Vad lätt det är att springa i 4:15-tempo...

Det är inget märkvärdigt alls faktiskt. Att springa i 4:15-tempo upplever jag som rätt naturligt och stegen känns relativt lätta - tills jag når 300 meter... Då börjar det bli jobbigt. Andningen blir tung, jag börjar flåsa och känner hur orken försvinner mer och mer. Pulsen är uppe på mjölksyranivåer och stegen blir allt tyngre. Tisdagens fem åttahundringar på bana gick bra i det där tempot, men tre minuters vila mellan varje intervall behövdes verkligen. Annars hade jag snart varit fullpumpad med mjölksyra.

Hur tänker du kring din löpning? Vill du springa snabbt, springa långt eller bara kunna springa? För mig är det en kombination av allt möjligt. Jag vill först och främst känna att jag kan och orkar springa nån mil eller så. Då har inte tempot så stor betydelse. Men jag vill också kunna springa i hyfsat snabbt tempo och gärna längre än en mil. Och jag vill ha känslan av att jag orkar det!

Så sent som nyårsafton förra året sprang jag 14 kilometer (med 131 höjdmeter) på träning och snittade sträckan i 5:05-tempo utan någon större ansträngning. Det är "hyfsat snabbt" enligt min definition. Dit vill jag gärna nå igen och det är något jag kommer jobba för framöver. Men det finns ingen anledning att stressa dit - man får ta det med små steg.

Hösten ska präglas av långdistanslöpning* och träningspassen ska mestadels bestå av lugn löpträning där en hel del inslag av korta och långa intervaller förekommer. Ska återigen ta upp träning i backe - för den vet jag att jag svarar bra på. Det blir arbete utefter Borgskalan (upplevd ansträngning) och min aktuella puls i kombination. Det blir olika för varje pass, kanske till och med olika i ett och samma pass. Jag är inte rädd för att pröva mig fram med nya metoder och Borgskalan och pulsen är två bra ting att arbeta med.

Sätter upp ett delmål att jobba för i höst: att kunna springa en halvmara på 1.50 på träning (5:13-tempo). Vet inte om det är realistiskt men jag siktar på att ta den tiden på självaste julaftons morgon i år. Har inte ens gjort den distansen 2018 men om jag misslyckas med tiden har jag i alla fall gjort plats för julmaten den dagen...

På tal om långa pass. På söndag gör jag ett försök på årets längsta löpning. Hoppas klara av en lugn runda på ca 25-26 kilometer uppe på Billingen. Det är 8-9 kilometer längre än vad jag har gjort på ett enda sammanhängande pass hittills i år. Om några år kanske jag skriver att jag sprungit 26 kilometer i 4:15-tempo! Eller vad tror ni?   ;)  

*Långdistans = från 3.000 meter och längre
.





Kommentarer

Populära inlägg

Träningen flyter på

Långlöpning i Tibro

Ångestfyllda SLA-loppet