Sommarförkylning, intervaller och styrketräning
Heb!
Nu har jag under en dryg veckas tid dragits med en släng av en så kallad sommarförkylning. Ni vet, en sån där förkylning som man inte känner sig sjuk av - men ändå är snorig, hes och hostig. Den är ganska typisk för sommaren då man rör sig mycket mellan kalla luftkonditionerade utrymmen och den tropiska värmen utomhus. Alla bad man gjort i våra sjöar har väl hjälpt till en del också. Det blir många växlingar i temperaturen och kroppen har väl förmodligen bestämt sig för att säga ifrån på detta sätt. Förkylt...
I går missade jag min tänkta löpträning. Var supertrött efter helgens jobb och somnade gott i soffan - två gånger om... Men jag tog tag i det i morse istället och sprang ett pass som blev en mil långt. Ett intervallpass innehållande fem set bestående av 300m + 200m med 30sek återhämtning mellan dessa. Körde fem minuters återhämtning med jogg och gång mellan varje set. Pulsklockan är suverän när man kör intervaller. Den håller reda på precis hur långt man ska springa och hur länge man ska vila.
Men för övrigt så hade jag ingen större nytta av pulsklockan under själva träningen. Som jag gjort ett tag nu, så struntade jag i både pulsen och tempot. Går ju på känsla nu mer än någonsin. Dessutom var jag stärkt i min träningstro av Tyngre:s podcast-avsnitt 139 - Träningssnack med Mikael Mattsson. För mycket av det som sas i det här avsnittet, är något som jag sedan länge haft som min egen träningsfilosofi. Gillar speciellt Jacob Gudiols slutkläm i avsnittet; "Är man 30 plus ska man träna för att det är kul och för att hålla sig frisk". Just så! Bra tänk!
Andhämtningen blev min "pulsmätare" på det här träningspasset. Under uppvärmningen skulle det kännas lätt att andas. Så lätt att man knappt behövde andas alls... Funkade bra, och det blev en del gång i passet. I intervallerna blev det tuffare och andhämtningen intensivare. Den upplevda ansträngningen låg då runt 15-16 i Borgskalan, dvs ansträngande, jobbig och med en ganska tung andhämtning. Men långt ifrån max. Dessutom la jag fokus på att försöka ha ett lätt löpsteg i intervallerna.
Kände mig riktigt nöjd efteråt. Allt hade gått fint och enligt plan. Intervallerna blev rätt snabba ändå, såg jag när jag studerade all data som pulsklockan hade samlat in. Nu var ju inte intervallerna så långa men tillräckligt för att det skulle bli jobbigt. Benen kändes fräscha. När jag kom hem duschade jag, åt frukost och for till mor i Tibro och efter det en sväng till Hjo. På kvällen mötte jag upp Anna vid Actic i Skövde. Det var dags för styrketräning och hon är snäll och coachar mig. Målet är att komma igång igen med den för mig viktiga styrketräningen. Får se om träningsvärken ökar ytterligare efter det här passet.
Men nu får det räcka med bloggandet för i kväll. Timman är sen... Njut av livet!
Nu har jag under en dryg veckas tid dragits med en släng av en så kallad sommarförkylning. Ni vet, en sån där förkylning som man inte känner sig sjuk av - men ändå är snorig, hes och hostig. Den är ganska typisk för sommaren då man rör sig mycket mellan kalla luftkonditionerade utrymmen och den tropiska värmen utomhus. Alla bad man gjort i våra sjöar har väl hjälpt till en del också. Det blir många växlingar i temperaturen och kroppen har väl förmodligen bestämt sig för att säga ifrån på detta sätt. Förkylt...
I går missade jag min tänkta löpträning. Var supertrött efter helgens jobb och somnade gott i soffan - två gånger om... Men jag tog tag i det i morse istället och sprang ett pass som blev en mil långt. Ett intervallpass innehållande fem set bestående av 300m + 200m med 30sek återhämtning mellan dessa. Körde fem minuters återhämtning med jogg och gång mellan varje set. Pulsklockan är suverän när man kör intervaller. Den håller reda på precis hur långt man ska springa och hur länge man ska vila.
Men för övrigt så hade jag ingen större nytta av pulsklockan under själva träningen. Som jag gjort ett tag nu, så struntade jag i både pulsen och tempot. Går ju på känsla nu mer än någonsin. Dessutom var jag stärkt i min träningstro av Tyngre:s podcast-avsnitt 139 - Träningssnack med Mikael Mattsson. För mycket av det som sas i det här avsnittet, är något som jag sedan länge haft som min egen träningsfilosofi. Gillar speciellt Jacob Gudiols slutkläm i avsnittet; "Är man 30 plus ska man träna för att det är kul och för att hålla sig frisk". Just så! Bra tänk!
Andhämtningen blev min "pulsmätare" på det här träningspasset. Under uppvärmningen skulle det kännas lätt att andas. Så lätt att man knappt behövde andas alls... Funkade bra, och det blev en del gång i passet. I intervallerna blev det tuffare och andhämtningen intensivare. Den upplevda ansträngningen låg då runt 15-16 i Borgskalan, dvs ansträngande, jobbig och med en ganska tung andhämtning. Men långt ifrån max. Dessutom la jag fokus på att försöka ha ett lätt löpsteg i intervallerna.
 |
| Gubbens ben tog honom runt en mil på asfalt i dag |
Kände mig riktigt nöjd efteråt. Allt hade gått fint och enligt plan. Intervallerna blev rätt snabba ändå, såg jag när jag studerade all data som pulsklockan hade samlat in. Nu var ju inte intervallerna så långa men tillräckligt för att det skulle bli jobbigt. Benen kändes fräscha. När jag kom hem duschade jag, åt frukost och for till mor i Tibro och efter det en sväng till Hjo. På kvällen mötte jag upp Anna vid Actic i Skövde. Det var dags för styrketräning och hon är snäll och coachar mig. Målet är att komma igång igen med den för mig viktiga styrketräningen. Får se om träningsvärken ökar ytterligare efter det här passet.
Men nu får det räcka med bloggandet för i kväll. Timman är sen... Njut av livet!
Ett par bilder från Hjo
 |
| Blåsigt - men 26 grader varmt i luften |
 |
| 16 grader i Vattnet |
Kommentarer
Skicka en kommentar