När det är motigt är det bra att vara stark!

Ja, men då blev det en liten löprunda den här veckan ändå... Tempointervaller á la Anna (med piskan i högsta hugg). Vi började med ett par kilometers lugn uppvärmning och sen startade den första av de fem tempointervallerna. Varje intervall var tvåhundra meter lång, tre uppför och två nedför. Tempot runt 4:00. Nedvärmningen tillbaka blev lite längre än uppvärmningen och vi fick totalt ihop drygt sju kilometer. Detta var den första och enda löpträningen i veckan. Riktigt skönt pass och en bra avslutning på dagens långa arbetspass. Pizzan efter löpningen satt rätt bra den med...

Som jag berättade tidigare så har det här varit en smått motig och jobbig vecka. Det mesta i mitt liv har varit upp&ner och det har tyvärr påverkat träningen. Samtidigt har det motiverat mig att fortsätta träna på, för när det är motigt är det bra att vara stark. Konditionen är helt okej - nu ska jag bara se till att komma igång med styrkan också. Jag må vara något ur balans, men är fortfarande ganska motiverad att jobba på med min träning. För med bra kondition och kroppslig styrka, vill i alla fall jag tro att den mentala styrkan blir större också.

Tänker jag tillbaka på den här veckan, som snart är slut, så har den innehållit en hel del positiva saker också. Det trevliga besöket hemma hos mor i onsdags, julbordet med arbetskamraterna samma kväll, fikastunden med mina två söner i torsdags och filmkvällen med resten av familjen i fredags. Å så kvällens löpning med Anna då förstås. Den var verkligen toppen!