Kör försiktigt i vinterhalkan
Blev en dag med några mil ute på vägarna då jag besökte mor i Tibro och mitt barnbarn i Skara. Efter allt flängande stannade jag till på gymmet på hemvägen. Årets första styrketräningspass blev äntligen av...
Det var med en märklig känsla som jag klev in på gymmet i kväll. Det har gått nästan två månader sen jag var där sist, så jag kände mig lite som en engelsman i New York. Körde mitt vanliga program - och det är nog därför jag tycker det är lite tråkigt på gymmet just nu. Får dessutom ont i ryggen av vissa övningar, så en förändring i upplägget är nödvändigt helt enkelt. Kanske det kan bli roligare då med.
Det var bitvis besvärligt väglag på de skaraborgska vägarna i dag. När jag körde till Tibro vräkte stora snöflingor ner och vägarna blev snabbt moddiga. På vägen hem från Skara hade en trafikolycka precis inträffat i höjd med bensinstationen vid Ulfstorp (Billingens västra sluttning av riksväg 49). En DFDS trailerlastbil hade kört i diket och själva bakdelen av trailern stack upp ur diket och ut över halva vägen. Det var några bilar som hade stannat och ingen tycktes kommit till skada. Den delen av vägbanan som jag körde på var fri, inga problem att ta sig förbi alltså.
När jag ökade farten uppför berget kände jag hur det släppte. Vägbanan hade frusit till och det var fruktansvärt halt där. Tyckte att 70 kilometer i timman var en lagom hastighet men det tyckte inte ett par andra bilar bakom mig. De drog iväg i 90-100 km/h i det hala väglaget. Jag kan inte begripa varför man nödvändigtvis måste ha så bråttom när man är ute på våra vägar. Det är ju inte bara ens eget liv man riskerar när man kör så.
Snart var de ikapp en bilkö framför oss - och jag med. Då sätter nästa märkliga beteende igång; alla i kön ligger tätt ihop och tre kilometer innan Skövde börjar en att köra om bil efter bil. Ytterligare två fordon hänger med i denna spektakulära isdans (jo, för det är fortfarande väldigt halt). Man kan inte bli annat än bitter när man ser sånt här. Ingenting hände här som väl var men bilradion avbröt ordinarie program om än den ena olyckan efter den andra. Man förstår varför. Hörrni, kör försiktigt på våra vägar! För din egen och andras skull.
Det var med en märklig känsla som jag klev in på gymmet i kväll. Det har gått nästan två månader sen jag var där sist, så jag kände mig lite som en engelsman i New York. Körde mitt vanliga program - och det är nog därför jag tycker det är lite tråkigt på gymmet just nu. Får dessutom ont i ryggen av vissa övningar, så en förändring i upplägget är nödvändigt helt enkelt. Kanske det kan bli roligare då med.
Det var bitvis besvärligt väglag på de skaraborgska vägarna i dag. När jag körde till Tibro vräkte stora snöflingor ner och vägarna blev snabbt moddiga. På vägen hem från Skara hade en trafikolycka precis inträffat i höjd med bensinstationen vid Ulfstorp (Billingens västra sluttning av riksväg 49). En DFDS trailerlastbil hade kört i diket och själva bakdelen av trailern stack upp ur diket och ut över halva vägen. Det var några bilar som hade stannat och ingen tycktes kommit till skada. Den delen av vägbanan som jag körde på var fri, inga problem att ta sig förbi alltså.
När jag ökade farten uppför berget kände jag hur det släppte. Vägbanan hade frusit till och det var fruktansvärt halt där. Tyckte att 70 kilometer i timman var en lagom hastighet men det tyckte inte ett par andra bilar bakom mig. De drog iväg i 90-100 km/h i det hala väglaget. Jag kan inte begripa varför man nödvändigtvis måste ha så bråttom när man är ute på våra vägar. Det är ju inte bara ens eget liv man riskerar när man kör så.
Snart var de ikapp en bilkö framför oss - och jag med. Då sätter nästa märkliga beteende igång; alla i kön ligger tätt ihop och tre kilometer innan Skövde börjar en att köra om bil efter bil. Ytterligare två fordon hänger med i denna spektakulära isdans (jo, för det är fortfarande väldigt halt). Man kan inte bli annat än bitter när man ser sånt här. Ingenting hände här som väl var men bilradion avbröt ordinarie program om än den ena olyckan efter den andra. Man förstår varför. Hörrni, kör försiktigt på våra vägar! För din egen och andras skull.
Kommentarer
Skicka en kommentar