En Mil om Dagen

 För en vecka sedan drog ett glatt gäng från Skaraborg upp till huvudstaden för att springa Midnattsloppet. En tradition som började redan 2013 (mitt första var 2012), då Anna, Elin och jag åkte upp tillsammans. Den gången sprang vi i maskeradgruppen. Vilka minnen... Sen har fler och fler hakat på - och den här gången åkte hela gänget upp tillsammans; Anna, Elin, Jacob, Stefan - och så jag själv då. Vi konstaterade att vi inte var i världens bästa form. Elin fick ställa in loppet helt pga hämmande känningar i kroppen, men var med och peppade oss andra så gott hon kunde. Det var väldigt uppskattat. Det blev en riktigt trevlig helg. Många och långa promenader i det fantastiska sommarvädret, god mat och massor av tjôt och glada skratt. En rejäl uppladdning inför själva loppet på kvällen. Anna som är i bäst form av oss alla gjorde den bästa tiden i Midnattsloppet - inte helt oväntat - men var inte riktigt nöjd ändå. Hon och vi andra vet att hon kan bättre.  Stefan var supernöjd, ...

Digitala Midnattsloppet i Skövde är avklarat. Och det jag aldrig trodde skulle kunna hända hände... Kilometer efter kilometer snittade jag mellan 05:00 - 05:30-tempo, och vid varje kilometermarkering trodde jag att nu går jag snart in i väggen - men det gjorde jag inte. Lyckades hålla huvudet kallt och låta ansträngning och tempo ligga på precis rätt nivå. Jag fick helt enkelt uppleva en slags Runners High.  Efter att kämpat mig igenom den hyfsat flacka banan stannade klockan på smått otroliga 52:07. En förbättring av mitt årsbästa på 10 kilometer med 12 minuter och 05 sekunder. Nästan 8 minuter snabbare än vad jag trodde var "ointagliga" sub 60 minuter - och det med bara 23 mils löpträning i år... Jag var i lätt chock, och lite smått rörd över min insats - men det visade jag inte för mina löparkompisar (vilka också gjorde finfina personliga insatser den här kvällen). Som en bonus blev det ett årsbästa på 5 kilometer också. Sista fem gick på 25:56. Mitt tionde Midnattsloppet ...

 Ja, man får glädjas åt det lilla. I går kväll sprang jag till jobbet. Har inte mått så bra de senaste dagarna, så jag räknade med att få gå vissa bitar av den 4 km långa sträckan. Startade i god tid hemifrån för att ha utrymme för både långsam jogging och promenad. Det var fortfarande ganska ljust ute och inte speciellt kallt heller. Lite vårkänsla faktiskt... Vintern försvann visst på ett par dagar bara.  Vägen till mitt jobb är snäll, det är mest lätt nedför eller flackt. Efter en stunds avslappnad löpning kände jag mig rätt okej i kroppen. Då tog jag beslutet att ta en liten omväg - och med den fick jag ihop ytterligare en kilometer. De sista två kilometerna fick jag kämpa en del. Orken tog slut och andhämtningen var hög. Men benen kändes fina, så jag fortsatte springa! Gick inte en enda meter på den här halvmilen, och det kändes riktigt, riktigt bra. Mitt gamla årsbästa på 5 km (28:43) byttes ut till det nya 27:24 (5:29-tempo). Struntar i tiden - men är väldigt glad att j...

I dag skulle jag ha varit i Hässelby/Stockholm för att springa det anrika Hässelbyloppet 10 km. Vi vet alla varför det inte blev så. Covid-19 kom emellan, och det fick bli ett "coronasäkert" lopp här hemma istället. Sprang på Skövdes gator och de första fyra kilometer började riktigt bra. Med nyvunna kunskaper om löpteknik kändes det helt naturligt att springa strax under 5-tempo. De fyra första kilometerna gick på 18:54 (4:43-tempo), och det kändes helt okej i kroppen - det var flåset som inte ville vara med. Redan innan jag stack ut kändes kroppen tung och trött. "Soffig" liksom... Å huvudvärken hade slagit till. Strax efter fem på eftermiddagen bytte jag i alla fall om och gav mig ut i regnet. I pulsklockan var ett intervallpass nedladdat, samma som jag sprang i tisdags, med ett gäng 3-minutersintervaller och öppen vila efter varje. Skulle dock försöka springa så långt som möjligt först, och det gick ju som sagt riktigt bra. Sen tog liksom syret slut och jag ork...

I dag för 50 år sedan startade Saturn V sin färd mot månen. På lördag är det lika många år sedan Neil Armstrong satte människans första fotavtryck på vår närmaste himlakropp. Jag minns äventyret som om det vore i går. För en grabb som snart skulle fylla sju år var detta en häftig upplevelse att följa. [ Klipp från Vetenskapens Värld (svt). ] Aja, min blogg ska väl mest handla om träning - men ni som följer den vet att jag går loss på såna här grejer ibland. Att det just denna jubileumsdag är fullmåne, vilken dessutom bjuder på en partiell månförmörkelse (jorden skuggar en del av månen), gör ju den här 50-årsdagen än mer speciell. Nu hoppas jag på att molnen där ute ska skingra sig så jag kan följa kvällens föreställning. Månen går upp 21:52 här i Skövde - och redan då ska man kunna se lite skugga. Runt 23:30 är skuggan som störst på månen (världens skugga alltså) och den täcker då ungefär halva månen. Ni är väl vakna och kollar då? Månen och jag - efter gårdagens 22 kilometer lö...

Tröskelträningen verkar ge resultat! I kväll sprang jag milen på mindre än 50 minuter igen - för första gången sedan hösten 2017. Känns jätteroligt att vara tillbaka på den nivån. Nu känner jag att jag kan springa Midnattsloppet i Stockholm utan någon som helst press. Jag vet redan att jag klarar av den där magiska gränsen. Men visst ska jag försöka genomföra en snabb mil i huvudstan... Dagens träning startade i Varnhem och sprangs sedan över Billingen in till Skövde. Ansträngningen var hög men behaglig. Precis på den där sub-tröskelnivån jag vill vara när jag ska ta i. Inte ens den inledande 6 kilometer långa uppförsbacken stoppade mig. Den här soliga men svala kvällen var tydligen vigd för bra löpning. Efter 12 kilometer var jag i Skövde, och då hade sträckan snittats i 4:50-tempo. Sprang samma sträcka hösten 2017 - då i fina 5:09-tempo (som jämförelse). Första milen gick på 48:42 i dag. Men den bästa milen gjorde jag mellan 2-12 km: på 47:48. Personligt årsbästa alltså. Ursäkta ...

Bara för att veckans löpträningspass är korta betyder det inte att det är en dans på rosor. I tisdags körde jag tio stycken 200-meters-intervaller i backe. Fem stycken uppför och fem stycken nedför. I dag blev det tröskellöpning i 25 minuter där jag stampade på ordentligt i fem kilometer. Gemensamt för båda träningspassen var nedförsbacken. Genom att springa på en flack väg (eller med en lätt lutning utför) är det lite lättare att springa snabbare än vad man gör normalt. Om man är ute efter att lära sig att springa snabbt så är det här ett bra sätt att träna upp kroppens muskelminne för högre tempo. Jag kommer nog lägga in fler av dessa pass framöver - men inte glömma av uppförsbackarna... Backen på Södra Bergvägen fick utgöra träningsväg i tisdags. Fem intervaller uppför och fem intervaller nedför. Dagens femma klämde jag på 21:39, årsbästa och min näst bästa tid någonsin på distansen. Sprang på järnvägsbanken från en bit väster om Stenberget via Våmb och till Södra ...

I min almanacka stod det "15 kilometer kondition". Hade känt mig som en zombie hela dagen, så det här var inget jag var sugen på. Men det var bara att bita ihop! Man blir inte bättre på löpning av att ställa in - dessutom försämrar det karaktären... ;) Pulsen skulle vara lite högre än bekväm. I 15 km. Bestämde mig för att köra de första fem kilometerna snabbt. Det lyckades och belönades med ett personårsbästa (23:45). Sen blandade jag löpningen med gång men såg hela tiden till att hålla pulsen i zon 3. Jag hade motvind första halvan av de totalt 17 kilometerna, men på vägen hem fick jag en välbehövlig medvind. Trots mina promenader fick jag även personårsbästa på milen (50:27), och det kändes riktigt bra. Ett av mina mål är ju att fixa en snabb mil på Midnattsloppet i Stockholm i mitten av augusti. Nu ser jag en liten möjlighet att komma under 50 minuter igen. Även 15 km passerades på årsbästa (1.15:55 - 4:44 långsammare än mitt personbästa och tredje bästa någonsin). Det...

Utomhus är bra som sagt! Med två mil löpbandslöpning i benen (från i onsdags) sprang jag ytterligare en mil i ett soligt och vackert skånskt landskap på lördagen. På tröskelnivå i oavbrutna 35 minuter dessutom, vilket var hur längesen som helst jag gjorde senast. Helgen har tillbringats i Skåne. Tog med mig löpkläder och stack ut på en lantlig runda i solskenet. Började med ett par kilometer asfalt som uppvärmning, innan jag svängde in på en två kilometer lång grussträcka. Den bestod till största delen av en utmanande uppförsbacke - och just där startade den 35 minuter långa tröskelträningen. Att få upp pulsen och ansträngningen i backen var inte svårt. Efter ungefär 1.500 meter och 44 höjdmeter (Skåne är INTE platt) tog stigningen slut, och grusvägen övergick så småningom till asfalt igen. Pulsen höll sig på en fortsatt hög nivå och de 35 ansträngande minuterna stannade till slut på några meter över 7 kilometer. Jag måste säga att då hade jag inte mycket ork kvar. Sista kilomet...

En bra dag! En hektisk dag! Med långa promenader. Med årsbästalöpning. Med firande av dottern som fyller jämt i morgon och med en hög nya möbler till hemmet. Rundade av dagen med några timmars tjänstgöring också. Men vi tar det från början... Morgonen bjöd på en gråmulen himmel, men det var ändå ganska varmt ute. I alla fall för att vara i mitten av oktober. Jag och Selma tog en promenad på en dryg halvmil. Vi tog god tid på oss, lite mer än en timma tog det. När vi kom hem var vi rätt slaka båda två, så det blev "gubbvila" en stund i soffan för min del. Selma snarkade i sin bädd på golvet bredvid mig. När jag piggnat till stack jag ut på en milslång löptur. Min tanke var från en början att bara springa en mil - men jag bestämde mig snabbt för att "plåga mig" lätt på den här milen. Började därför i en ordentligt brant uppförsbacke och lät andhämtning och puls gå upp ordentligt. Det var en riktigt jobbig start. Efter 300 meter var backen slut, det planade ut och ...

Stockholm visade sin bästa sida i helgen med sol, sol och åter sol. Jag, Stefan och Anna hade en riktigt bra lördag på stan med sightseeing, god lunch och fika. Fram på kvällen mulnade det visserligen på - och vid min start i Midnattsloppet klockan 22:00 fick vi till och med några droppar regn över oss. Men det gjorde inte så mycket, och det lilla regn som kom upphörde efter några få minuter. Musiken dunkade ut ur högtalarna, och spotlights i regnbågens alla färger lyste upp den gråmulna, mörka natthimlen... Lördagen var nästan slut och det var dags för min sjunde raka start i Midnattsloppet Stockholm  - och där stod jag längst bak i min startgrupp, lugn som en filbunke. Motivationen för att prestera ett toppresultat var låg och adrenalinet i kroppen nådde verkligen inga toppnivåer! Strax före loppet! Jag laddar upp i köket... Bakgrunden till detta är såklart mitt bedrövligt dåliga år, med alldeles för lite träning. Formen är skit och därför hade jag redan innan loppet bes...

Mitt i allt elände bjuder det här inlägget på en glad nyhet. Det blev nämligen ett personligt  årsbästa på milen i kväll. Det firades efteråt tillsammans med sonen som var hemma hos mig och bjöd på hemlagad pizza. Ja, det gäller att ta varje tillfälle i akt för att fira det som firas kan... (haha) Kvällens träning blev annars en kämpig kombo av tempo- och tröskelintervaller över berget. Tre stycken tvåkilometers-intervaller visade sig bli riktigt jobbiga! Målet med intervallerna var att hålla blygsamma 4:50- upp till 5:10-tempo - och det gick väl rätt bra. Men orken... Årsbästa-pizza tillagad av min äldste son Det var faktiskt nätt och jämt att jag klarade av att snitta 5:10-tempo i den första intervallen. Två kilometer ständigt uppför känns, men det här var helt galet. Normalt är det inga problem, men i år är inget normalt. Efter den intervallen var jag tvungen att gå ett par hundra meter, pusta ut och fylla på depåerna med vatten. Hämtade mig något och joggade sen...