Intervaller för en snabbare halvmil

Man behöver inte tvinga sig till nånting! I dag hade jag planerat att springa kilometerlånga intervaller i mitt tänkta miltempo. Men när det var dags fanns inte motivationen att springa så långa intervaller, så jag tänkte om...

Det finns ingen anledning att låsa sig i egna tankar om att ett pass ska vara si eller så. Har man tänkt ett intervallpass, men sen inte känner för det, gör man bäst i att anpassa sig till situationen och göra vad man kan. I så fall kan det vara bättre att ta ett lugnt pass istället. Man känner sig säkert väldigt nöjd när det är gjort - även om det avvek från planen.

Jag sprang lite kortare intervaller i dag än vad jag hade tänkt mig från början. Motivationen för att springa 600 meter sex gånger var större än att springa 1 000 meter. Så blev det! Och istället för att hålla ett miltempo på de kortare intervallerna bestämde jag mig för att hålla ett tänkt fem-kilometerstempo - något snabbare alltså.

Regnet vräkte ner och det blåste friskt på sina ställen. Jag började med backen upp utmed Norra Bergvägen (5 procents medellutning) för att sedan jogga i nedförsbacken utmed Södra Bergvägen tills jag vek av mot Våmb på järnvägsbanken. Där började jag med första intervallen i lätt uppförsbacke (1 procents medellutning). Varje intervall följdes av drygt tre minuters vila med gång och jogg. Jag kör för det mesta med "öppen vila" där ingen tid är bestämd - bara med målet att köra igång när jag känner mig återhämtad.

Jag är jättenöjd med mitt pass och det var ett helt rätt beslut att ta lite kortare och lite snabbare intervaller i dag. Varje intervall hamnade mellan 3:54 - 4:16-tempo, i snitt 4:04-tempo, vilket i teorin skulle betyda fem kilometer på 20:20. Vad det betyder i praktiken återstår att se...
 

Kommentarer

Populära inlägg

Långlöpning i Tibro

Träningen flyter på

Ångestfyllda SLA-loppet