En Mil om Dagen

I kväll har jag varit löpcoach och sen kört ett snabbt pass på gymmet. Lite tokigt att vara löpcoach, tänker ni kanske, med tanke på att jag själv inte springer speciellt tekniskt bra - men det var ändå inte på den nivån min coaching låg... Jag kör mer på den "peppande nivån" när det gäller coaching. Har den senaste tiden peppat en person som ska vara med i Wings for Life World Run utan att ha sprungit något förut. I kväll var det generalrepetition och vi använde oss av Wings-for-Life-appen med den jagande bilen och hann en bit över sju kilometer genom att varva jogg och gång. Det var inte illa! Riktigt bra kämpat av någon som bara löptränat vid några få tillfällen. Efter löpningen blev det ett styrkepass för egen del på gymmet. Efter gårdagens strapatser har jag träningsvärk i höftböjaren, sätesmuskeln och insida lår, så jag fick ta det lugnt, speciellt i benmaskinerna. Lagom tungt, så där så man fick jobba bort lite av träningsvärken bara. Passet känd...

Det var lite kylslaget i luften, men solen sken, när jag, Stefan och Micke träffades på Billingens fritidsområde för att ta ett lugnt varv på gröna milen. Det var ett tungt pass och inte blev det mycket lättare när vi en stund efter löpningen skulle gå skidgång i slalombacken. Micke, Stefan och Anna på kvällens skidgång. Bara 250 meter kvar... Men jag tog mig igenom båda passen. Efter några kilometers löpning gick det lättare, även om kroppen fortfarande var väldigt tung och ovillig på att svara. Vi sprang å småpratade och kilometer efter kilometer försvann och plötsligt var vi vid Hållsdammen och hade bara några hundra meter kvar. Vi tryckte på lite extra det allra sista och pustade ut en stund på parkeringen innan vi satte oss i bilarna. Sen åkte vi ner till parkeringsplatsen vid slalombacken där Anna mötte upp. Nya tröjan matchar naturligtvis skorna På mina träningspass i dag hade jag på mig min nya löpartröja med långa ärmar. Dessutom...

Micke hade dragit ihop ett gäng motionssugna killar och tjej till kvällens utmaning - löpning med stavar på Lila milen. Det var första gången jag sprang med stavar och det var lite som att koppla in "fyrhjulsdriften" på en bil i uppförsbackarna. Effektivt och stabilt. Men det var jobbigt! I de längsta branta backarna gick jag faktiskt. Hade varken orken eller motivationen men pulsen fick sitt ändå - vilket är mitt mål med veckans träning (hög puls alltså). Med ett jämförbart löppass från förra året så hamnade min medelpuls fem slag högre den här gången med stavar. Men då ska man nog betänka att jag förbättrat min kondition något sen den gången - så det är nog egentligen lite större skillnad i puls med stavar än utan. Speciellt då jag inte är så van att aktivera överkroppen så där vid löpning. Vi sprang i huvudsak på den kuperade Lila milen på Billingens fritidsområde. Det blev en avstickare på ett ställe som gjorde att en a...

Efter drygt två mil passerade vi denna stad som gärna förknippas med en gosse som heter Bert. Skallsjö kyrkas karaktäristiska torn syns från motorvägen några få mil före målet Titta på bilderna ovan. De visar ett par ställen vi passerade på väg mot vår destination. På orten finns gott om butiker, restauranger och sevärdheter. Och en jättestor nöjespark som slog upp sina portar för säsongen just denna dag... Du har räknat ut det nu, va? Om inte så gör du det snart - i annat fall finner du svaret i slutet av detta inlägg. Vi såg redan på morgonen att det skulle bli en fin dag så vi bestämde oss för att ta en tur till storstan. Hade egentligen inget riktigt syfte med resan mer än att bara komma ifrån det vanliga och få lite omväxling. Vi stannade till vid Skallsjö kyrka på vägen. Den där kyrkan som syns från motorvägen och vars torn har något av en fyrkaraktär. En kyrka som vi flera gånger talat om att besöka nån gång. Den gången blev just denna l...

Löpning är inte allt! Promenader är också jättebra och i dag njöt jag av en kort skön vandring på Ryds ängar tillsammans med Selma. Vitsipporna blommar ut alltmer för var dag som går och nu var det riktigt vackert där... Delar av Ryds ängar bjuder på fina löpstigar Det blev en lugn och fin promenad i denna sköna natur. Lagom motion på viloveckans andra vilodag - som denna vecka annars bara består av två löppass och två styrkepass. Solen lyste från en klarblå himmel och fåglarna sjöng sina allra gladaste sånger. Bäcken porlade och ängarna stod i blom - mest av vitsippor, blåsippor och vårlök. Snart blir träd och buskar ännu grönare, gullvivorna och körsbärsträden blommar ut och korna får vandra fritt i hagarna. Då är det riktigt fint! Bortom grinden... Lite bus över stocken Men det var som sagt väldigt vackert på Ryds ängar i dag med. Det var ett tag sedan jag var här och jag kom att tänka på att det borde vara ett riktigt fint s...

Orange blir vårens och sommarens färg för mig. I måndags kväll beställde jag nya löpardojor från Igor Sport i Stockholm, i dag kom de och på fredag är det dags för premiärrundan i dem... Efter måndagens trevliga, men leriga, löprunda på Billingeleden med Micke & C:o så var mina skor så skitiga att jag var tvungen att beställa ett par nya... Ha, ha, ha, nä så illa var det inte men jag har faktiskt känt av att skorna börjat tappa i dämpning - så det var hög tid att byta dojor, tyckte jag. Men ska man beställa skor över nätet så vill det till att veta vad man beställer. Den här gången blev det en repris på ett par skor jag har haft samma modell av i två omgångar förut - Asics GT-2000 3. Jag gillar den skon. Lagom dämpad och sitter bra. Min första uppsättning GT-2000 höll runt 175 mil och den andra omgången cirka 132 mil. Fast jag kommer eventuellt använda dessa i samband med skogslöpning ett tag - sen får det bli ett par trailskor för dylika aktiv...

Hör du till dem som får olustkänslor av tanken på att springa i backar? I så fall är du inte ensam, vi är nog ganska många som känner eller känt så. Själv är jag en av dem som i det närmaste avskydde backar och mådde dåligt inför varje backe jag ställdes inför, vare sig det var på ett träningspass eller under tävling. Jag har kommit över det nu. Jag skräms inte längre av en tuff backe som ligger framför mig - jag kan till och med gilla den. Nu ska jag berätta om hur jag kom över mina fasor och hur jag tränar. Tänk bort alla hinder inför backträningen  Vi möts alla av dem - oavsett om vi springer eller inte - backarna. Det tar inte lång tid innan pulsen far iväg uppåt, även då vi går. Vi andas tungt, stannar upp och torkar svetten ur pannan, och förbannar backeländet. Eller inte? Har vi "tränat backar" fixar vi dem ganska lätt förmodligen. En rätt skön känsla faktiskt. Jag bestämde mig för ...

Tre veckors "utmanande mängdträning" är slut. Drygt 14 mils löpning på 19 dagar är till och med mycket för mig. Det började tufft och motigt den 29 mars med långa intervaller och avslutades med en bra känsla på 15 kilometer snabbdistans och riktigt snabba halvnorska intervaller på Billingen. Men nu ska jag ta det lugnt... Mitt fokus har varit långa pass och långa utmanande intervaller. I tre veckor har jag kört på med målet inställt på att kunna springa 28 kilometer i Wings for Life World Run i Kalmar den 8 maj. Träningsupplägget var bestämt - och jag är rätt bestämd och målinriktad när det gäller vissa upplägg. Men jag minns tillbaka på mitt första pass för tre veckor sen. Jobbigt, tufft och motigt å jag fick slita som ett djur för att klara av de tre halvsnabba 2k-intervallerna. Då gick tankarna runt i skallen; "klarar jag verkligen inte bättre?". Tänkte att det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna springa Wings for L...

Det blev ett mycket positivt formbesked när jag sprang mina femton snabba kilometer tillsammans med Stefan, Micke och Fredrik i dag. Tänk vad mycket starkare man kan känna sig när man är några stycken som springer ihop... Efter att ha masat mig ur soffan här hemma bytte jag om och gick ner till Arena Skövde där jag träffade resten av gänget. Efter lite småprat sprang vi en runda som gick blandat på både asfalt, grusvägar och små stigar i skogen. Tempot gick ner lite grann på skogsstigarna, men det var för att skona våra kroppar som jag valde att variera underlaget lite. Inspirerad av de andra duktiga löparna höll jag upp tempot en del och de flesta kilometertider hamnade med god marginal under de tänkta fem minuter varje kilometer skulle ta. Det kändes helt fantastiskt att kroppen svarade så bra - för innan vi kom iväg var jag väldigt tveksam till om jag ens skulle orka ta mig igenom passet i den tänkta farten. Men det gick ju bra och de femton sna...

På torsdag ska jag försöka springa 15 kilometer i ett tempo runt fem minuter per kilometer, gärna något snabbare. Det är absolut ingen självklarhet att jag lyckas med det - men ett försök ska det bli i alla fall! Förhoppningsvis blir vi några stycken på torsdag. Det är lättare att hålla tempo när man springer tillsammans med andra som kan hålla ungefär samma fart. Bra draghjälp åt varann. Är du en av dem som vill följa med så kom till entrén vid Arena Skövde klockan 16:30 på torsdag - så kör vi! Som en aptitretare till torsdagslöpningen tog jag i kväll en kort löprunda med stegrande tempo för varje kilometer. Det var första gången jag sprang på detta sätt och jag började med att gå ut långsamt i en lång backe och den första kilometern hamnade på 6:08. Lagom tempo för uppvärmning tyckte jag, och så ökade jag tempot på nästa kilometer och ytterligare lite till på nästa osv. Den sjunde och sista kilometern sprang jag på 4:18. Det var rätt tunga och stela ben jag slä...

Lämna skidorna hemma! Nu går det hur bra som helst att springa på Hellner-milen (grönt spår) på Billingens fritidsområde. Bara lite småblött på ett och annat ställe men egentligen knappt värt att nämna. Dagens långpass blev kortare än tänkt. Jag ville spara lite på benen då jag hade en lätt föraning om smärta i vänster knä. Jag har lätt att dra på mig överbelastningsskador och när jag kände av detta efter fredagens intervaller så ville jag ta det lugnt. Började med att springa upp på berget via Norra Bergvägen och Alphyddevägen. I de brantaste delarna går det såklart lite långsammare men när jag kom upp och fortsatte ut på milspåret så kunde jag hålla ett jämt kilometertempo. Pulsklockan låste jag och höll gömd under tröjan hela passet. Njöt bara av löpningen, solskenet och massor av fågelkvitter... Det rullar på bra med träningen just nu. Det känns bra i kroppen. Den här veckan har jag redovisat nästan 6 mils löpning. Lägger man sen till promenader med hunden, coaching och lit...

Med de tre senaste löppassen har jag nu nått den klassiska distansen för ett maraton på fem dagar. I dag sprang jag tre stycken 3-kilometers-intervaller i måltempofart för Wings for Life World Run i Kalmar den 8 maj. Det var hemskt! Veckans distans så här långt Fick ihop totalt 16 kilometer med uppvärmning, nedvärmning och gång efter intervallerna. Tanken var att mina kilometertider skulle hamna mellan 4:50-5:00 minuter på intervallerna för att kroppen ska kunna vänja sig vid tempot. Men det gick lite snabbare vid några tillfällen (på fyra av de nio kilometerna höll jag mellan 4:29-4:44-tempo). Varje intervall-kilometer var hursomhelst riktigt jobbig och just nu känns det nästintill omöjligt att klara av 28 kilometer sträcklöpning i samma tempo (mitt mål i Wings for Life). Må vara att jag tränat ganska mycket det senaste och kanske är lite lätt sliten - men vi får se vad kroppen säger om nästa veckas försök på tre stycken 5-kilometers-intervaller i detta te...

När jag tittade ut genom fönstret i morse så vräkte regnet ner. Det lockade inte att ge sig ut så jag startade med en tidig frukost, kopplade av lite och tog efter en stund med mig Selma ut på en mycket lugn joggingtur i det ihållande regnet. Jag hade bytt om till löparkläder, å vi gav oss av tillsammans mot Järnvägsbanken mot Axvall. Den första kilometern tog längst tid eftersom Selma om och om igen behövde göra det en hund brukar behöva göra på sin första promenad på morgonen. Men stoppen blev allt färre och vi kunde så småningom jogga mer eller mindre oavbrutet i ett lugnt tempo. Det var riktigt blött och kallt! Det iskalla regnet piskade i ansiktet och kroppen blev allt blötare och allt kallare. Det bästa klädesplagget som jag hade tagit på mig var mina Craft vinter-tights. Dom höll benen torra och varma. Lustigt förresten vad vädret förändras snabbt från dag till dag. I måndags var det varmt och skönt å jag kunde springa i shorts (se bild nedan...

Att få springa tillsammans med andra nån gång ibland ger så himla mycket. Det går liksom lite lättare då där tiden och kilometerna bara flyger iväg. I kväll blev det ett sånt där "må-bra-pass" med ett gäng vältränade skidåkare... Vi skulle träffas på parkeringen vid Billingehov. Skid-Micke var initiativtagaren till kvällens pass och han hade utlovat en utmanande bana. Jag kom iväg lite sent hemifrån - så de första tre kilometerna löpning till mötesplatsen blev snarare ett tröskelpass än den tänkta uppvärmningen. Men jag hann och det tog ett tag innan vi kom iväg så jag hann att återhämta mig gott och väl. När alla var samlade drog vi iväg. Nästan direkt började det gå uppför. Efter några kilometer, ständigt svagt uppför, nådde vi så en riktigt brant backe. En bit efter Hasselbacken blir det nämligen märkbart brantare och brantare ända upp till Ryds grottor. Jag joggade på så som jag har gjort när jag tränat i långa backar - långsamt och m...