2016 - ett riktigt skitår!
Världsläget är spänt. Se bara på det fruktansvärda som händer i Syrien. Donald Trump och Brexit ger många frågetecken för framtiden. 2016 gav oss också ett tomrum då ovanligt många (stora) artister lämnade arenan. För egen del så har det gått åt skogen med min träning. I år har den verkligen inte flutit på som jag hade önskat. Det har blivit alltför många avbrott pga sjukdom som sedan följts av återhämtning och rehab. Har det inte varit förkylning så har det varit problem med magen eller ryggen. Långtifrån allvaret gällande världsläget - men just nu går det bara utför med gubben...
Året började med en rejäl förkylning (influensa?) och nu i december åkte jag på en rejäl magsjuka med feberfrossa och total utslagning. Däremellan har jag haft både ryggskott och mer magproblem. Nu återhämtar jag mig men nån riktig träning har det inte blivit på elva dagar nu. Fyra kilo försvann också. Det känns för jäkligt och det är tufft att komma igång efter varje gång. Skulle inte ha något emot om den här negativa trenden vänder snart. En längre period utan att vara sjuk vore fint.
Men, men - så här långt har jag i alla fall fått ihop 132,9 mils löpning i år. Vid samma tidpunkt förra året hade jag sprungit 170,4 mil. Det är 37,5 mils skillnad, vilket motsvarar sträckan mellan Skövde och Ystad. Fast nu är ju inte mängden träning allt. Det viktiga är upplägget. Men jag vill inte påstå att det funkar där heller. Jag har t ex hamnat i en riktig svacka vad gäller styrketräningen, å fastän jag borde ha hur lätt som helst att motivera mig att köra på hårt där så är det något som bromsar mig. Detsamma gällde mina försök att ta mig ut på rullskidorna i somras. Det har inte blivit som jag tänkt mig.
Just nu har jag svårt att se hur jag ska ta mig ur det här negativa. Det är tufft att börja om gång efter gång. På nyårsafton är det dags för Sylvesterloppet i Göteborg och risken är stor att det inte blir av alls för min del. Möjligtvis att jag åker ner och joggar mig igenom loppet, bara för att... Det är ju rätt trevligt att springa lopp ändå. Ska se om jag orkar ta mig ut på nån form av träning i dag. Skulle behöva det.
Det är en del mål för året som jag inte har nått. Som att springa 35 kilometer i ett svep t ex. Eller 30 kilometer i 5:30-tempo. De målen tar jag med mig till 2017 istället. Jag stänger det här inlägget med att se tillbaka på något positivt från 2016; Minns en kväll i juni på Pansarvallen här i Skövde. Efter uppvärmning och några korta, snabba intervaller, sprang jag fem kilometer på grusbana på personbästatiden 20:21. Det var så himla häftigt. Eller nu i höst då jag lyckades jogga hela "Strupen upp" i ett enda svep. Inte så snabbt men ändå. Det, liksom när jag lyckades ta mig igenom loppet Kullamannen Dödens zon, var en seger för mig. :)
Året började med en rejäl förkylning (influensa?) och nu i december åkte jag på en rejäl magsjuka med feberfrossa och total utslagning. Däremellan har jag haft både ryggskott och mer magproblem. Nu återhämtar jag mig men nån riktig träning har det inte blivit på elva dagar nu. Fyra kilo försvann också. Det känns för jäkligt och det är tufft att komma igång efter varje gång. Skulle inte ha något emot om den här negativa trenden vänder snart. En längre period utan att vara sjuk vore fint.
Men, men - så här långt har jag i alla fall fått ihop 132,9 mils löpning i år. Vid samma tidpunkt förra året hade jag sprungit 170,4 mil. Det är 37,5 mils skillnad, vilket motsvarar sträckan mellan Skövde och Ystad. Fast nu är ju inte mängden träning allt. Det viktiga är upplägget. Men jag vill inte påstå att det funkar där heller. Jag har t ex hamnat i en riktig svacka vad gäller styrketräningen, å fastän jag borde ha hur lätt som helst att motivera mig att köra på hårt där så är det något som bromsar mig. Detsamma gällde mina försök att ta mig ut på rullskidorna i somras. Det har inte blivit som jag tänkt mig.
Just nu har jag svårt att se hur jag ska ta mig ur det här negativa. Det är tufft att börja om gång efter gång. På nyårsafton är det dags för Sylvesterloppet i Göteborg och risken är stor att det inte blir av alls för min del. Möjligtvis att jag åker ner och joggar mig igenom loppet, bara för att... Det är ju rätt trevligt att springa lopp ändå. Ska se om jag orkar ta mig ut på nån form av träning i dag. Skulle behöva det.
Det är en del mål för året som jag inte har nått. Som att springa 35 kilometer i ett svep t ex. Eller 30 kilometer i 5:30-tempo. De målen tar jag med mig till 2017 istället. Jag stänger det här inlägget med att se tillbaka på något positivt från 2016; Minns en kväll i juni på Pansarvallen här i Skövde. Efter uppvärmning och några korta, snabba intervaller, sprang jag fem kilometer på grusbana på personbästatiden 20:21. Det var så himla häftigt. Eller nu i höst då jag lyckades jogga hela "Strupen upp" i ett enda svep. Inte så snabbt men ändå. Det, liksom när jag lyckades ta mig igenom loppet Kullamannen Dödens zon, var en seger för mig. :)
Till sist önskar jag alla läsare ett riktigt
Gott Nytt År!!!
 |
| En bild från den 17 augusti 2016. En bild som förmedlar självförtroende och god form. Hade just genomfört ett riktigt bra träningspass och såg fram emot SLA-loppet den 10 september. Så kom ryggskottet dagen innan loppet och jag kom aldrig riktigt tillbaka under hela hösten... |
Kommentarer
Skicka en kommentar