vänner upp med ett femmannalag i Billingestafetten. I år hade 301 lag anmält sig, och nästan alla lag startade. Det innebar att rätt många människor var på plats. Köerna med bilar upp mot berget var kilometerlånga och starten fick flyttas fram så att alla skulle hinna parkera och komma till start. Till nästa gång får vi hoppas att den stora parkeringsplatsen är bättre anpassad och att folk begriper att de ska samåka. Men nu till stafetten. Både jag, Anna och Stefan kände av helgen i Helsingborg. Själv var jag rejält trött och ville väl egentligen helst ha stannat hemma i kväll. Men jag bestämde mig att ge vad jag kunde. Och det gjorde alla andra med! Tillsammans tog vi Bengts vänner till plats 50 av 270 startande lag. Det var väl bra? Jag tycker det var grymt bra! Tiden blev 1.14:10. Efteråt åt vi av picknick-kassen som vi fick med oss. Trevligt att sitta där å äta banan samtidigt som man såg övriga lag kämpa på banan... Claes, Jacob, Anna,...

Hej på er! Det var en mäktig känsla att springa upploppet på strandpromenaden i centrala Helsingborg i dag. Bakom mig hade jag ett fyrtiotal kilometer och nu kunde jag glädjas åt nedräkningen i hundrametersintervaller som stod skrivet i asfalten. Jag och Stefan sprang ihop det sista - och vi hade peppat varann med positiva tillrop sedan vi träffades vid 30 km. Nu är det bara Lila milen kvar, sa vi när en mil återstod. Nu är det femman på berget, och så vidare. När 400 meters-markeringen dök upp strax före mål sa vi att nu är det bara ett varv på Pansarvallen. Den planerade målgesten utfördes vid målgång såklart... När vi ökade farten in över mållinjen var det en helt otroligt skön feeling att detta var över. Helsingborg upplevde en av sommarens varmaste dagar och själva utmaningen att springa en mara i det vädret blev inte direkt lättare. Men vi grejade det alltså! Så jädrans gött!!! Min tid blev 4.35:04 - vilket var nästan 6 minuter bättre än den bästa tid jag vågat hoppats...

Så har ett drygt dygn i Stockholm lagts till handlingarna. Årets roligaste helg blev extra rolig den här gången. Vi var fyra personer som åkte tillsammans, alla med olika mål i loppet - och SAMTLIGA nådde sina mål. Så himla kul! Ja, så roligt att vi allihop bokade in oss för nästa års lopp i Stockholm. Bengts vänner äger!!! Snyggaste tröjorna hittills om ni frågar mig Jag tänkte berätta lite kort om mitt eget lopp. Vill ni läsa? Efter att vi alla kommit upp till Stockholm, checkat in på hotellet, ätit lunch, hämtat start-kit, fikat, vilat och förberett oss på olika sätt, var tiden inne för start. Som vanligt stod jag där i startfållan och undrade varför. Skulle jag utsätta mig för närmare en timmas plåga igen? Eller skulle jag kunna ta det lite lugnare, som förra året? Uppladdning på Mariatorget Nu var ju mitt mål att kunna springa de 10 jobbiga kilometerna snabbare är 50 minuter och det är inte lätt som en plätt precis. Det är ingen flack bana precis... Men om jag höl...

Min premiär av Kraftprovet i Trollhättan är nu genomförd. Och loppet genomfördes på ett relativt behagligt sätt - på ett sådant sätt som jag egentligen vill göra alla mina lopp... Det var inte alls så hemskt som jag befarade innan. Visst var det varmt och småklibbigt i luften - men inte på det sätt jag hade föreställt mig. Temperaturen låg runt 23-24 grader och solen stekte på när jag joggade mina två kilometer från dotterns lägenhet ner till starten. Kände redan då att benen svarade rätt så bra. Annars var jag ganska omotiverad och loj inför loppet. Om jag inte redan hade anmält mig skulle jag nog avstått att starta. Deltog egentligen av ren snålhet... Ville ju liksom inte kasta anmälningsavgiften i sjön - och ett träningspass skulle jag ju ändå göra den här fredagen, så varför inte tillsammans med andra löpare, med underhållning och publik. När jag stod där i startfållan och tittade på publiken kände att jag ville vara en del av dem istället. Fast hade jag varit publik skulle ...

Nu är det gjort! Årets hittills längsta löprunda blev en tur runt Lund - nästan 28 kilometer lång. Loppet Lund Runt i lördags anordnades av två privatpersoner (löpare givetvis) och de flesta av de 195 deltagarna tycktes se det här loppet som ett bra träningspass. Jag upplevde ingen större tävlingsnerv bland de som sprang, och så var det för mig med - ingen stress alls under loppet. Strax före start i Lund Runt Det var en go känsla! Det hela blev som ett långt härligt träningspass, och jag sprang snabbare och hårdare än vad jag hade vågat hoppas på innan. För jag mådde inget bra timmarna före start. Var av någon oförklarlig anledning riktigt nervös och illamående inför loppet. Magen gjorde uppror. Men eftersom jag från början var inställd på att det här skulle bli träning så tänkte jag att det bara var att köra på. Skulle det här varit träning på egen hand hemma, då hade jag aldrig gett mig ut om jag mått som jag mådde innan loppet. Var så fruktansvärt oladdad innan ...

Solen sken över Skövde och SLA-loppet firade tioårsjubileum . Ungefär 170 löpare var där för att springa de fem jobbiga (?) kilometerna genom stan. Själv hade jag lovat min arbetskamrat Jacob (som normalt springer lite långsammare än mig) att peppa och stötta honom genom hela loppet, och det passade mig bra eftersom jag inte alls var upplagd för att köra hårt denna förmiddag. Jag var på plats vid SLA-huset strax före nio på morgonen, efteranmälde mig och hämtade ut nummerlapparna för oss fyra som skulle springa för Bengts Vänner . Sen värmde jag upp med nästan 14 kilometers jogg. Var tillbaka på start- och målområdet strax före startskottet brann av och fick springa ett väldigt avslappnat och skönt lopp. Jacob slet desto hårdare och jag peppade så gott det gick. Imponerande insats av Jacub som inte tränat så mycket i år... Vi hade hoppats på en tid under 30 minuter men kom i mål på lite drygt 31 minuter. Det får vi vara nöjda med. Anna och Stefan sprang på 22-23 minuter och Anna ...

Sist talade jag om hur hektiskt allt är. Det har fortsatt likadant den här veckan - ja, snäppet värre än förra veckan, tror jag. Det har varit så mycket nu så jag minns inte riktigt... Jobb, flyttarbete, massor av mil i bilen, stress och mitt i alltihop: Billingestafetten! Vårt lag "Bengts vänner" ställde upp med samma uppsättning som förra året. Startordningen i år var Anna, Jacob, jag, Stefan och Micke (Bengt). Ingen av oss var väl riktigt i samma form som förra året men alla gjorde kanoninsatser ändå. Micke, Stefan och Anna var snabbast - jag och Jacob tog det lite lugnare. Vi placerade oss på en fin tjugosjätteplats (26) bland 190 startande lag (totalt var 200 lag anmälda). Start- och målområdet var i år lokaliserat till bandybanan och loppet gick till 99 procent på asfalt/betong. Förra året sprang vi mest på stigar i skogen men den banan kunde inte användas på grund av stora ombyggnader på spårområdet. Anna gick ut hårt och vid första växlingen hade hon placerat ...

Stockholm visade sin bästa sida i helgen med sol, sol och åter sol. Jag, Stefan och Anna hade en riktigt bra lördag på stan med sightseeing, god lunch och fika. Fram på kvällen mulnade det visserligen på - och vid min start i Midnattsloppet klockan 22:00 fick vi till och med några droppar regn över oss. Men det gjorde inte så mycket, och det lilla regn som kom upphörde efter några få minuter. Musiken dunkade ut ur högtalarna, och spotlights i regnbågens alla färger lyste upp den gråmulna, mörka natthimlen... Lördagen var nästan slut och det var dags för min sjunde raka start i Midnattsloppet Stockholm  - och där stod jag längst bak i min startgrupp, lugn som en filbunke. Motivationen för att prestera ett toppresultat var låg och adrenalinet i kroppen nådde verkligen inga toppnivåer! Strax före loppet! Jag laddar upp i köket... Bakgrunden till detta är såklart mitt bedrövligt dåliga år, med alldeles för lite träning. Formen är skit och därför hade jag redan innan loppet bes...