En Mil om Dagen

Det känns att det går allt bättre att springa i backar nu. Visst, det är jobbigt å så men inte på samma sätt som förut. Har lagt ganska mycket träning på just backlöpning, utan att överdriva den, och det har nog gett ett visst resultat. På gårdagens kvällspass efter jobbet fick jag feeling - efter att ha genomfört tre tuffa tröskelintervaller - så jag klämde till med en tvåtusen meter lång uppförsbacke (3,2 % medellutning), i vilken jag snittade 5:32-tempo. Trots tröttheten efter intervallerna så kände jag mig ganska stark, och det var en härlig känsla att greja den där långa backen så pass väl... Mitt VO2-Max har gått upp den senaste tiden. 54 får väl anses som rätt bra för en gubbe som är 56 år? Enligt den här tabellen (länk) duger ett VO2-Max på 41 för att gubbar i min ålder ska hamna i högsta nivån, så jag ligger ju än så länge betryggande över. ;) För att kunna kalla mig elit behöver jag upp till minst 70... Passet i sin helhet blev hyfsat långt för att vara på en lördag...

Löningsdag, tvättdag och träningsdag. Promenader med Selma, lunch och fika med dottern (som var hemma för att övningsköra på körskolan) och bio på kvällen. Jo, det var full fart i dag med... Efter en lång promenad med Selma på förmiddagen bytte jag om till träningskläder, gick ner till tvättstugan och körde igång de två första maskinerna där. Sen gav jag mig ut på en milslång löprunda, vilken innehöll ett 5 kilometer långt  MAF-test . Det är ett sätt att mäta sin utveckling inom löpningen och det gör jag ibland - men mest på skoj. Det handlar om att springa 5 kilometer inom en viss (låg) pulsintervall och sen jämföra tiden med föregående gånger man testat. Då kan man jämföra och se om man utvecklas något, sägs det. Selma på förmiddagspromenad Fast jag utvecklas tydligen inte! Tiderna de senaste gångerna ligger rätt lika, som bäst har halvmilen tagit 29 minuter. I dag tog den en bit över 30 minuter. Senast jag testade var för nästan ett och ett halvt år sedan, så jämförel...

Hallon! För att dagens träning även skulle passa Selma så fick det bli en rask promenad och några få pulshöjande jogg-inslag i den. Kände även för egen del att det skulle bli ett alldeles lagom träningspass efter dagens långa vistelse på jobbet. Jag var helt enkelt inte riktigt upplagd för löpning. En promenad istället för löpträning - det funkar bra ibland det med... Mörka moln över Billingen var den syn som mötte mig på vägen hem från jobbet Min arbetskamrat Jacob var också med på promenaden. Vi gick på den gamla järnvägsbanken (numera cykelbana) mot och förbi Våmb. Min pannlampa fick till stora delar lysa upp vår väg. Det var nödvändigt eftersom klockan redan hunnit passerat sju och solen sedan länge sjunkit ner en bra bit under horisonten. De mörka molnen gjorde dessutom kvällen extra mörkt, och ett ogästvänligt kallt regn piskade våra ansikten till och från. På tillbakavägen syntes månen titta fram på himlavalvet emellanåt, fast inte blev det något ljusare för det. sk...