Löpträning på gång

Så gav vi oss ut då, jag och Selma under den blå himlen och med solen som sällskap - fast beslutna om att genomföra en löpträning med riktigt låg puls. Det var alltså löpträning på gång - en löpträning med mycket gång...

Morgonen hade hunnit bli förmiddag då vi tog en kilometerlång promenad bort till järnvägsbanken mot Våmb. Där startade jag pulsklockan och pulsvarningen var inställd på att larma när pulsen gick över 110 slag per minut. Vi skulle ta oss fram fem kilometer i lätt uppförsbacke och sedan vända och få nedförsbacke tillbaka. Började att gå i ganska rask takt, och där det gick fick Selma gå okopplad. Det var en del andra ute å gick och cyklade, så jag fick hålla Selma kopplad en hel del.


Selma kämpade på där bakom - men oftast framför...


Rask takt och uppförsbacke som sagt - så pulsen gick över 110 snabbt, redan vid halvsnabb gång. Då var det bara att lugna sig och låta pulsen sjunka. Det blev lite mer promenerande än vad jag hade räknat med. Några korta jogg-sträckor nånstans mellan 20-100 meter fick vi ihop och det är just här som det ska bli intressant att se hur utvecklingen går. Min förhoppning är att olika typer av lågpulsträning ska bygga min "löp-motor" samt lära kroppen att springa längre sträckor med låg puls och därmed mindre slitsamt. När vi vände och hade nedför blev jogg-sträckorna fler och längre. Milen på 1.28:15 gav ett snittempo på 8:50/km (8:40/km i rörelse = alla "Selma-stopp" exkluderade) och en snittpuls på 107 slag per minut (58 % av maxpuls). Selma blev dock tröttare av turen än vad jag räknat med...


-Äntligen klart, tänkte nog Selma här


Minns år 2015, då jag hade kört och körde en hel del lågpulsträning, som mitt bästa år hittills. Då satte jag flera personbästa och var (med mina mått mätt) riktigt snabb på milen och halvmaran. Dessutom kunde jag springa hyfsat snabbt länge (som sagt - mätt med mina mått). Tror att min kropp svarar bra på mängdträning med låg puls blandat med ett fåtal tuffare pass. Mitt träningsschema kommer se ut så framöver i alla fall...



Här är det en liten bit kvar till vändpunkten i Falköpings kommun. Gruset var väl packat här och nästintill lika bra som den asfalterade delen av järnvägsbanken.

Resten av dagen rullade på. Det blev en stund i soffan för att kolla in skidsprinten, där Calle Halfvarsson tog en tredjeplats. Ett par promenader till med Selma och en för övrigt trevlig lördagskväll hemma. Avrundade med att baka en rulltårta inför morgondagens födelsedagsfirande. Jo, Det blir visst fest i morgon...

Ser ni månen där mellan grenarna? Den 31 januari är det dags för en supermåne igen (kanske ska träna supertusingar då?) - och en "blå måne" (blue moon), vilket ju inträffar då det är fullmåne två gånger på samma kalendermånad. Februari har ingen fullmåne men i mars inträffar det igen - fullmåne två gånger... Häftigt!






Kommentarer

Populära inlägg

Ångestfyllda SLA-loppet

Träningen flyter på

Långlöpning i Tibro