Gentemot flera mål just nu
Dagarna har rullat på, träningen likaså, fast det har allt värkt en del i kroppen efter sviterna av Billingestafetten och SLA-loppet förra veckan. Men jag är så glad över att den gamla kroppen fortfarande håller, även om den egentligen befinner sig ungefär på gränsen mellan sensommar och höst...
Har haft en ganska lugn vecka på träningsfronten. Försöker hitta mitt flow i konsten att springa varannan dag och det har gått bra hittills. Har inte sprungit speciellt långt - och det har inte heller varit meningen så här i början av tillvänjelsen. Sen har det varit gött för kroppen att vila efter förra veckans två tävlingar, så av den anledningen upplever jag "att ta det lugnt" är dubbelt rätt.
Men nu något helt annat! Ni missade väl inte Mikael "Bengt" Svensson på radion i går? Det handlade om skidåkning på hjul och vem är väl då inte bättre än Skid-Micke att hjälpa radions reporter att lära sig ta sig fram på rullskidorna? Vad jag kunde förstå så hade hon knappt stått på några skidor innan (än mindre på rullskidor), så det här var nog en riktig utmaning för båda två. Det var kul att följa och du kan höra hur det gick via denna länk (ca 1.05:40 in i programmet). Själv har jag knappt sett åt mina rullskidor i år, så jag skulle nog vara minst lika mycket nybörjare som reportern om jag ställde mig på dem nu.
Har ni tänkt på hur det mer och mer blir höstlikt ute nu? Mycket regn har vi fått, det märkte jag inte minst när jag sprang på Billingen senast. På femmans spår (den gula) var det rejält översvämmat vid mossen nära Rövarkulan (mellan två- och tre-kilometersmarkeringen ungefär). Men jag gillar höstrusket och mörkret som sveper in över oss. Hemma i värmen får mysbelysningen och de levande ljusen göra sitt, och drar man ut på en löprunda kanske pannlampan får åka på. Hög mysfaktor på det med.
Nä, nu får det vara färdigskrivet för i dag! Löpardojorna ska på igen och ännu en kort löptur i sann träningsanda väntar. Har faktiskt inte bestämt mig för vad det ska bli för pass. "Strupen upp" med låg puls (85 procent av maxpuls) kanske? Eller vanliga traditionella backintervaller på asfalt? Eller ett par norska intervaller? Eller... Kanske bara blir en lugn och skön mysjogg helt utan krav. Får se hur det känns när jag har sprungit en bit. Det är ju ändå lördagskväll och då får man väl göra lite som man vill? ;)
Hur ser det ut framöver? För tillfället finns inga lopp inplanerade i min kalender. Det innebär inte att jag inte kommer att springa några mer lopp i år. Ett tu tre så har man anmält sig nånstans och plötsligt står man där bakom startlinjen med adrenalinet pumpande i kroppen. För tillfället ser jag lopp enbart som en kul grej och en del av min träning. Känner inga krav på att prestera si eller så - bara få till ett jobbigt löppass och vänja mig vid det. Som ni ju läst tidigare jobbar jag mycket med tröskelträning för att vänja kroppen vid högre och högre ansträngningar - och därmed kanske bli snabbare och uthålligare. Jagar inga tider men det är kul att klara av att springa fort, lite mer naturligt, och orka göra det allt längre. I dag springer jag mellan 3-21 kilometer per pass, men att öka till ännu längre pass (7-25 km) varannan dag är också ett mål som finns där. Mitt tröskeltempo har ökat från 4:43 till 4:33 på ca 10 veckor. Det sistnämnda tempot kan jag hålla i uppskattningsvis 25 minuter i dag. Den utvecklingen är jag väldigt nöjd med. Om kroppen håller kan jag tänka mig att springa oftare än varannan dag. Tanken finns där i mitt undermedvetna - att kunna snitta En Mil om Dagen då vi snackar löpning...
Har haft en ganska lugn vecka på träningsfronten. Försöker hitta mitt flow i konsten att springa varannan dag och det har gått bra hittills. Har inte sprungit speciellt långt - och det har inte heller varit meningen så här i början av tillvänjelsen. Sen har det varit gött för kroppen att vila efter förra veckans två tävlingar, så av den anledningen upplever jag "att ta det lugnt" är dubbelt rätt.
Men nu något helt annat! Ni missade väl inte Mikael "Bengt" Svensson på radion i går? Det handlade om skidåkning på hjul och vem är väl då inte bättre än Skid-Micke att hjälpa radions reporter att lära sig ta sig fram på rullskidorna? Vad jag kunde förstå så hade hon knappt stått på några skidor innan (än mindre på rullskidor), så det här var nog en riktig utmaning för båda två. Det var kul att följa och du kan höra hur det gick via denna länk (ca 1.05:40 in i programmet). Själv har jag knappt sett åt mina rullskidor i år, så jag skulle nog vara minst lika mycket nybörjare som reportern om jag ställde mig på dem nu.
Har ni tänkt på hur det mer och mer blir höstlikt ute nu? Mycket regn har vi fått, det märkte jag inte minst när jag sprang på Billingen senast. På femmans spår (den gula) var det rejält översvämmat vid mossen nära Rövarkulan (mellan två- och tre-kilometersmarkeringen ungefär). Men jag gillar höstrusket och mörkret som sveper in över oss. Hemma i värmen får mysbelysningen och de levande ljusen göra sitt, och drar man ut på en löprunda kanske pannlampan får åka på. Hög mysfaktor på det med.
Nä, nu får det vara färdigskrivet för i dag! Löpardojorna ska på igen och ännu en kort löptur i sann träningsanda väntar. Har faktiskt inte bestämt mig för vad det ska bli för pass. "Strupen upp" med låg puls (85 procent av maxpuls) kanske? Eller vanliga traditionella backintervaller på asfalt? Eller ett par norska intervaller? Eller... Kanske bara blir en lugn och skön mysjogg helt utan krav. Får se hur det känns när jag har sprungit en bit. Det är ju ändå lördagskväll och då får man väl göra lite som man vill? ;)
 |
| Så här vackert kan det vara en tidig morgon just nu. Bilden är från i morse (05:35 ca) och om man tittar noga ser man både Månen, Venus och Mars. Merkurius ska finnas där nånstans också - men jag tror den gömmer sig bakom molnen eller är för svag för solens strålar som så smått börjat synas... |
Hur ser det ut framöver? För tillfället finns inga lopp inplanerade i min kalender. Det innebär inte att jag inte kommer att springa några mer lopp i år. Ett tu tre så har man anmält sig nånstans och plötsligt står man där bakom startlinjen med adrenalinet pumpande i kroppen. För tillfället ser jag lopp enbart som en kul grej och en del av min träning. Känner inga krav på att prestera si eller så - bara få till ett jobbigt löppass och vänja mig vid det. Som ni ju läst tidigare jobbar jag mycket med tröskelträning för att vänja kroppen vid högre och högre ansträngningar - och därmed kanske bli snabbare och uthålligare. Jagar inga tider men det är kul att klara av att springa fort, lite mer naturligt, och orka göra det allt längre. I dag springer jag mellan 3-21 kilometer per pass, men att öka till ännu längre pass (7-25 km) varannan dag är också ett mål som finns där. Mitt tröskeltempo har ökat från 4:43 till 4:33 på ca 10 veckor. Det sistnämnda tempot kan jag hålla i uppskattningsvis 25 minuter i dag. Den utvecklingen är jag väldigt nöjd med. Om kroppen håller kan jag tänka mig att springa oftare än varannan dag. Tanken finns där i mitt undermedvetna - att kunna snitta En Mil om Dagen då vi snackar löpning...
Kommentarer
Skicka en kommentar