En Mil om Dagen

I dag skulle jag ha varit i Hässelby/Stockholm för att springa det anrika Hässelbyloppet 10 km. Vi vet alla varför det inte blev så. Covid-19 kom emellan, och det fick bli ett "coronasäkert" lopp här hemma istället. Sprang på Skövdes gator och de första fyra kilometer började riktigt bra. Med nyvunna kunskaper om löpteknik kändes det helt naturligt att springa strax under 5-tempo. De fyra första kilometerna gick på 18:54 (4:43-tempo), och det kändes helt okej i kroppen - det var flåset som inte ville vara med. Redan innan jag stack ut kändes kroppen tung och trött. "Soffig" liksom... Å huvudvärken hade slagit till. Strax efter fem på eftermiddagen bytte jag i alla fall om och gav mig ut i regnet. I pulsklockan var ett intervallpass nedladdat, samma som jag sprang i tisdags, med ett gäng 3-minutersintervaller och öppen vila efter varje. Skulle dock försöka springa så långt som möjligt först, och det gick ju som sagt riktigt bra. Sen tog liksom syret slut och jag ork

Tiden var bokad redan i våras - men så kom Covid-19. Det dröjde till nu i torsdags innan jag kom iväg till löpteknikspecialisten  Fredrik Zillén i Solna för en löpanalys - med hjälp för att bli en bättre löpare... Hm, som en glad motionär som mig kan det bli en utmaning att ta sig an alla råd och tips som jag har fått. Löpanalysen, eller framförallt de förändringar jag kan göra efter den, är en del av min väg för att klara milen under 45 minuter i framtiden. Det var sjukt intressant att se hur illa man springer jämfört med eliten (och många andra duktiga löpare), plus att få råd om vad man kan göra för att bli lite bättre. Fredrik är kunnig och engagerad. Väldigt engagerad!!! Med sina stora gester, mimik och humor fick han mig att tappa koncentrationen mer ön en gång. Man brast ut i skratt helt enkelt. Att han var brutalt ärlig uppskattade jag. Nä, någon "elitlöpare" är jag INTE! Inte ens i närheten. Tror man kan säga att jag är så långtifrån eliten som man bara kan vara. An

I förra inlägget skrev jag om hur jag skulle springa mina framtida tröskelpass - i går körde jag ett, och misslyckades (nästan) TOTALT!!! Det gick för fort i tre-minuters-intervallerna, vilket speciellt kändes i de fyra sista (av totalt tio), då flåset var högt och orken knapp. Istället för 5:35-5:20-tempo gick varje intervall i fem-tempo ungefär (5:01 ner till 4:47), vilket för tillfället är ett tempo som inte kommer att hålla för en längre sammanhållande löpning. Men okej, jag körde på känsla, och ingen träning är bortkastad. Det kändes ganska bra ändå, även om jag blev trött mot slutet. Tror att 5:20-tempo kan vara något att sikta på när intervallerna blir längre... Startade och avslutade mitt tröskelpass vid Arena Skövde. Totalt en mil blev det, och en bra uppvärmning inför mitt 45 minuter långa styrkepass...

Hur tungt får det vara egentligen? Kan inte det här släppa nån gång? Tankarna snurrar runt i huvudet just nu. Löpträningen är fortfarande riktigt motig! Det är sirap i benen och ett tungt ok på ryggen. Så jädrans kämpigt! Ibland kommer känslan som säger att det är på väg åt rätt håll, men så kommer bakslagen. Just nu orkar jag inte springa speciellt långt eller snabbt. Vid minsta ansträngning frustar jag som ett ånglok på hala räls i en uppförsbacke. Nej, inget är som det ska! :( Styrketräningen funkar däremot bra - det är löpträningen som bråkar. Har funderat på vad det är. Visst, jag har gått upp i vikt en del, blivit äldre och jobbar natt - men jag väljer att skylla på "ett bristande träningsupplägg". Där är det enklaste att förändra för tillfället. En liten förändring är redan gjord; jag fokuserar på styrketräning ena veckan och på löpträning den andra. Styrka och löpning ingår i och för sig varje vecka, bara mer eller mindre, och detta gör att jag inte behöver springa me