Galet nöjd med Kraftprovet i Trollhättan
Min premiär av Kraftprovet i Trollhättan är nu genomförd. Och loppet genomfördes på ett relativt behagligt sätt - på ett sådant sätt som jag egentligen vill göra alla mina lopp...
Det var inte alls så hemskt som jag befarade innan. Visst var det varmt och småklibbigt i luften - men inte på det sätt jag hade föreställt mig. Temperaturen låg runt 23-24 grader och solen stekte på när jag joggade mina två kilometer från dotterns lägenhet ner till starten. Kände redan då att benen svarade rätt så bra. Annars var jag ganska omotiverad och loj inför loppet. Om jag inte redan hade anmält mig skulle jag nog avstått att starta. Deltog egentligen av ren snålhet... Ville ju liksom inte kasta anmälningsavgiften i sjön - och ett träningspass skulle jag ju ändå göra den här fredagen, så varför inte tillsammans med andra löpare, med underhållning och publik. När jag stod där i startfållan och tittade på publiken kände att jag ville vara en del av dem istället. Fast hade jag varit publik skulle jag väl stått där och önskat att jag var en av löparna istället...
Startskottet brann av och vi drygt ettusen löpare gav oss ut på den 11.600 meter långa löprundan. Kraftprovet 2019 var igång. Loppet startade på Hansenplatsen nära klaffbron nere i stan. Jag stod långt bak i startfållan och det gick ganska långsamt till en början. Vi vek av ut på stora vägen upp mot Strömslund, vilket innebär en lång och seg uppförsbacke. Här fanns möjligheter att springa på lite mer. Jag höll mig till min plan - att inte maxa, att inte ta ut mig. Ville ha krafterna kvar till slutet. Plåga mig mer då... Min nuvarande form grejar inte några "max-lopp" just nu. Vi trixade oss upp via huvudgatan mot Strömslund och sedan på ett antal smågator. De första två och en halv kilometerna innehöll rätt många höjdmeter. Belöningen blev den fantastiska utsikten över stan uppifrån Strömslund. Och med min avslappnade löpning hade jag till och med tid att uppleva den.
Efter fem kilometer fick vi ännu en belöning - en lång och skön nedförsbacke mot Oscarsbron. Där tryckte jag på lite extra och fick loppets snabbaste kilometer (4:44). Som väl var fanns det gott om vätskekontroller utmed banan, och jag stannade till vid varje och försåg mig med vatten. Det var nödvändigt en sån här dag! Folk hade dessutom gått man ur huse och ordnat med egna trädgårdsslangar som duschade de löpare som ville det. Själv undvek jag dem...
Backarna gick riktigt bra för min del men i den senare halvan av loppet började även jag krokna. När vi kom ut ur den svalkande skogen (Kärleksstigen), och skulle ta oss upp utmed slussarna, då kände jag att det var riktigt tungt i värmen. Den nionde kilometern var den enskilt tuffaste kilometern, med flest höjdmeter i loppet - och då hade man ju redan ganska många höjdmeter i benen. Det var väl egentligen härifrån jag kände att det var riktigt jobbigt. Kroppen kokade, benen var stumma å värmen och backarna gjorde sitt till. Försökte ändå trycka på så gott jag kunde efter milpasseringen, men det var som sagt kämpigt och var pulsen hög. Samlade mig och tryckte på ordentligt på den 250 meter långa målrakan och passerade mållinjen i snabba 16,7 km/h (3:36-tempo)... Det var ingen som sprang förbi mig på upploppet! ;) Är riktigt nöjd med Kraftprovet och vad jag faktiskt klarade av. Det blev ju dessutom en GULD-tid enligt mina egna uppsatta mål. OCH ett väldigt bra (och trevligt) träningspass! :)
Nu ska jag uppleva Fallens dagar resten av helgen. Ha det gött alla läsare!
NÅGRA FAKTA - Kraftprovet i Trollhättan
Distans: 11.600 meter
Tid: 1.00:50 (5:14-tempo)
Placering totalt: 544 (av 1.070 i mål)
Placering män: 346 (643)
Placering M50: 64 (155)
Medelpuls: 152 (82 % av max)
Maxpuls: 175 (95 % av max)
Det var inte alls så hemskt som jag befarade innan. Visst var det varmt och småklibbigt i luften - men inte på det sätt jag hade föreställt mig. Temperaturen låg runt 23-24 grader och solen stekte på när jag joggade mina två kilometer från dotterns lägenhet ner till starten. Kände redan då att benen svarade rätt så bra. Annars var jag ganska omotiverad och loj inför loppet. Om jag inte redan hade anmält mig skulle jag nog avstått att starta. Deltog egentligen av ren snålhet... Ville ju liksom inte kasta anmälningsavgiften i sjön - och ett träningspass skulle jag ju ändå göra den här fredagen, så varför inte tillsammans med andra löpare, med underhållning och publik. När jag stod där i startfållan och tittade på publiken kände att jag ville vara en del av dem istället. Fast hade jag varit publik skulle jag väl stått där och önskat att jag var en av löparna istället...
Startskottet brann av och vi drygt ettusen löpare gav oss ut på den 11.600 meter långa löprundan. Kraftprovet 2019 var igång. Loppet startade på Hansenplatsen nära klaffbron nere i stan. Jag stod långt bak i startfållan och det gick ganska långsamt till en början. Vi vek av ut på stora vägen upp mot Strömslund, vilket innebär en lång och seg uppförsbacke. Här fanns möjligheter att springa på lite mer. Jag höll mig till min plan - att inte maxa, att inte ta ut mig. Ville ha krafterna kvar till slutet. Plåga mig mer då... Min nuvarande form grejar inte några "max-lopp" just nu. Vi trixade oss upp via huvudgatan mot Strömslund och sedan på ett antal smågator. De första två och en halv kilometerna innehöll rätt många höjdmeter. Belöningen blev den fantastiska utsikten över stan uppifrån Strömslund. Och med min avslappnade löpning hade jag till och med tid att uppleva den.
Efter fem kilometer fick vi ännu en belöning - en lång och skön nedförsbacke mot Oscarsbron. Där tryckte jag på lite extra och fick loppets snabbaste kilometer (4:44). Som väl var fanns det gott om vätskekontroller utmed banan, och jag stannade till vid varje och försåg mig med vatten. Det var nödvändigt en sån här dag! Folk hade dessutom gått man ur huse och ordnat med egna trädgårdsslangar som duschade de löpare som ville det. Själv undvek jag dem...
Backarna gick riktigt bra för min del men i den senare halvan av loppet började även jag krokna. När vi kom ut ur den svalkande skogen (Kärleksstigen), och skulle ta oss upp utmed slussarna, då kände jag att det var riktigt tungt i värmen. Den nionde kilometern var den enskilt tuffaste kilometern, med flest höjdmeter i loppet - och då hade man ju redan ganska många höjdmeter i benen. Det var väl egentligen härifrån jag kände att det var riktigt jobbigt. Kroppen kokade, benen var stumma å värmen och backarna gjorde sitt till. Försökte ändå trycka på så gott jag kunde efter milpasseringen, men det var som sagt kämpigt och var pulsen hög. Samlade mig och tryckte på ordentligt på den 250 meter långa målrakan och passerade mållinjen i snabba 16,7 km/h (3:36-tempo)... Det var ingen som sprang förbi mig på upploppet! ;) Är riktigt nöjd med Kraftprovet och vad jag faktiskt klarade av. Det blev ju dessutom en GULD-tid enligt mina egna uppsatta mål. OCH ett väldigt bra (och trevligt) träningspass! :)
Nu ska jag uppleva Fallens dagar resten av helgen. Ha det gött alla läsare!
NÅGRA FAKTA - Kraftprovet i Trollhättan
Distans: 11.600 meter
Tid: 1.00:50 (5:14-tempo)
Placering totalt: 544 (av 1.070 i mål)
Placering män: 346 (643)
Placering M50: 64 (155)
Medelpuls: 152 (82 % av max)
Maxpuls: 175 (95 % av max)
Kommentarer
Skicka en kommentar