Ett av mina absoluta favoritträningspass är de långa passen med låg puls. Att få springa länge ute i naturen och bara mala på med låg ansträngning är verkligen jättehärligt!
Egentligen är det inga bra förutsättningar för att springa i spåren på Billingens fritidsområde än. Det är mycket snö och is kvar i skogen - och där det är barmark är det ganska vått och lerigt. Men det hindrade mig inte att knyta på skorna å springa upp genom skogen och ta sikte på den gröna milen. Gött att slippa asfalten som omväxling.
Pulsklockan var inställd på att varna mig innan pulsen gick in i min A1-zon (68 procent av maxpuls). Så fort den gjorde det lugnade jag mig, ibland fick jag gå och i de värsta uppförsbackarna fick jag till och med stå still en stund tills pulsen gick ner till rätt nivå igen. Varför träna på det här sättet då? Ja, för det första har jag faktiskt inte löptränat så värst ofta med SÅ låg puls. När jag kör lågpulslöpning brukar det mest vara i A1-zonen (68-78 procent av max), och då gärna i de lägre delarna i den zonen. Förr var jag mest inne på att springa fort på vartenda träningspass jag gjorde. Det slet på kroppen och det var inte alltid lika roligt att ge sig ut på pass. Det blev pressande och jag tyckte jag var dålig om jag inte kunde hålla samma tempo varje gång. Upptäckten av lågpulspass förändrade min löpning radikalt.
Det var efter ett konditionstest som jag kom till insikt om att länge-löpning med låg puls är ett alldeles utmärkt sätt att träna på. Den här typen av träning lär bygga fler kapillärer (blodkärl som transporterar syre till musklerna) och lär kroppen att hålla laktatet (mjölksyran) på en låg nivå längre. Det i sin tur kan göra en både uthålligare och snabbare. En puls mellan 50-70 procent bränner dessutom fett och lär kroppen att använda detta som bränsle. Rådet att springa på detta sätt, blandat med lite tuffare pass, gjorde att jag orkade mer och tyckte löpningen blev allt roligare och roligare. Och det gav resultat. I början kunde jag knappt springa alls med en puls runt 75 procent av max. I dag kan jag hålla ett kilometertempo under 6 minuter med samma ansträngning och puls. Muskler och leder tränas att hålla och dessutom blir kroppen i övrigt starkare. Då klarar den av lite snabbare långlöpning ibland också. Eftersom jag jobbar med att bli uthålligare försöker jag få in ett långpass varje vecka. Ibland smyger jag in lite längre upp- och nedvärmning på övriga pass också...
Dagens pass gick som sagt på Billingen. Första kilometern gick hemifrån och raka vägen upp mot Billingehus och Billingens fritidsområde.
En sträcka på en dryg kilometer och med en höjdstigning på 114 meter å därmed en medellutning på 9,5 procent. Det mesta i skogen. Pulsen steg snabbt på vägen upp och jag fick gå långa sträckor å till och med stanna och vila för att pulsen skulle gå ner.
När jag väl var uppe började jag alltså med jogg på den gröna milen. Det såg lovande ut de första meterna på skidstadion men mycket snart stod det klart för mig att jag skulle få springa det mesta på snö och is. Där barmark uppenbarade sig, där presenterade sig vatten och lera. Det fanns några torra partier och just där var det en fröjd att springa. Efter milen sprang jag ett varv på femman (här var det ännu mer snö och is) och till sist blev det 2,5:an. Det var utmanande löpning och jag skulle väl inte direkt rekommendera någon att springa där än - även om jag själv kan tänka mig att göra det igen.
På hemvägen från berget fick jag tillfälle att träna löpning i brant nedförsbacke. Det är jag verkligen dålig på och det vore inte fel att träna mer på detta. För det mesta tränar man ju uppför. Jag behöver öva in tekniken och styrkan för att greja nedförsbackarna med någorlunda flyt. Har gjort det en gång men hoppas på fler tillfällen i vår när man ska köra skogslöpning uppför och nedför Billingssluttningen.
Passet slutade med 21,1k (en halvmara alltså) och gjorde att den här veckan mängdmässigt blev en riktigt bra vecka. Drygt 6 timmars löpning (55.67k) och 494 höjdmeter. Drygt 2 timmar på gymmet med styrketräning. Totalt ger detta 8h 03min 04sek träning. Vilodag i morgon - sen på´t igen... :)
 |
| På Billingssluttningen visade sig de här fina Blåsipporna bland många fler. Ett säkert vårtecken! |
 |
| Strax efter tre-kilometers-markeringen var det så här fint på gröna milen (Hellner-milen). |
 |
| På femman såg det mest ut så här... |
 |
| Utsikt över Skövde |
 |
| Passerade bandybanan. Spännande grejer på gång... |
Kommentarer
Skicka en kommentar