En Mil om Dagen

 Med inspiration från min positiva upplevelse från Midnattsloppet Stockholm, tar jag mig nu an ett träningsupplägg från Garmin Coach. Tanken är att ta det lugnt, precis som i loppet, och mitt delmål är att klara milen på 1.02 i november, alltså en lite bättre tid än den jag gjorde i Stockholm den 13 augusti. Det är ett medvetet val eftersom jag inser att jag måste ta det väldigt lugnt för att inte hamna i ett läge där hjärnan tar helt slut. Har märkt av att så sker då jag t ex kört alldeles för hårda pass. Hjärntröttheten blir enorm. Lyckas jag hålla den borta med lugnare pass är mycket vunnet.  Har redan kört ett par pass. Först blev det ett "riktmärkeslopp", där jag skulle springa med hög ansträngning i fem minuter. Sprang en dryg kilometer och snittade den i 4:35-tempo - vilket naturligtvis var alldeles för ansträngande. Jag däckade helt den eftermiddagen. Dagen efter var det dags för ett intervallpass. 4 x 800 meter i 5:47-6:00-tempo. Även där var det svårt att "håll

 För en vecka sedan drog ett glatt gäng från Skaraborg upp till huvudstaden för att springa Midnattsloppet. En tradition som började redan 2013 (mitt första var 2012), då Anna, Elin och jag åkte upp tillsammans. Den gången sprang vi i maskeradgruppen. Vilka minnen... Sen har fler och fler hakat på - och den här gången åkte hela gänget upp tillsammans; Anna, Elin, Jacob, Stefan - och så jag själv då. Vi konstaterade att vi inte var i världens bästa form. Elin fick ställa in loppet helt pga hämmande känningar i kroppen, men var med och peppade oss andra så gott hon kunde. Det var väldigt uppskattat. Det blev en riktigt trevlig helg. Många och långa promenader i det fantastiska sommarvädret, god mat och massor av tjôt och glada skratt. En rejäl uppladdning inför själva loppet på kvällen. Anna som är i bäst form av oss alla gjorde den bästa tiden i Midnattsloppet - inte helt oväntat - men var inte riktigt nöjd ändå. Hon och vi andra vet att hon kan bättre.  Stefan var supernöjd, likaså Ja

 Jo, jag finns fortfarande kvar - om än lite mindre på bloggen. Kämpar i motvind med träningen, utan att några större framsteg sker. Tröttheten sitter fortfarande i - och orken lyser med sin frånvaro. Just nu tar jobbet en hel del av min tid också, men det kommer med stor sannolikhet bli bättre då semesterperioderna är över. Vad har hänt sedan förra inlägget då? Kanske inte så jättemycket. Försökte mig på att få kontinuitet i träningen med låg puls, men det gick sådär. Vardagsmotionen funkar (promenader mm), men att få in rutinen med riktiga träningspass har varit värre. Har försökt, fast kroppen säger ifrån direkt. Tröttheten slår till rejält om jag kör mer än ett pass i veckan. Ska det vara fler pass per vecka får det helt enkelt bli till att hitta en ännu lugnare nivå. Annars är just den här veckan årets höjdpunkt - där  Midnattsloppet i Stockholm väntar på lördag. Dagarna innan loppet hör ett kvalitetspass på Pansarvallen till. Ett träningspass för att "steppa upp" infö