Fartlekspasset höll på att knäcka mig

Hej på er,

Nu har det gått en vecka sedan Digitala Midnattsloppet förra lördagen. Kan fortfarande inte förstå att jag lyckades springa en hel mil i ett svep, och på en så bra tid! Men det är sant - och det var nog till stor del tack vare de jag sprang tillsammans med, de som hjälpte mig till denna framgång. Tack framförallt till Stefan som gav mig en bra rygg att gå på de fyra första kilometerna.

Det har inte varit utan att loppet har känts av i kroppen dagarna efter. Benen har varit lite stelare, träningen har kanske gått lite trögare, men den glädje jag upplevt efter framgången har övervägt till min fördel. Träningspassen efter har bestått av lugna distanspass (6,5 km i söndags, 4 km i tisdags) och ett fartlekspass (totalt 4,5 km i torsdags). Jag höll nog ett alldeles för högt tempo i intervallerna, skulle fokuserat på att hitta mitt tänkta miltempo istället. Nu gick det i 4-fart å snabbare än så, och det gjorde att kroppen inte orkade så länge. Tog slut helt enkelt.

Svep förbi bilderna nedan för att fortsätta läsa texten ↷

Trädgårdsgatan i Falköping

Lunch i solskenet

Nästintill knäckt efter fartlekspasset 😫

Kaffe och kanelbulle efteråt satt mer än bra

Men så är det när man tror sig vara 25 år gammal och i god form. Det får bli att återvända till verkligheten och bättring på intervallpassen till nästa gång. Får försöka komma ihåg att jag inte tränar för att klara milen under 45 minuter. Inte än... Som det har gått nu har jag upptäckt att mitt bekväma tempo ligger runt 6-6:15 per kilometer, och då kanske mina tempointervaller ska gå i 4:45-5-tempo ungefär (beroende på längd). Tröskeltempo runt 05:15 gissningsvis. De här tiderna kommer justeras allteftersom man blir bättre (eller sämre) såklart. En långsiktig dröm är ju att trycka ner ett bekvämt tröskeltempo till 4:30 per kilometer ungefär.

I morgon är det dags för veckans långpass. Distansträning om 7 kilometer löpning i ett svep, runt 42-43 minuter. Om kroppen svarar bra ska det funka utan några större problem. Får se hur trött jag är mellan de långa nattpassen.

Cliffhanger: Nästa helg springer jag eventuellt ett fysiskt lopp. Vet inte alls hur säkert det är att det ens blir av - men jag återkommer efter loppet om jag sprungit det. 😉

Kvällens Jupiter, Saturnus och Måne i söder. Bilden tagen strax innan jag skulle åka till jobbet för ett övertidspass...

Solen hade hunnit upp en bit på himlen när jag kom hem på morgonen. Det märks verkligen att dagarna blivit allt kortare.