En Mil om Dagen

Hej igen. Hur mås det? Är ni laddade inför sommarens comeback? För ni är väl uppdaterade på att några varma och soliga dagar ligger framför oss - i alla fall om man bor i Götaland eller södra delarna av Svealand. Jag ser fram emot det, men hoppas att det blir svalare inför Helsingborg Marathon den 31 augusti. Sol, värme och löpning är ingen bra kombo för mig. I går hade vi en fin kväll. Soligt och lagom varmt. Jag knöt på mig traildojorna och joggade iväg lugnt utmed Billingens sluttningar. Körde ett så kallat Maffetone-pass, vilket innebär löpning med en väldigt låg puls. I backarna fick jag gå det mesta för att hålla pulsen nere. Till en början sprang jag utmed Billingens nya spår, "Trollstigen 12 km", vilken till stor del går på Billingeleden, och där den tuffa backen upp till Ryds grottor ingår. Som ni ser på den suddiga bilden ovan bjuds man på en storslagen utsikt därifrån. Träffade en herre där som var förvånad över att jag tagit mig dit genom löpning. Jag s...

I dag för 50 år sedan startade Saturn V sin färd mot månen. På lördag är det lika många år sedan Neil Armstrong satte människans första fotavtryck på vår närmaste himlakropp. Jag minns äventyret som om det vore i går. För en grabb som snart skulle fylla sju år var detta en häftig upplevelse att följa. [ Klipp från Vetenskapens Värld (svt). ] Aja, min blogg ska väl mest handla om träning - men ni som följer den vet att jag går loss på såna här grejer ibland. Att det just denna jubileumsdag är fullmåne, vilken dessutom bjuder på en partiell månförmörkelse (jorden skuggar en del av månen), gör ju den här 50-årsdagen än mer speciell. Nu hoppas jag på att molnen där ute ska skingra sig så jag kan följa kvällens föreställning. Månen går upp 21:52 här i Skövde - och redan då ska man kunna se lite skugga. Runt 23:30 är skuggan som störst på månen (världens skugga alltså) och den täcker då ungefär halva månen. Ni är väl vakna och kollar då? Månen och jag - efter gårdagens 22 kilometer lö...

Om man inte gillar att styrketräna på gymmet får man hitta andra sätt att träna styrka och balans på. Tidigt i morse, innan solen hade gått upp, gav jag mig ut på en ruggigt jobbig löprunda. Jag och Stefan hade nämligen bestämt oss för att springa i skogen på Billingens sluttningar. Skogslöpning på små besvärliga stigar ger både balans och styrka - och när man ger sig an bergets grymma uppförsbackar då får benen veta att de lever...  Vi gick ut hårt. Kämpade oss igenom 59 höjdmeter på den första kilometern och sen fortsatte vi med fler och fler höjdmeter. Benen skrek av smärta och vi sa inte så mycket när det var som värst. Vi fick gå bitvis för att inte dra på oss för mycket smärta i benen. Men vi fick njuta av en fin morgon, guld i skogen och på himlen. Efter 22 kilometer traillöpning, mest på Billingeleden, var vi klara. Skön känsla då.

Det var en fin novemberkväll på Stortorget i Simrishamn i lördags. Mörkret hade lagt sig och fullmånen lyste svagt orange bakom de tunna slöjmolnen ut över havet. Stadens musikkår spelade "Jag vill ha blommig falukorv till lunch, mamma..." för publik, arrangörer och oss 140 löpare som otåligt väntade på att få ge oss ut och springa i mörkret... Folk stod och småpratade med varann på torget. Vi var många som hade samlats där och det var en gemytlig stämning. Tiden för start närmade sig och unisont räknade vi ner de sista sekunderna från tio till noll, och sen drog vi iväg nedför Storgatan till Hamngatan och västerut mot Brantevik. Storgatan kantades av storpublik, och de jublade, gav oss hejarop och det blev en riktigt bra kickstart att bära med sig ut i mörkret. Pannlampornas sken fladdrade överallt på den mörka asfalten och publiken fortsatte peppa oss hela vägen ut ur Simrishamn. Det var nio grader varmt och jag var iklädd vintertights, en underställströja, en långär...

Såja, nu sitter jag vid datorn igen och skriver det första inlägget på ett par månader. Jag har precis varit ute på en promenad med hunden, och jag måste få berätta att jag gick och småskrattade för mig själv mest hela tiden. Varför? Jo, jag har en enorm träningsvärk i benen och jag kan knappt ta mig fram. En 90-åring går bättre än vad jag gör just nu... Orsaken till träningsvärken heter Wings for Life World Run. I går for jag till Kalmar och efteranmälde mig till loppet. Bestämde mig för att delta när jag stod på Stortorget och insöp atmosfären. Jag var osäker in i det sista om jag ens skulle ställa upp, var mest med som sällskap åt en annan som skulle springa, men tänkte att det ändå kunde vara kul att vara med. Man springer ju för en god sak (loppet betalas av sponsorer och hela ens egna anmälningsavgift går till att nå framgångar i ryggmärgsforskningen) och man behöver ju inte springa mer än vad man orkar. Mållinjen hinner ju upp en till slut ändå. [ läs mer här ]. Det finns de s...

Sista långpasset före Karlstad Stadslopp genomfördes i tryckande hetta i Karlsborg på förmiddagen. Det blev en nätt runda som slutade med nästan 23 kilometer in på "milhetskontot"... Det var än en gång ett Maffetone-pass som stod på menyn och jag startade en bit utanför Karlsborg, närmare bestämt i närheten av Stjärnvik, där cykelbanan mellan Mölltorp och Karlsborg går utmed riksväg 49. Solen var riktigt het fastän klockan bara var strax efter tio på förmiddagen. Hade givetvis smörjt mig med solskyddsfaktor och kepsen var på. Dessutom en vattenflaska på ryggen. De första tolv minuterna var målet att hålla pulsen under 122bpm och det gick än en gång riktigt bra. Efter det höll jag pulsen mellan 122-132bpm med några få undantag då den stack iväg. Avslutade efter drygt 21 kilometer med gång för att få ner pulsen till 100bpm - men jag fick ge mig till slut. Var nere på 110 och vände. Troligtvis var jag påverkad av värmen... Men totalt 22,75 kilometer blev det. Du kan se bilde...

Fast besluten att bli uthålligare och snabbare på längre distanser fortsätter jag nu formtoppningen inför Wings for Life World Run om 38 dagar. De senaste sju dagarna har jag sprungit längre än någonsin - 66,57 kilometer - typ En Mil Om Dagen... Jag kan inte minnas att jag sprungit så långt på en sjudagarsperiod tidigare. I dag var målet att springa långt i A1-zonen (max 78 procent av maxpuls). Till en början gick det bra att springa ganska fort men så snart det gick uppför så stack pulsen upp snabbt. Och ju längre jag sprang desto svårare var det att hålla tempot med samma låga puls - då blev det några sträckor med promenader för att hålla pulsen på rätt nivå. Fick ihop drygt 22 kilometer i solskenet och medeltempot blev 5:33/k. Nu var ju inte det här något försök att hålla högt tempo men faktum är att den här löpningen hade tagit mig nästan 19k i Wings for Life. Om jag inte skulle hålla ner pulsen hade jag nog hunnit lite l...

Ligger visst lite på latsidan här på bloggen just nu. Men jag kommer nog igång på allvar så snart jag kommer in i mer normala rutiner. Semestern är slut för min del och jag håller som bäst på att försöka komma in i mitt arbete igen. Går en aning trögt men det ska nog lösa sig... Träningen däremot rullar på hyfsat bra. Släpar lite med styrketräningen men å andra sidan kör jag en del löppass som ger styrka - som t ex kvällens löpning ute på myren (Blängsmossen på Billingen). Orkade lite mer jämfört med sist, så jag hade nog blivit lite klokare sen sist. Sjönk inte djupt i mossen lika många gånger som då. Förutom ca 100 meter före mål. Då for jag i ett vattenhål till midjan ungefär. Det stänkte surt mossvatten över hela mig när jag for i. Hahaha, lite typiskt. De som kom efter visste var de inte skulle springa (och slapp bada). Annars har det rullat på med lite blandade löpträningspass det senaste. Dels ett nattligt tröskelpass med tre tio-minuters-intervaller i hyfsat högt tempo....

Årets sista löpträningspass var planerat att bli minst två timmar långt och med låg puls (låg fart). Det som sen hände var helt fantastiskt... (Skojar bara!) Fick skjuts till Stöpen strax utanför Skövde. Startade min löpning där i riktning mot Ulvåker. Sprang på den nya cykel/gångbanan utmed vägen. Bra plogad och saltad och i stort sett fri från is och snö. Perfekt att springa på. Efter Åbro-vallen tog cykelbanan slut och jag fick springa på den mer saltblöta vägen. Lunkade på i någorlunda jämn fart genom Ulvåker, Fjället och in i Skövde. Stannade till och tog några bilder när jag kände för det, men för övrigt sprang jag hela tiden. Kravlöst, förutom att jag ville att det skulle bli minst två timmars löpning. Allt kändes bara fint och när jag nådde Skövde så tänkte jag att det nog skulle gå att avsluta årets sista löpträning med ett personbästa. Så fick det bli! Mitt gamla längdrekord på 21.35 kilometer slogs med några hundra meter. Nya längdrekordet lyder: 22.07...