Pinsam träningsvärk

Dagens ord är TRÄNINGSVÄRK! Ni vet den där sköna känslan av att man gjort något då ovana muskler fått jobba - och byggas - men som gör så ont, så ont...

I går tränade jag långa intervaller i brant backe. Så brant att det inte var någon idé å försöka springa speciellt snabbt. Men det var inte heller mitt mål med gårdagens löppass. Hade bestämt mig för att pulsen skulle få styra intervallerna (3x800m med 3,5min gå/joggvila efter) och det tog inte lång tid innan den nådde över 85 procent av max när jag kämpade på uppför. Lugnade mig då för en stunds återhämtning och ökade när pulsen låg inom zonen igen.
Min tanke med den här typen av träning är att bli snabbare och uthålligare i uppförsbackarna. Hoppas få bättre ork och styrka å kunna hålla ett högre tempo med samma pulsnivå i samma typ av backe. Har ju ett antal olika backar som är långa, så jämförelsen vad gäller utveckling får göras i respektive backe. Ska bli spännande å se vad det här kan ge. Passet var riktigt jobbigt men det tippade aldrig över gränsen till att bli för jobbigt - och det gillade jag. Det var lagom nu när jag stegrar upp efter influensan. Återhämtningen vad gällde flåset gick snabbt. Träningsvärk i vaderna sitter jag däremot med här hemma i kväll...

Men den värsta träningsvärken sitter i armarna. Det är lite pinsamt men det värker nått grymt i triceps - och det efter bara fyra och en halv minut i stakmaskinen på gymmet i tisdags. Fyra och en halv minut!!! Fattar ni hur mycket träning jag behöver innan jag ens kan börja tänka på ett Vasalopp överhuvudtaget? Jag skrattar och förfasas på samma gång över detta faktum - alltmedan jag låter armarna vila, åtminstone till i morgon då jag funderar på att äntligen kunna ta en skidtur på Blängen uppe på Billingen.


Det är fortfarande vinter här i Skövde. Den här bilden är från häromdagen men fredagen lär bjuda på vinter också. En skidtur på Blängs mosse står då på programmet. 

Kommentarer

Populära inlägg

Långlöpning i Tibro

Träningen flyter på

Ångestfyllda SLA-loppet