En Mil om Dagen

Veckans träning började med gym i måndags. Hade tänkt mig lite utelöpning men tog det lugnt med det, då det kändes som om att en förkylning kunde vara på gång. Planen blev löpning på bandet istället, men då jag kom till gymmet var varenda löpband upptaget. Har det aldrig varit förut då jag varit där, så det fick bli crosstrainer som uppvärmning istället. Mina styrkeövningar börjar att närma sig normalnivå. Har ju kört en startsträcka nu sen jag var sjuk i nästan två veckor. För att komma igång, och som väl är känns allt bara bättre och bättre. Avslutade gympasset med löpning på löpbandet, som nu var ledigt. Drygt 20 minuter och det kändes riktigt bra. Tisdagen blev vilodag och den enda aktiviteten blev att jag cyklade till jobbet. I dag, onsdag, utomhuslöp ca 3,5 kilometer och snabb intervallträning. Låg mellan 3,5-4-minuters tempo - men då var det väldigt, väldigt korta intervaller för min del. Det är alldeles för snabbt. Men jag hoppas kunna få in 4,5-minuters tempo på lite längre ...

Lördag, fint väder, klarblå himmel, strålande sol - lite kylig vind bara - men visst är det vår i luften!? Njuter av den och kunde inte låta bli att snöra på mig löparskorna och ta en runda på tre kilometer. Ett 'vårlöp' alltså, som vår hund tänker. Höll ett lagom fem-minuters-tempo. Det här blev en bra uppvärmning inför gymmet direkt efter. Snart har jag nått upp till 'min nivå' på vikt och rep där, och det har känns bra. Avslutade sen med att simma tusen meter. Har varit rätt tugnt med simningen gångerna efter att jag var sjuk, men i dag 'flöt det på' (haha) riktigt bra. Lyxen att ha en egen bana i bassängen, bara det... /JM

Ute en sväng i torsdags, och då är det är löpning vi talar om. Lugn och sansad löpning tillsammans med hunden. Passar mig bra nu när jag startar lite försiktigt efter att varit sjuk ett tag. Fyra utekilometer blev det. Och det var på glada, lätta ben! Dagen bjöd på ett strålande väder. Klarblå himmel och med vår i luften. Allt kändes SÅ lätt. Detta var dagen då Sverige fick en ny tronarvinge. Victorias och Daniels lilla prinsessa Estelle som föddes på Karolinska universitetsjukhuset i Solna. Flaggorna i Skövde vajade redan på morgonen mot den klarblå himlen. Vackert! Mäktigt! Svenskt! /JM

I dag är det fettisdag. Vi äter Fettisdagsbulle, Fastlagsbulle, Hetvägg - eller kanske kallar vi det Semla. Funderar på att kalla det fastlagsbulle - för det är lätt att säga fel, då man har en hund som heter Selma. Eller Semla, jag menar... Att gå in i bageriet och råka säga att "jag skulle vilja ha en selma", blir onekligen lite dumt. Nåja, en fastlagsbulle har det blivit i dag i alla fall. Och en Selma-promenad också. Drygt en mil tillsammans med Leifie och hundarna Ozzy och Titiyo. Så kaloriintaget utjämnades väl någotsånär kan jag gissa. I går kväll var jag på gymmet. Hade assistans av yngsta och äldsta dottern. Hon skötte anteckningarna vid några av maskinerna. Annars var hennes fokus mest på att spela Wordfeud med en kompis. Själv la jag på lite extra i min upptrappning till normalnivå. Försiktig löpning på bandet ingick oxå. /JM

Igår kopplade jag av, fast kanske ändå inte. Delar av familjen tog en dag i skidbacken - Isaberg i Hestra, Gislaveds kommun. Första gången vi var där för att åka skidor (har kört motorcykel upp till toppen en gång) och skidåkningen va riktigt bra. Fick bra pjäxor å bra skidor. Men Jesus, vilka köer det var vid skiduthyrningen... Nåväl, efter ett tag var skidorna på och vi kastade oss ut för branterna - å för min del blev det en del i dom svarta pisterna. Härligt när man får kämpa hårt i 45-graders-lutningar. Så här dagen efter känns en lätt träningsvärk i höger vad... I höger VAD, sa jag! Isabergsbackarna va toppen, stolsliften för sex (personer) var riktigt snabb - men servicen i skiduthyrningen och i restaurangen va inte den bästa. Där tog det tid!!! Och kycklingburgaren från restaurangen, den rekommenderar jag INTE! Sen kan det vara bra att känna till att Isaberg är ett skidparadis för danskar. Dom fanns överallt, så det var riktigt roligt att höra lite härlig småländska emellanåt...

Den gångna helgen har innehållit träning i form av simning tusen meter, styrka på gymmet och 13 km till fots under söndagen. Allt har skett med stor försiktighet då jag känner att jag fortfarande inte är riktigt bra. Simningen blev väldigt, väldigt lugn. Mer avkoppling än kondition! Styrketräningen minskades med ca en tredjedel mot normalt (vikt/rep), och ska ökas på successivt framöver. Långpromenaden med ett kaffebrejk hos jobbarkompisarna i F. Sammantaget så blev det ändå en bra helg... /JM

Den här dagen känns lite som en vändpunkt. Tror nog att det kommer att bli bra igen - hopp finns. I morgon ska jag nog försöka ta mig till gymmet å köra lite styrka. Tar det dock lugnt med konditionsträningen tills jag känner mig i full form igen. /JM

Det illasinnade viruset är kvar i kroppen. Orkeslösheten, yrseln och tyngden i huvudet är värst. Småhostar lite och har lite smått ont i bröstet också. För övrigt är det ganska okej. Men lite aktiv är jag dock. Går med Selma ett par gånger om dagen - men långt ifrån dom sträckor vi är vana vid. Blir snarare en mile nu, än en mil som vi är vana vid. Men hennes favoritsysselsättning hinner hon med på våra turer i alla fall - stoppa allt, hon kommer åt, i munnen... /JM

Måste bara få dela med mig av denna notis som jag hittade på nätet i går. Något att tänka på när vi är ute och går, springer eller möter okända människor i vilken situation som helst. Humor? Skratta gärna, men se då till att ingen okänd ser dig. Och vinka INTE!!! But, don't worry, be happy! /JM Ps. Min dotters (13) kommentar då hon läste notisen ikväll: "Den som polisanmäler någon som bara är trevlig, kan inte ha många vänner." Ds.

Har inte frisknat till ordentligt än. Kroppen är slak och jag är seg som aldrig förr. Var ute med Selma i dag, i alla fall, och vi gick en runda på fem kilometer. Funkade, men inte mycket mer. Värst är nog yrseln. Känner mig inte riktigt närvarande och det känns som om skallen inte hänger med riktigt (sämre än vanligt, alltså). Får se hur morgondagen blir... Jag hoppas jag ska kunna orka med något mer då. Längtar efter att kunna träna fullt ut igen! Vill komma tillbaka och kunna göra mina arbetspass på onsdag och torsdag också. Efter det väntar ju sju dagars skön ledighet. Då vill jag definitivt vara frisk. Känns liksom lite bättre att börja en ledighet efter att man gått av ett pass. Ledigheten känns mer då. Nu ser jag dessutom fram emot fredagens utegång med arbetskamraterna. Kul ska det bli! /JM Ps. Är det en trebent hund på bilden? Ds.

Det var drygt ett år sedan jag var sjuk (förkylning etc) senast. Men nu har jag drabbats igen. Torrhostar å har febersymtom. Istället för att träna ligger jag i sängen, i soffan eller vandrar fram å tillbaka i lägenheten. Får ont i hela kroppen om jag ligger för mycket. Huvudet blir tungt. Blir också nån kortare promenad med Selma under dagen. Inte fel med lite frisk luft - och HON måste ju få komma ut och göra ifrån sig... /JM