Ännu ett trögt löppass...

Usch å fy vad jobbigt det va... Det känns verkligen inget bra nu! Kvällens långpanna på Billingen var fruktansvärd, speciellt den sista halvan. Jag började med att gå och jogga hemifrån och upp mot bergets topp. En riktigt utmanande stigning som känns ordentligt i benen. Där uppe sprang jag först två varv på  Gröna milen och sedan nästan ett helt på Gula femman, innan jag vände hemåt igen. Allt uppdelat på fyra stycken 40 minuter långa intervaller och lika många "powerwalk-sträckor"á fem minuter. Pulsen skulle hållas låg hela tiden.

Efter halva löpningen började det ta emot ordentligt, och det blev bara värre och värre. Mot slutet blev gångpartierna allt fler. Jag orkade helt enkelt inte. Misstänker att min dåliga andningsförmåga (pga pollenallergi) gör att för lite syre når ut till musklerna. Benen var som gjorda av betong, men jag kämpade trots allt ihop drygt 28 kilometer. Den sammanlagda tiden jag var ute och tränade (3.22) var nog bland de längsta jag gjort. Bra träning för kroppen att klara av löprundor som tar lång tid. En dag kanske man kan springa ett helt maraton på samma tid...