Det här med att träna i backar börjar ge resultat nu. I går kunde jag jogga uppför Alphyddevägen till Billingehus utan några större problem med ork eller puls. Så har det inte varit förut. Så nu kommer jag att fortsätta fokusera min löpträning på just backar. Både med löpning och med raska promenader uppför.
Som jag tidigare nämnt så upplevde jag ju inte uppförsbackarna i TunnelRun som så jobbiga heller. Så visst betyder nog backträningen en hel del för den positiva känslan jag känner när jag möter en tuff uppförsbacke. Skidgången i slalombacken, intervallerna i de långa backarna och den allmäna löpningen som jag gärna lagt i kuperad terräng har nog gett önskad effekt - nämligen att uppleva backarna som ganska behagliga.
I går startade jag passet med att jogga uppför berget till Billingehus. En (1) kilometer uppför med en höjdskillnad på 84 meter ger ungefär 12 % lutning. Den kilometern tog mig sju och en halv minut inklusive nått kort stopp då min hund Selma var tvungen att "pudra nosen" lite... Tog det medvetet lugnt eftersom jag ville orka att springa en bit till när jag väl var uppe på toppen. Pulsen snittade på 141bpm, vilket är väl inom A1-zonen, och toppade kort på 149bpm efter ca 650m. Sen följde drygt 6 kilometer löpning till. Förbi Billingehus och bandybanan, vidare på den asfalterade Åsbotorpsslingan och runt sjön där, och sen in i mörkret och förbi radio- och tv-masten (se bild) till den belysta röd/svarta kuperade fyran och avslutningsvis nedför berget igen. Jag behöll en låg snittpuls genom hela passet (133bpm), och det var precis lagom för både mig och Selma. Nu gäller tjänstgöring/arbete hela helgen och ingen övrig träning är inplanerad. Överväger eventuellt ett styrketräningspass på söndag kväll...
 |
| Tv-masten lyste inte upp den mörka delen så värst mycket... |
 |
| ...men det gjorde granen som Skövdebostäder fått upp där hemma. Lysande! |
Kommentarer
Skicka en kommentar