Njuter av livet
Solen sken och himlen var klarblå. Drog på mig kortbyxorna för en utomhuspremiär på ett löppass. Siktet var återigen inställt på lunchjogg tillsammans med "kommungänget"...
Började med att jogga en omväg till mötesplatsen som uppvärmning. Ett par lugna kilometer genom stan för att sedan möta upp fem löpsugna människor vid Stadshuset. Givetvis var Conny tvungen att klaga på att jag hade tennisshorts på mig. Ha - vem bryr sig? Funkar bra att springa i dem med! Vi startade i ett lugnt tempo uppför Norra Bergvägen tills vi svängde av på Dalvägen. Tempot passade mig perfekt eftersom jag inte kände mig riktigt i slag för att springa fort. Alla tycktes trivas. Vi sprang och småpratade och hade det allmänt trevligt. Plötsligt drabbades en av deltagarna av en lika akut som obehaglig överraskning. Efter ett snabbt besök bakom några buskar ute på ett fält var det mest akuta över och vi kunde med en viss munterhet lägga det bakom oss som en ren skitsak...
När vi hade sprungit några kilometer började vi dela upp oss i olika tempo-grupper. Men sammanhållningen var viktig, så vi som sprang lite fortare vände åter lite då och då och mötte upp de som sprang långsammare. En bra idé tycker jag. Då fick alla känna att vi ändå sprang ihop. När vi vara klara hade vi sprungit en mil ungefär. Vi tackade varann för sällskapet och jag joggade hemåt (en liten omväg givetvis) som lite nedvarvning. Det blev ett precis lagom pass. Lätt ansträngande och lätt att återhämta. Efter dusch och lunch blev det en tur till Falköping för ett besök hos Tant Brun - ett kafé på S:t Olofsgatan. Det satt fint med lite eftermiddagsfika där. Livet är till för att njutas av! Eller hur? :)
Började med att jogga en omväg till mötesplatsen som uppvärmning. Ett par lugna kilometer genom stan för att sedan möta upp fem löpsugna människor vid Stadshuset. Givetvis var Conny tvungen att klaga på att jag hade tennisshorts på mig. Ha - vem bryr sig? Funkar bra att springa i dem med! Vi startade i ett lugnt tempo uppför Norra Bergvägen tills vi svängde av på Dalvägen. Tempot passade mig perfekt eftersom jag inte kände mig riktigt i slag för att springa fort. Alla tycktes trivas. Vi sprang och småpratade och hade det allmänt trevligt. Plötsligt drabbades en av deltagarna av en lika akut som obehaglig överraskning. Efter ett snabbt besök bakom några buskar ute på ett fält var det mest akuta över och vi kunde med en viss munterhet lägga det bakom oss som en ren skitsak...
När vi hade sprungit några kilometer började vi dela upp oss i olika tempo-grupper. Men sammanhållningen var viktig, så vi som sprang lite fortare vände åter lite då och då och mötte upp de som sprang långsammare. En bra idé tycker jag. Då fick alla känna att vi ändå sprang ihop. När vi vara klara hade vi sprungit en mil ungefär. Vi tackade varann för sällskapet och jag joggade hemåt (en liten omväg givetvis) som lite nedvarvning. Det blev ett precis lagom pass. Lätt ansträngande och lätt att återhämta. Efter dusch och lunch blev det en tur till Falköping för ett besök hos Tant Brun - ett kafé på S:t Olofsgatan. Det satt fint med lite eftermiddagsfika där. Livet är till för att njutas av! Eller hur? :)
 |
| Ja, jag gillar fika! I dag på besök hos Tant Brun i Falköping... |
Kommentarer
Skicka en kommentar