Rekord på SLA-loppet

SLA-loppets bana var precis som förra året dragen "den långa vägen" genom Boulognerskogen och blev därmed en kvarts kilometer längre än vad som är meningen. Nått riktigt femkilometerslopp blir det ju inte då - men det behöver ju inte betyda att det inte skulle kunna vara kul för det...

Det var gråmulet och regnet hängde i luften denna lördagsförmiddag. Men det var uppehåll och lagom temperatur. Väldigt bra förutsättningar för löpning alltså. Och humöret tycktes vara på topp hos alla löpare! Jag hade startat dagen med en väldigt lätt frukost (yoghurt, vitt rostat bröd med smör och ett glas vatten) och en lätt jogg ner till nummerlappsutdelningen å sen hem igen. Ett skönt sätt att väcka kroppen på.

När jag kom dit för andra gången denna förmiddag träffade jag Siri (6 år i går) och hennes pappa Jan. Jag hade nämligen fått det ärofyllda förtroendet att springa Lilla SLA-loppet tillsammans med henne. Det loppet är ungefär en kilometer långt och i starten var det trångt med alla barn som for iväg i full fart när startskottet gick. Siri pinnade på riktigt ordentligt till en början. Jag såg efteråt att hon bitvis var uppe i farter på 4:10 - 4:30-tempo - och det är snabbt! När vi kom ut på Badhusgatan tog vi det lite lugnare och när vi svängde av utmed Majorsgatan ner mot Garpaparken och mål så ökade vi lite i nedförsbacken. Siri sprang med ett leende nästan hela tiden. Det var så himla kul att se den glädje hon utstrålade under loppet. Det gav mig massor med energi!!!

När vi svängde av mot målrakan vid Garpadammen så undrade hon vart vi var nånstans... Ungefär så som jag kan undra ibland när jag tar ut mig i löpspåret. -Bakom krönet där borta är målet, sa jag. -Vi kan ta det lite lugnt dit men när vi är där kan vi springa det fortaste vi orkar mot mål, fortsatte jag. Och det gjorde hon! Jag peppade på så gott jag kunde och hon passerade mållinjen på den kanonfina tiden 5:28. En härlig förbättring mot förra årets jättefina tid på 6:24. Om du läser detta Siri så måste jag få säga att du var helt otroligt duktig i dag. Du var glad hela tiden och du sprang så klokt och vant. Du tog det lugnt när det behövdes och sprang fort när du kände att du kunde. Jättebra kämpat!

Loppet med Siri blev inte bara en positiv upplevelse för mig utan också en fin uppvärmning inför mitt eget lopp. Drygt fem kilometer löpning väntade och Anna, Jacob å jag värmde upp tillsammans vid scenen. Våra supporters Lotta, Elin (med familj) och Emelie peppade oss med muntra tillrop. Det behövdes för jag kan erkänna så här efteråt att jag kände mig lätt pirrig i magen precis innan loppet. Visste ju vilken ansträngning som väntade men visste inte hur kroppen och huvudet skulle reagera på det.

I startfållan såg jag Mickes son Emil. Vi har sprungit ihop på Blängsmossen en gång och vi växlade några ord å önskade varann lycka till innan startskottet brann av. Första kilometern tänkte jag hålla igen lite på. Förra året rusade jag på lite väl snabbt och fick sota för det i Boulognerskogen där jag nästan tog helt slut. När vi efter några hundra meter sprang över Hertig Johans torg tittade jag på klockan och såg att kilometern var beräknad till 3:45... Försökte tänka lite klokt då, lugnade ner mig och gjorde första kilometern på 3:59. Snabbt det med men krafterna fanns ändå kvar i kroppen i Boulognerskogen den här gången - och det hade jag glädje av längre fram i loppet.

Efter Pentaporten var jag inne på den jobbigaste delen av banan - den som jag förlagt en hel del träning på det senaste. Fram till Vasaporten kändes allt bra bra, men vad skulle hända sen? Just vid Storgatan/Vasaporten brukar de mest negativa tankar dyka upp i min skalle när de dryga 500 meterna upp för Vasagatan till Varnhemsgatan väntar. Men jag kände att min träning på sträckan hade gett resultat. Det var inte så mentalt jobbigt som det brukar där. Dessutom stod ett gäng ungdomar med rullskidor på båda sidor om Drottninggatan och hejade på oss. Det fick en att glömma det jobbiga ett tag. Tack alla för peppen där... :)

När jag hade sprungit hela Vasagatan och såg Södra Bergvägen framför mig visste jag att alla uppförsbackar var slut. Jag låg bra till för jag hade snittat de fyra första kilometerna i 4:20-tempo och det var precis på mitt måltempo för dagen. Jag var trött som tusan men lyckades frambringa lite positiva tankar av att veta att det inte var så långt kvar till mål. Jag var rätt så själv nu där jag sprang. Det var lite känslosamt, faktiskt (skoja bara)... Strax före Arena Skövde såg jag en kille i vit tröja ganska långt framför mig. Märkte hur jag så sakteliga tog in på honom men jag gjorde inga direkta försök att komma ifatt även om vissa tankar om det fanns där. När vi passerade brandstationen, och bara hade några hundra meter kvar till mål var han inte så långt före mig längre. Märkte att han ökade något och jag svarade med att öka jag med. Ju närmare mål vi kom så ökade han mer och mer och när det vi såg målet framför oss förstod jag att nu blir det en spurtstrid (se bilder nedan).

Han tog nog i allt vad han kunde men det gjorde jag med! Med några få meter kvar till mållinjen lyckades jag precis pressa mig förbi honom. Gick alltså vinnande ur den spurtstriden med en sekund till godo och jag måste säga att det kändes riktigt bra! Har aldrig varit med om någon sådan spurtstrid man mot man. Och jag som trodde att det inte finns någon tävlingsinstinkt i mig... Men det var ju mest på skoj förstås! Eller? ;)

Det blev ett kul lopp! Riktigt KUL!!! Jag var trött men inte lika trött och sliten som förra året. Gick fram och tackade min medtävlare för ett bra lopp och en härlig spurt.

Vann SLA-loppet gjorde Skövdebon och Mariestadslöparen Andreas Magnusson (16:58), och tvåa kom Emil! Just det - DEN Emil - som jag önskade lycka till vid start. Så jädrans grymt sprunget av honom - och med en sluttid på 17:19. Galet snabbt! Anna och Jacob gjorde också fantastiska prestationer. Anna tangerade sin tid från förra året (23:29) trots att hon dragits med förkylning och feber i veckan. Hon hamnade på en hedersvärd tiondeplats på damsidan. Jacob, som sprang för "Flisans vänner", slutade på fina 28:24. Riktigt starkt! Båda gjorde dessutom personbästa på 5k. Stort grattis!!! Ni ägde! VI ägde! Igen...


Och här har jag nördat ner mig ännu mer:

Min vikt för dagen: 77,8 kg
Väder: Mulet, 15° och svag vind.
Jämförelsetider i loppet (se även bildtexter):
  • Passering Hertig Johans torg/Livets brunn, två sekunder snabbare än förra året.
  • Passering Pentaporten österut, nio sekunder långsammare.
  • Passering Pentaporten västerut, en sekund långsammare.
  • Passering Erik Ugglas plats/Drottninggatan, en sekund snabbare.
  • Passering Storgatan/Vasaporten, sju sekunder snabbare.
  • Passering Torgilsgatan, åtta sekunder snabbare.
  • Passering Varnhemsgatan, nio sekunder snabbare.
  • Passering Alströmersgatan, 18 sekunder snabbare.
  • Passering backkrönet på cykelbanan innan Södra Bergvägen, 21 sekunder snabbare.
  • Passering Södra Bergvägen, 24 sekunder snabbare.
  • Passering hundrastgården/Folkets park, 29 sekunder snabbare.
  • Passering entrén till Arena Skövde, 30 sekunder snabbare.
  • Passering brandstationen, 33 sekunder snabbare.
  • Passering Garpadammen, 34 sekunder snabbare.
Sluttiden blev 22:22 och det är en förbättring med 41 sekunder från förra årets lopp på samma bana.

Hastighet över mållinjen: 23,4 km/h

Banan var enligt min pulsklocka 240 meter längre än fem kilometer (260 meter förra året), och räknar man bort de första 240 meterna så sprang jag 5k på 21:21. Ett "inofficiellt personbästa" på distansen. De sista 1.240 meterna gick på ren vilja men ändå med lite krut kvar i kroppen tack vare att jag sprungit klokt innan. Sträckan tog exakt 5 minuter (4:02-tempo) och det visar väl att det fanns lite styrka kvar i gamlegubben... Snittade hela loppet i 4:16-tempo vilket gör det till det snabbaste medeltempo jag har haft i ett lopp någonsin...


För mina FunBeat-vänner
Starten har gått i Lilla SLA-loppet
Bild: Lotta

Målgång i Lilla...
Bild: Lotta

Stora SLA-loppet över Hertig Johans torg. Anna är 50 meter bakom, Jacob ska just lämna Lögegatan in på Hertig Johans gata.
Bild: Lotta

I klunga. På väg att svänga av från Skolgatan in på Drottninggatan och Eric Ugglas plats. Anna har just korsat Prinsgatan några meter bakom oss och Jacob springer över Kavelbrovägen efter att just lämnat Boulognerskogen.
Bild: Lotta

Ca 100 meter före mål. Spurtstriden har börjat så smått...
Bild: Lotta

Båda ökar...
Bild: Lotta

Jag har kontakt...
Bild: Elin

Är på väg att gå förbi...
Bild: Elin

Passerar...
Bild: Elin


Några få meter före mållinjen har jag tagit mig förbi och vinner kampen med en sekund... :) Anna befinner sig utmed Majorsgatan och bäcken mot Garpadammen och har ca 300 meter kvar att springa. Jacob är vid hundrastgården utmed Vadsbovägen och Folkets park. Har drygt en kilometer kvar att springa.
Bild: IFK Skövde
Den här bilden får tala för sig själv...
Bild: Micke


Anna, Jacob och någon som inte verkar vara helt frisk...
Bild: Elin

Kommentarer

Populära inlägg

Träningen flyter på

Ångestfyllda SLA-loppet

Långlöpning i Tibro