Blickar framåt
Helgen är äntligen över och snart är det måndag igen. Japp, jag har jobbat fredag-lördag-söndag och nu väntar ett par dagars välbehövlig ledighet - så den där måndagen som de flesta bävar för, ser jag fram emot. I alla fall i dag...
Måste dock säga att jag var lite avundsjuk på de som var lediga och hade möjlighet att njuta av det fina vädret i dag. Från jobbet bevittnade jag solen gå upp och fick se hur dess strålar letade sig ner från berget och fyllde hela stan med solsken. Luften var isande kall och Billingen gnistrade av snö och frost. Solens ljus skiftade mellan orange och rosa och gav hela östra bergssluttningen en magisk nyans. De starka strålkastarna från slalombacken glimmade som diamanter. Ja. det var så vackert så man nästan tappade andan.
Lyckans ostar ni som kunde vara på Billingen i dag. Om jag varit ledig hade det definitivt blivit en lång promenad med Selma där. Och säkert några bilder också. Hoppas den här fina vintern håller i sig ett tag nu.
Men jag har hunnit blicka framåt och titta lite på mina pulszoner. Vilka nivåer jag vill ligga på vid träning å så, och vad jag bör ha som pulsmål vid tävling. Inget vetenskapligt överhuvudtaget, bara ett sätt att motivera mig och ha en måttstock som verktyg i den träning som väntar. Justerade mitt tänkta träningstempo med. Målen vid tävling är dock detsamma än. Halvmaran vill jag klara på 1.42, milen på 45 och fem kilometer på 20:25. Det är i alla fall vad jag ska ha för mina ögon i min framtida träning. Nästa steg är fördelningen mellan lugna och tuffa pass och hur ofta jag ska träna löpning. Och hur jag ska blanda löpningen med andra träningsformer, vilket troligen blir det svåraste för det är ju verkligen löpningen som är det absolut roligaste. Återkommer naturligtvis med mer om detta här på bloggen framöver.
Måste dock säga att jag var lite avundsjuk på de som var lediga och hade möjlighet att njuta av det fina vädret i dag. Från jobbet bevittnade jag solen gå upp och fick se hur dess strålar letade sig ner från berget och fyllde hela stan med solsken. Luften var isande kall och Billingen gnistrade av snö och frost. Solens ljus skiftade mellan orange och rosa och gav hela östra bergssluttningen en magisk nyans. De starka strålkastarna från slalombacken glimmade som diamanter. Ja. det var så vackert så man nästan tappade andan.
 |
| Det var omöjligt att få en bild som kunde ge min upplevelse rättvisa. Avståndet var för långt för att min dåliga mobilkamera och jag skulle fixa det... Men live var det otroligt vackert! |
Lyckans ostar ni som kunde vara på Billingen i dag. Om jag varit ledig hade det definitivt blivit en lång promenad med Selma där. Och säkert några bilder också. Hoppas den här fina vintern håller i sig ett tag nu.
 |
| Frampå förmiddagen och vid lunch fick solen kämpa för att synas genom dimman |
Men jag har hunnit blicka framåt och titta lite på mina pulszoner. Vilka nivåer jag vill ligga på vid träning å så, och vad jag bör ha som pulsmål vid tävling. Inget vetenskapligt överhuvudtaget, bara ett sätt att motivera mig och ha en måttstock som verktyg i den träning som väntar. Justerade mitt tänkta träningstempo med. Målen vid tävling är dock detsamma än. Halvmaran vill jag klara på 1.42, milen på 45 och fem kilometer på 20:25. Det är i alla fall vad jag ska ha för mina ögon i min framtida träning. Nästa steg är fördelningen mellan lugna och tuffa pass och hur ofta jag ska träna löpning. Och hur jag ska blanda löpningen med andra träningsformer, vilket troligen blir det svåraste för det är ju verkligen löpningen som är det absolut roligaste. Återkommer naturligtvis med mer om detta här på bloggen framöver.
Kommentarer
Skicka en kommentar