Inlägg

Solståndslöpning igen

Bild
 Två gånger varje år inträffar det - solståndet. I går kväll var det vintersolståndet, och nu vänder det och går mot ljusare tider. Åtminstone här på norra halvklotet.  I och för sig är den här dagen (torsdagen den 22 december) exakt lika lång som i går. Kanske någon tiondel av en sekund längre. I alla fall här i Skövde. Men i morgon fredag, då är dagen hela 11 sekunder längre. Härligt va? ☺ Nåja, ni som eventuellt fortfarande läser den här bloggen vet att jag brukar vara ute och springa just då solståndet inträffar. I går inföll den tidpunkten klockan 22:48, och jodå, jag var ute och sprang. Det var längesen jag sprang senast (har varit en höst med mycket sjukdom), så jag nöjde mig med ett par kilometer.  Nu får jag ställa klockan på sommarsolståndet 2023. Den 21 juni klockan 16:57 är det dags igen. Men jag hoppas på några sköna löppass innan dess...

❤ Vila i frid vår fina, fina Selma ❤

Bild
  Det har gått en vecka sedan Selma lämnade oss. Min och familjens älskade hund, som varit en trogen följeslagare sedan sommaren 2009. Förra fredagen blev hon plötsligt sjuk, och dagen efter - lördagen den 19 november klockan 16:52 - fick hon lugnt och stilla somna in. Ett långt och fantastiskt liv var till ända. Vi sörjer nu vår älskade Selma - vår glädjespridare och trofasta vän. Hon var inte "bara en vanlig hund" - hon var en familjemedlem, med en stor personlighet och integritet. Sorgen är obeskrivligt stor, men i ljust minne finns nu alla våra upplevelser ihop. Promenader, vandringar och andra äventyr. Så många mil det blivit tillsammans. Hon fick ett långt och friskt liv hela vägen till slutet, och för det är vi alla så oerhört tacksamma. Hon var en helt fantastisk hund, och hon visade oss sin glädje ända in i det sista...  Selma blev 13 år och 7 månader. Tack för allt! Vi glömmer dig aldrig! Vila i frid vår fina, fina Selma. ❤

Garmin Coach ska hjälpa mig

Bild
 Med inspiration från min positiva upplevelse från Midnattsloppet Stockholm, tar jag mig nu an ett träningsupplägg från Garmin Coach. Tanken är att ta det lugnt, precis som i loppet, och mitt delmål är att klara milen på 1.02 i november, alltså en lite bättre tid än den jag gjorde i Stockholm den 13 augusti. Det är ett medvetet val eftersom jag inser att jag måste ta det väldigt lugnt för att inte hamna i ett läge där hjärnan tar helt slut. Har märkt av att så sker då jag t ex kört alldeles för hårda pass. Hjärntröttheten blir enorm. Lyckas jag hålla den borta med lugnare pass är mycket vunnet.  Har redan kört ett par pass. Först blev det ett "riktmärkeslopp", där jag skulle springa med hög ansträngning i fem minuter. Sprang en dryg kilometer och snittade den i 4:35-tempo - vilket naturligtvis var alldeles för ansträngande. Jag däckade helt den eftermiddagen. Dagen efter var det dags för ett intervallpass. 4 x 800 meter i 5:47-6:00-tempo. Även där var det svårt att "håll