Äntligen är helgen slut!
Till skillnad från så många andra kan jag nu glädjas åt att helgen snart är slut. Har nämligen jobbat både fredag, lördag och söndag, och nu är det en ledig söndagskväll som gäller. Inget mer tvingande arbete i maj månad. Och när vi väl är inne i juni är det inte långt kvar till semestern. Längtar...
Hela helgen har varit lugn och fin. Det började bra på fredagen då Bengt (en del kallar honom för Micke) bjöd på fredagsfika. Det blev kaffe med gigantiska wienerbröd till. Dessa hade han köpt hos Skövdebagaren på Gamla Kungsvägen, alldeles i närheten där jag bor, och jag blev totalt proppmätt! Hade inte något träningspass på kvällen heller så den fyra kilometer långa cykelturen hem från jobbet fick förbränna några av wienerbröds-kalorierna. Men en bra start på helgen blev det.
Lördagen var bättre ur kalorisynpunkt. Inget fika och sen ett rejält löppass på kvällen. Drog på mig mina blå racingskor, blå splitshorts, en blå långärmad tröja och på toppen av det min vita keps. Så om ni hört något om en vilsen smurf på Skövdes gator så var det troligtvis jag. Joggade ihop en mil totalt, med uppvärmning, fem stegringslopp, tre 1k-intervaller och avslutningsvis nedjogg. Jag var lite trött efter lördagens tolv timmars arbete och låren kändes aningen stela, men jag kunde ändå trycka på bra i intervallerna på Pansarvallens grusbana.
Den första intervallen körde jag enbart på känn, i ett tempo som skulle kännas okej att hålla genom alla tre intervallerna. Min tanke var från början att de skulle gå i 4:30-fart, och att den första intervallen skulle vara den långsammaste, precis enligt löpkonstens alla regler. Kilometern gick på 3:59! "Okej, ingen press alls inför de andra två intervallerna", tänkte jag, under min 91 sekunder långa gå-vila, och funderade på hur det ens skulle vara möjligt att de följande intervallerna skulle bli snabbare. Intervallen därpå gick i 3:55-tempo och den sista i 3:50-tempo, så första intervallen blev ju långsammast ändå. Har aldrig sprungit så långa intervaller så snabbt förut. Klockan hade dessutom räknat ut att min snabbaste kilometer gick på 3:47 (hur nu det gick till?). Personbästa på 1 kilometer och jag är nöjd. :D
Nu blir det nog till att somna framför teven frampå småtimmarna. Träningsvila i dag, lätt löpning i morgon (om jag inte testar rullskidorna istället), styrketräning på tisdag följt av backintervaller på onsdag. Torsdag vila och sen får vi se vad kroppen vill till veckoslutet...
Hela helgen har varit lugn och fin. Det började bra på fredagen då Bengt (en del kallar honom för Micke) bjöd på fredagsfika. Det blev kaffe med gigantiska wienerbröd till. Dessa hade han köpt hos Skövdebagaren på Gamla Kungsvägen, alldeles i närheten där jag bor, och jag blev totalt proppmätt! Hade inte något träningspass på kvällen heller så den fyra kilometer långa cykelturen hem från jobbet fick förbränna några av wienerbröds-kalorierna. Men en bra start på helgen blev det.
 |
| "Bagare Bengts Bullar" - Tack Micke! Det blev en bra fredag. |
Lördagen var bättre ur kalorisynpunkt. Inget fika och sen ett rejält löppass på kvällen. Drog på mig mina blå racingskor, blå splitshorts, en blå långärmad tröja och på toppen av det min vita keps. Så om ni hört något om en vilsen smurf på Skövdes gator så var det troligtvis jag. Joggade ihop en mil totalt, med uppvärmning, fem stegringslopp, tre 1k-intervaller och avslutningsvis nedjogg. Jag var lite trött efter lördagens tolv timmars arbete och låren kändes aningen stela, men jag kunde ändå trycka på bra i intervallerna på Pansarvallens grusbana.
Den första intervallen körde jag enbart på känn, i ett tempo som skulle kännas okej att hålla genom alla tre intervallerna. Min tanke var från början att de skulle gå i 4:30-fart, och att den första intervallen skulle vara den långsammaste, precis enligt löpkonstens alla regler. Kilometern gick på 3:59! "Okej, ingen press alls inför de andra två intervallerna", tänkte jag, under min 91 sekunder långa gå-vila, och funderade på hur det ens skulle vara möjligt att de följande intervallerna skulle bli snabbare. Intervallen därpå gick i 3:55-tempo och den sista i 3:50-tempo, så första intervallen blev ju långsammast ändå. Har aldrig sprungit så långa intervaller så snabbt förut. Klockan hade dessutom räknat ut att min snabbaste kilometer gick på 3:47 (hur nu det gick till?). Personbästa på 1 kilometer och jag är nöjd. :D
 |
| Kan man hålla de här tempot i tio kilometer så gör man milen på 37:50. Bara att träna på... ;) |
Nu blir det nog till att somna framför teven frampå småtimmarna. Träningsvila i dag, lätt löpning i morgon (om jag inte testar rullskidorna istället), styrketräning på tisdag följt av backintervaller på onsdag. Torsdag vila och sen får vi se vad kroppen vill till veckoslutet...
Kommentarer
Skicka en kommentar