En Mil om Dagen

#MySub45Challange: Det har varit tröga dagar och träningen har verkligen inte blivit av som jag önskat. I morse när jag vaknade tidigt var jag helt slut. Tog ut Selma på en kort morgonpromenad och sen gick vi hem och la oss igen. Det känns som det ligger något och lurar i kroppen, för jag är matt, orkeslös och allmänt hängig. Inget bra en dag då man skulle göra ett konditionstest... Efter den korta morgonpromenaden sov vi till klockan elva på förmiddagen. Klädde mig och tog med Selma på en långpromenad på bergssluttningen. Huvudet var tungt och lederna gjorde ont. Tänkte att det kommer inte funka med något konditionstest i dag. När vi kom hem ramlade jag ihop i soffan och blev liggande där tills det var dags för konditionstestet - ett så kallat maxtest dessutom. Jag tvekade in i det sista, men hade i tanken att jag åtminstone skulle klara av att ta fram mina pulszoner. Skippa det krävande VO2-max-testet. Stefhan Andersen på 30k tog emot och visade in mig till rummet där jag skulle ...

Helgen är äntligen över och snart är det måndag igen. Japp, jag har jobbat fredag-lördag-söndag och nu väntar ett par dagars välbehövlig ledighet - så den där måndagen som de flesta bävar för, ser jag fram emot. I alla fall i dag... Måste dock säga att jag var lite avundsjuk på de som var lediga och hade möjlighet att njuta av det fina vädret i dag. Från jobbet bevittnade jag solen gå upp och fick se hur dess strålar letade sig ner från berget och fyllde hela stan med solsken. Luften var isande kall och Billingen gnistrade av snö och frost. Solens ljus skiftade mellan orange och rosa och gav hela östra bergssluttningen en magisk nyans. De starka strålkastarna från slalombacken glimmade som diamanter. Ja. det var så vackert så man nästan tappade andan. Det var omöjligt att få en bild som kunde ge min upplevelse rättvisa. Avståndet var för långt för att min dåliga mobilkamera och jag skulle fixa det... Men live var det otroligt vackert!   Lyckans ostar ni som kunde va...

Nästa söndag ska jag göra ett konditionstest hos Träningskonsulten i Skövde. Ska upp på löpbandet för att kolla om min kondition ( VO2Max/syreupptagningsförmåga ) har förbättrats något sedan det testet jag gjorde i våras. Här får jag även veta min mjölksyratröskel (laktatmätning genom blodprov), mina pulszoner och maxpuls. Och resultaten i detta  Dubbeltest (Tröskeltes + Maxtest) ligger sedan till grund för de råd jag kommer att få, vilka i sin tur ger mig stor nytta för min framtida träning. Jag borde rimligtvis vara i lite bättre form nu än senast. Mitt konditionsvärde då blev 47,1, vilket nätt och jämt placerade mig i högsta klass för min ålder. Kände mig i sisådär form då, kunde göra milen på cirka 55 minuter i vintras/våras. Nu fixar jag milen på cirka 50 minuter och ibland något snabbare. Fixar att springa lite längre sträckor dessutom, även om det inte går så fort - men ändå... Det är positivt! Ska hur som hels...

Nu har resultatet från fredagens kropps-scanning och konditionstest landat i inboxen. Så snart ska jag berätta om resultatet och om hur själva konditionstestet gick till. Behöver bara läsa in mig på lite siffror och försöka förstå det i praktiken. Lär nog få ställa en och annan fråga till Anna hos Träningskonsulten... Jag kan berätta att jag precis matat in mina nya (väldigt personliga) puls-zoner i klockan. Med dessa följde också råd om i vilka zoner jag ska träna, och jag har fått svart på vitt om hur jag ska tappa 7 kg överflödigt fett. Lyckas jag få bort så mycket fett så kommer även det märkas i mina löpresultat och i välmående. Så det är bara att fortsätta å träna, träna, träna. Kosten har jag redan lagt om sen ett par månader tillbaks - så det är bara att köra vidare som vanligt där. Kilon kommer att försvinna - ingen brådska... Gröt, ägg, husmanskost, frukt/bär å kvarg är gott! Å så nått sånt där gôttigt, som ni ser på bilden nedan, ibland. :)