Snart fem år av löpning

Nu har det snart gått fem år sedan löpningen kom in i mitt liv. Löpning och styrketräning för att orka mer i vardagen och kunna leva någorlunda smärtfritt med mitt diskbråck i ländryggen. Till en början tränade jag väldigt blygsamt men för ett drygt år sedan blev det klokare och mer regelbunden träning. Jag satsade då och nu på mestadels lågintensiv löpning (gärna länge) och toppar den med intervaller, löpning i backe och riktiga högpulspass, såsom tuffa intervaller och skidgång i slalombacken. Jag cyklar och simmar ibland och mår väldigt bra av det jag gör i dag. Jag har funnit en fin balans i mitt träningsupplägg.

Jag springer först och främst för att bli uthålligare. Jag har slutat jaga tider men ska inte sticka under stol med att jag älskar att persa. Det ger mig en ordentlig kick! Ni ser mina årsbästatider och längsta distanser på bilden här nedan. Det bästa loppet jag kan uppleva är det som går hyfsat snabbt samtidigt som jag behåller en behagligt ansträngande känsla genom hela löpningen. Ett sådant lopp är mycket bättre än ett lopp där jag slår ett personbästa med en kass känsla...

Jag känner mig oerhört privilegierad och tacksam över att jag fixar att springa en kilometer, en halv mil, en mil eller kanske två. Är så glad och nöjd över att jag får vara frisk och stark nog att faktiskt klara av dessa distanser. Samtidigt är jag ödmjuk inför all träning eftersom jag vet att minsta lilla fel kan förstöra min rygg för flera veckor (eller mer). Jag inspireras av alla er som känner motgångar men ändå tränar. Jag inspireras av er som inte har de bästa förutsättningarna men tränar efter egen förmåga. Jag inspireras av er som är så där supersnabba, uthålliga och starka. Träning är en viktig del för framgång - viljan är nyckeln till den! Med dessa ord hoppas jag på ett eller annat sätt kunna inspirera en eller ett par av Er till att börja (eller fortsätta) träna på det sätt som passar just er - eller på det sätt som passar just DIG!