En Mil om Dagen

  Det har gått en vecka sedan Selma lämnade oss. Min och familjens älskade hund, som varit en trogen följeslagare sedan sommaren 2009. Förra fredagen blev hon plötsligt sjuk, och dagen efter - lördagen den 19 november klockan 16:52 - fick hon lugnt och stilla somna in. Ett långt och fantastiskt liv var till ända. Vi sörjer nu vår älskade Selma - vår glädjespridare och trofasta vän. Hon var inte "bara en vanlig hund" - hon var en familjemedlem, med en stor personlighet och integritet. Sorgen är obeskrivligt stor, men i ljust minne finns nu alla våra upplevelser ihop. Promenader, vandringar och andra äventyr. Så många mil det blivit tillsammans. Hon fick ett långt och friskt liv hela vägen till slutet, och för det är vi alla så oerhört tacksamma. Hon var en helt fantastisk hund, och hon visade oss sin glädje ända in i det sista...  Selma blev 13 år och 7 månader. Tack för allt! Vi glömmer dig aldrig! Vila i frid vår fina, fina Selma. ❤

 Med inspiration från min positiva upplevelse från Midnattsloppet Stockholm, tar jag mig nu an ett träningsupplägg från Garmin Coach. Tanken är att ta det lugnt, precis som i loppet, och mitt delmål är att klara milen på 1.02 i november, alltså en lite bättre tid än den jag gjorde i Stockholm den 13 augusti. Det är ett medvetet val eftersom jag inser att jag måste ta det väldigt lugnt för att inte hamna i ett läge där hjärnan tar helt slut. Har märkt av att så sker då jag t ex kört alldeles för hårda pass. Hjärntröttheten blir enorm. Lyckas jag hålla den borta med lugnare pass är mycket vunnet.  Har redan kört ett par pass. Först blev det ett "riktmärkeslopp", där jag skulle springa med hög ansträngning i fem minuter. Sprang en dryg kilometer och snittade den i 4:35-tempo - vilket naturligtvis var alldeles för ansträngande. Jag däckade helt den eftermiddagen. Dagen efter var det dags för ett intervallpass. 4 x 800 meter i 5:47-6:00-tempo. Även där var det svårt att "håll