Orkar inte springa långt...

Jag är tydligen ingen långlöpare! Upp till tre mil har gått bra förr - i dag blir det riktigt jobbigt redan efter ett par mil. Allt därutöver blir mest en plåga. I natt körde jag ett långpass. Allt kändes bra fram till 19 kilometer ungefär - sen började det ta emot ordentligt. Benen blev stumma, det gjorde ont i vaden och i knät - och på det tog orken slut. Kan förklaras med att jag hade hållit igång hela dagen. Vid lunchtid hade jag nämligen tagit motorcykeln till Jönköping, där jag solade och badade och käkade räkmacka uppe på Tabergstoppen. Jag var rätt så trött när jag kom hem vid tiotiden på kvällen, och inte mindre trött då jag gav mig ut en stund senare...


Efter 24 km nattlöpning

Beachen i Jönköping. Närmare 30 grader varmt i luften och minst 20 grader varmt i vattnet.

Räkmacka med utsikt från Tabergstoppen


Men jag fick ihop 24 kilometer. Den sista biten var riktigt jobbig och tog sin tid att avsluta. Det fanns ingen ork kvar för någon mer löpning då jag var klar... Nu funderar jag på hur jag ska fixa 18 kilometer till. För ska jag klara av ett maraton den sista augusti i år är det just vad som krävs. Har ju inte anmält mig än - och just nu är jag väldigt tveksam till sträckan. Kanske får duga med en halvmara?

Men jag ska testa är att springa 35 kilometer innan jag bestämmer mig. Fast det måste ske snart! Min strategi är att blanda långsam löpning med gång. Kanske springa en mil först och därefter blanda gång med jogg, och göra det innan kroppen säger ifrån. Därefter får jag ta mitt beslut om det blir hel- eller halvmara i Helsingborg den 31 augusti...


Hittade några bilder från Kraftprovet i Trollhättan på deras hemsida. Jag är klädd i neongrön tröja och med nummer 1266 på bröstet. Bilden här är från starten. Bild: Kraftprovet

Just sprungit över Oscarsbron. Bild: Kraftprovet

Strax innan mål - jag kände mig nog ungefär lika suddig som jag är på bilden... Bild: Kraftprovet

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg

Långlöpning i Tibro

Bild
 Fyra gånger tidigare i år har jag sprungit 15 kilometer eller mer. I dag blev det den femte gången. Den näst snabbaste av dem dessutom... 😇😉 Upplägget var enkelt - springa/jogga med låg puls (125 slag per minut), och gå när pulsen stack iväg över den gränsen. Jag var ute i lite mer än 100 minuter, och ca 20 av dem var gång. På så vis blev passet aldrig riktigt jobbigt. Flåset och kroppen var med hela tiden. Vid Tibro Mini-zoo vek jag in i skogen och joggade/gick mot Anderstorp. Så inspirerande att springa på fina stigar. Jag valde att springa i Tibro den här gången. Hade ett par andra ärenden där, så tyckte det var lite kul att få se lite "nytt"... Eller ja, jag är ju uppvuxen här - men det känns ändå som en variation från mina vanliga rundor hemma i Skövde. Försöker variera så mycket jag kan, även hemma. Tibro är dessutom mycket flackare än Skövde, bara en sån sak. Pulsmätningen spökade lite i början av passet. Från ingenstans var den uppe i 162 slag per minut (vid lätt j
Läs mer

Träningen flyter på

Bild
 Kikar in här på bloggen för att berätta att träningen flyter på rätt bra nu (peppar, peppar). Styrketräning, löpning och skidgång hör till de mer frekventa träningspassen. Däremellan promenerar jag en hel del, mest för att det är rogivande. Kör efter ett eget upplägg, vilket fungerat fint så här långt. På mina löppass är jag inte rädd för att lägga in korta inslag med gång. En del kanske skäms för det, men inte jag. Mina löpträningspass inleds och avslutas ofta med 5-10 minuter rask promenad. Tycker det är ett skonsamt sätt att värma upp och varva ned på. Nu i november funderar jag på om jag ska köra efter Garmins "Dagliga förslag" ett tag. Garmin brukar föreslå 5-6 pass per vecka, men så ofta har jag inte tänkt att springa. Kanske minskar jag till två löpträningar per vecka ett tag, och kör två styrketräningspass också? Får se hur det blir. Styrketräningen är ju viktig trots allt. Snittar ungefär ett pass i veckan + pilates och HIIT-pass ibland. I dag körde jag ett Maffeton
Läs mer

Ångestfyllda SLA-loppet

Bild
 Efter 10 år var det över för SLA-loppet i Skövde. Då var året 2018. Sedan dess har det hunnit bli tre "lopp" till dess minne - i egen regi. Har sprungit ihop med andra, och själv. Senast i går genomförde jag 5 kilometers-loppet på egen hand. Intervaller, 8x400m i alldeles för högt tempo. På samma bana, och på det datum det riktiga loppet skulle gått. Ett härligt ångestlopp att minnas, och som nu hedras den andra lördagen i september varje år (när jag kan). Gårdagens träningspass blev för övrigt nästan lika jobbigt och ångestfyllt som det riktiga SLA-loppet. 🥵 SLA = Skaraborgs (Läns) Allehanda Starten Genom Boulongerskogen efter ca 1 km (på bilden ca 1,2/1,3 km) Helt slut efter målgång - som sig bör... 
Läs mer