En Mil om Dagen

Om man har lopp som morot för sin träning har inte det här året varit till någon större inspiration. Lopp efter lopp har ställts in. En del har man kunnat genomföra virtuellt, dvs på "hemmaplan" via en app eller genom att skicka in sitt resultat via pulsklockan. Men det är ju inte riktigt samma sak som när man står där i starten tillsammans med en massa andra löpglada människor och väntar på att få komma iväg... Inför det här året hade jag en tydlig satsning på att träna för att klara milen på mindre än 45 minuter. Jag anmälde mig tidigt till flera lopp där jag visste att jag sprungit bra förr, eller där jag såg en chans att springa bra. Men inte ett enda av dessa lopp blev av! Inte heller blev satsningen mot så snabba tider något att tala om. När alla "Corona-restriktioner" kom tappade jag sugen för löpträning mer och mer.  Nu försöker jag sakta jobba mig uppåt igen. Det börjar att lossna och för några dagar sedan lyckades jag springa fem kilometer på 25 minuter. L...

Det är inte så roligt just nu! Är i en träningssvacka och energin finns inte riktigt, varken för löpning eller styrketräning. Men jag gör vad jag kan för att hålla igång. I dag blev det styrketräning för första gången sedan den 17 november, och i förra veckan ett par löpträningspass. Fast det går riktigt trögt! Tur man lämnat "milhetsen". Även orken och lusten att skriva här på bloggen sviktar... Det blir nog fortsatt lite mindre här ett tag framöver. Ska försöka hålla er någorlunda uppdaterade om vad som händer - å så presentera de kommande inläggen som inleds med #MySub45Challenge. Ni minns, va? Det är några ämnen som ska avhandlas i försöket att klara milen på under 45 minuter... Vinter i Skövde just nu. I morgon försvinner det... (?) Snöfritt i Trollhättan i torsdags Nöjd efter 4 km transportlöpning från jobbet

Snökanonerna går för fullt i Billingebacken i kväll. Och hjälp från ovan blev det med snön också. Under sena eftermiddagen och kvällen blev det några centimeter. Men vad jag förstår så blir det milt igen framåt nästa vecka. Synd, för det blir både ljusare och finare med snön i denna mörka årstid. Men vi fick den rätta stämningen då hela familjen samlades för en liten glöggfest i eftermiddags... Det är inte ofta vi träffas allihop, så det är guld när det sker. Vi åt, drack glögg och hade det bra tillsammans. De levande ljusen bidrog starkt till mysstämningen och det stillsamma snöfallet utanför fönstret gav en perfekt inramning. "Nu är det ljus, här i vårt hus..." Någon träning har det inte blivit i dag. Men motion har jag fått tack vare min hund som ska ut ett antal gånger varje dag och det faktum att jag hade tvättstugan i dag (mycket upp och ner i trapporna då). Jag har varit hemskt dålig på att komma iväg till gymmet. Är i en sån där svacka igen. Även löpnin...

Det kan vara svårt att lyssna på kroppen när den säger att den måste få vila. I går sa min kropp ifrån att den inte alls ville vara med om varken styrketräning eller löpning. Då fick det bli så - fanns liksom inga alternativ... Torsdagen var en sådan där dag då all ork var som bortblåst. Dagen innan längtade jag verkligen efter en skön löprunda, så det var en märklig upplevelse då allt var som förbytt den här dagen. Tvekade in  i det sista men till slut var dagen över och det var försent för vare sig styrketräning på gymmet eller en löprunda i skogen. Tänkte, "kroppen ville det här så det var nog rätt och riktigt att vila". Ärligt talat så fanns inga alternativ. Min egen vilja hade inte klarat av att besegra kroppens förfall den här dagen. Men ur förfallet har jag tänkt att resa mig så fort jag är redo. Förhoppningsvis blir det med en liten pulshöjande löprunda efter jobbet i morgon. I kväll har jag försökt inspirerar mig själv med att se på ett NRK-program från backloppe...

När vi snackar löpning och allmänt mående är helgen då Midnattsloppet i Stockholm går en riktig höjdare. Vi är ett gäng från jobbet som åker dit - umgås, springer och har allmänt trevligt tillsammans. Det har vi gjort i flera år och i år var inget undantag. I själva loppet följde jag mitt hjärta för att behålla en bra känsla samtidigt som jag ville springa så fort som möjligt... På lördagsmorgonen satte vi oss i bilen och for upp till stadsdelen Södermalm i huvudstaden. Vi checkade in på hotellet, hämtade ut våra start-kit på Stadium Sergel i centrum, åt gott och såg oss omkring i stan. Vädret var strålande, med sol, lätta moln och dryga 20 grader varmt, och alla var på ett strålande humör. Väderprognosen visade dessutom på en perfekt kväll för löpning - vilken också visade sig vara helt riktig. Från startfållan såg man den ljusa himlen i nordväst där solen just gått ner. Temperaturen låg runt 18 grader och det var i princip helt vindstilla...

Det går fortfarande rätt trögt med träningen men jag släpade mig i alla fall ner till gymmet i dag. Och det efter en två-timmars-tur med Selma. Å så fixade jag ännu en snabb 100-metersstakning... Förmiddagen ägnades åt en lång promenad i det blöta snöfallet. Det var väl inte världens roligaste väder men Selma var inte ledsen för det. Hon hängde mer än gärna med ut. När vi kom hem åt jag lunch (en mycket god hemmagjord vegetarisk lasagne) och sen drog jag ner till gymmet för en stunds styrketräning. Eftersom jag inte riktigt tagit mig tillbaka till min tidigare form så blev det inga tunga vikter den här gången heller. Däremot körde jag tio repetitioner i tre set på varje maskin, så det blev rätt jobbigt ändå. När styrketräningen var klar körde jag en omgång i stakmaskinen - 100 meter på  20,5 sekunder vilket är mitt näst bästa resultat någonsin. Rundade av med några minuter på träningscykeln. Det blev ett väldigt bra pass det hela. Har tit...

Just nu funkar inte löpningen så bra. Det är tungt och gårdagens tröskelträning var väldigt ansträngande och jobbig. För att inte tala om dagens långpass... Men jag har några teorier om varför det är som det är. Tröskelpassen brukar vara jobbiga, det vet jag. Kilometer-tempot ligger oftast runt 4:45/4:50 men jag struntar i tiden och kör mest på känsla - där en ansträngning som ligger nära precis vad jag orkar i tre gånger tio minuter får gälla. Den första intervallen blev den snabbaste (4:21-tempo) och de två efterföljande hamnade strax under 4:45-tempo. Inte så viktigt som sagt men en fingervisning ändå. Istället för fem minuters vila mellan varje intervall så utmanade jag mig själv med endast tre minuter. Nöjd med passet var jag men tyckte nog att jag kunde haft lite mer ork kvar efter löpningen. Har ju ändå lyckats med att springa runt 4:30-tempo 45 minuter i sträck förut. Då borde jag klara tio minuter. I dag var jag ute på veckans långpass. En...