Tankar inför 2020

Ett lugnt pass blev ett tungt pass... Årets sista löprunda, "Sylvesterlöpningen", blev bland de tyngsta träningspassen i år. Kroppen svarade inte alls, och det var bara tack vare mitt sällskap (Anna) som jag lyckades hålla någorlunda tempo denna soliga nyårsafton. Utan henne hade jag gett upp efter ett par, tre kilometer. En mil skrapade vi ihop...


Sedan jag sa hej då till milhetsen i november, så har jag sprungit betydligt mindre än t ex i somras. Då tränade jag i och för sig inför mitt första maraton, med långa pass för att anpassa mig för just den utmaningen, men under hösten har det gått riktigt trögt. Motivationen har inte funnits där riktigt.

Roade mig med att jämföra sommarperioden 14 juli - 27 augusti med perioden 13 november - 27 december. Sträckan under sensommarperioden var 247 km, jämfört med hösten/vinterns 96 km (15 mil mindre nu alltså). Det här är en stor anledning till att jag satt upp ett utmanande och tufft mål inför 2020. Jag behöver få motivation för att komma igång ordentligt!

För som jag nämnt tidigare, färre sprungna mil är inte något mål i sig. För att lyckas med mitt nya uppsatta "10kSub45-mål" under 2020 behöver jag träna på mer än vad jag gjort den senaste tiden. Men grejen är också den att jag inte vill skapa någon press eller hets runt det här. Jag hoppas det faller sig naturligt - och att jag snart kommer in i löpningens underbara värld igen. Men då får det inte kännas som vid dagens löpträning. I år hamnade jag på totalt 130 mil, vilket är drygt 35 mil mer än 2018. Bara i somras fick jag ihop 50 mil då jag tränade för Helsingborg Marathon. Bra där! Är dock långtifrån rekordåret 2015, då sprang jag drygt 171 mil...




Vi får se hur 2020 blir. Finns så mycket som kan påverka. Förhoppningen är såklart att kunna springa så mycket som möjligt, men faktorer såsom sjukdom, skador, ork och lust kan ställa till det. Och det får det göra i så fall, för jag vill som sagt inte skapa ett tvång runt min löpträning. Känns det trögt, då kommer jag tillåta mig att ta det lugnt. Men visst hoppas jag på att allt ska funka fint, att glädjen ska finnas där och att löpträningen ska rulla på. Har kommit fram till att jag i grunden vill ägna mig åt tröskellöpning, varvat med några lugna distanspass och en del stentuffa "max-pass". I lopp och på tuff tröskelträning hoppas jag kunna ligga precis runt mjölksyratröskeln. Får man bara in en skön löpkänsla så borde det ge en viss utveckling. Nästa år blir mitt "mil-år". Kan kanske tänka mig att ställa upp i en halvmara eller så - men ett helt maraton får vänta minst ett år till...

Att greja milen på mindre än 45 minuter under nästa år, det tror jag på ändå!!! ;)

Till sist vill jag önska alla mina läsare ett
GOTT NYTT ÅR!!!


Mina mest gillade bilder på Instagram 2019

Kommentarer

Populära inlägg

Långlöpning i Tibro

Träningen flyter på

Ångestfyllda SLA-loppet