På menyn: Långlöpning!
På kvällens meny fanns gym, långlöpning eller vila. Gym var mest angeläget. Långlöpning skulle vara en bra start på min träning inför målet att klara 35k i år. Vila var väl i princip helt uteslutet...
Valet föll på långlöpning. Micke frågade redan i går om jag ville hänga med honom och Jörgen på en eventuell långrunda, och så fick det bli. Vi träffades strax efter fem å drog iväg nedför Billingen, mot sjukhuset och sen genom Södra Ryd och mot Trädgårdsstaden.
Micke och Jörgen pratade en hel del skidåkning och vallning. Begriper mig inte på det där så värst mycket, så jag höll tyst och tänkte på löpningen istället. Hade jag rätt kadens? Vad låg pulsen på? Jag tyckte det gick bra. Stegfrekvensen låg runt 165 spm för det mesta. Kortade stegen när jag kunde, och för den nördige (som jag) kan berättas att snittet blev 166 spm, pulsen på 134 bpm och tempot per kilometer 6:13.
När man är ute och springer länge och lugnt kan man avhandla många saker. Allt från träningsupplägg till minnen från barndomen. Vi hann med både ock å tiden bara försvann. Vi var rörande överens om hur viktigt det är att lyssna på sin kropp när man tränar och att anpassa sin träning efter vad den säger. Ingen av oss trodde riktigt på att slaviskt följa färdiga träningsprogram eller bara läsa till sig kunskap och sen köra på. Kunskapen är en bra grund men man måste få den att fungera i praktiken också. Köra på känsla! Blir det till exempel för många tuffa pass kommer skadorna och man bränner snart ut sig. Särskilt om man är i vår ålder...
När vi hade sprungit igenom Trädgårdsstaden fortsatte vi upp till Mariestadsvägen och ner till Mörkekorsningen. Därifrån genom Garpaparken och upp mot Billingssluttningen igen. Ett jättebra pass på drygt 16k (jag sprang lite till och fick ihop drygt 17k) med låg puls för det mesta. Och väldigt peppande att springa långt tillsammans med dessa trevliga herrar. Tiden gick som sagt väldigt fort - speciellt när man har någon att prata med, även om jag mest lyssnade i kväll... ;)
Valet föll på långlöpning. Micke frågade redan i går om jag ville hänga med honom och Jörgen på en eventuell långrunda, och så fick det bli. Vi träffades strax efter fem å drog iväg nedför Billingen, mot sjukhuset och sen genom Södra Ryd och mot Trädgårdsstaden.
Micke och Jörgen pratade en hel del skidåkning och vallning. Begriper mig inte på det där så värst mycket, så jag höll tyst och tänkte på löpningen istället. Hade jag rätt kadens? Vad låg pulsen på? Jag tyckte det gick bra. Stegfrekvensen låg runt 165 spm för det mesta. Kortade stegen när jag kunde, och för den nördige (som jag) kan berättas att snittet blev 166 spm, pulsen på 134 bpm och tempot per kilometer 6:13.
När man är ute och springer länge och lugnt kan man avhandla många saker. Allt från träningsupplägg till minnen från barndomen. Vi hann med både ock å tiden bara försvann. Vi var rörande överens om hur viktigt det är att lyssna på sin kropp när man tränar och att anpassa sin träning efter vad den säger. Ingen av oss trodde riktigt på att slaviskt följa färdiga träningsprogram eller bara läsa till sig kunskap och sen köra på. Kunskapen är en bra grund men man måste få den att fungera i praktiken också. Köra på känsla! Blir det till exempel för många tuffa pass kommer skadorna och man bränner snart ut sig. Särskilt om man är i vår ålder...
När vi hade sprungit igenom Trädgårdsstaden fortsatte vi upp till Mariestadsvägen och ner till Mörkekorsningen. Därifrån genom Garpaparken och upp mot Billingssluttningen igen. Ett jättebra pass på drygt 16k (jag sprang lite till och fick ihop drygt 17k) med låg puls för det mesta. Och väldigt peppande att springa långt tillsammans med dessa trevliga herrar. Tiden gick som sagt väldigt fort - speciellt när man har någon att prata med, även om jag mest lyssnade i kväll... ;)
 |
| Jag, Micke och Jörgen vid första vätskepausen i Södra Ryd. Gubbar som lubbar och 60-talisterna rockar fett! :) |
 |
| Tidigare under dagen hade jag och Selma gått ett par långa promenader på nån dryg mil sammanlagt - bland annat på Billingen (bilden). Funkade bra som uppvärmning inför kvällens löpning... |
Kommentarer
Skicka en kommentar