Träna rätt!
För mig ska det vara kul att träna! Därför ser jag till att lägga upp mina pass på en nivå som känns lagom för mig, både vad gäller till antal pass, intensitet och variation Då behåller jag inte bara glädjen i träningen - jag minskar även risken för skador. Det upplägget passar mig, men kanske inte alla...
Ett tag körde jag alldeles för hårt i mitt träningsupplägg. Jag kunde köra stenhårda intervaller i hastigheter långt över min förmåga. Minns speciellt då jag följde ett träningsprogram som jag hade hittat på nätet. Skillnaden från min vanliga träning blev för stor och jag fick avbryta upplägget på grund av överbelastning i mina knän.
Det fick mig att tänka om. Jag tog beslutet att ta det lugnare och istället öka mängden träning succesivt både vad gäller i tid, längd och intensitet. Och det gällde både för min styrketräning och löpning. Nu blandar jag lugna pass med hårda men jag gör vad jag kan för att inte tippa över till för tufft eller för långt/länge. Fast jag måste erkänna att det fortfarande händer att jag går över gränsen - och då straffas jag med smärta från överbelastning någonstans i kroppen (oftast från knän, höfter eller axel/nacke).
Men man lär sig. Man lär sig t ex att inte öka på vikterna på gymmet för snabbt eller öka maxdistansen på löpning för långt på en gång. I sistnämnda minns jag när jag ökade från 27k till 32k på en lågpulsträning i skogen. Jag hade ont rätt länge efter det. Min tanke var att jag skulle öka med max 5 procent, dvs med ca 1,5 kilometer vid det här tillfället - och då hade jag nog klarat mig bättre. Detsamma gäller för mina intervaller. Mina längre intervaller (mer än tre minuter eller 900 meter) brukar jag oftast lägga i mitt tänkta miltempo. Ibland marginellt snabbare och ibland lite långsammare - beroende på intervall-längd och mål med träningen (tempo- eller tröskelträning). Kortare intervaller kan gå betydligt snabbare. Det är kul att trycka på ibland och alla former av löpträning utvecklar löpningen positivt. Miltempot blir allt snabbare, vilket betyder att intervalltempot på de långa intervallerna ökas i en precis lagom takt.
Variationen i träningen är en annan viktig del för mig. Jag är rätt bra på att variera min löpträning. Långsamt, snabbt, långt, kort och olika former av intervaller. Ibland lätta intervaller, ibland hårda. Ibland med kort vila mellan varje intervall och ibland riktigt lång vila. Beror på dagsform och vad jag vill ha ut av träningen. Jag har blivit lite bättre på att variera inom styrketräningen också. Just nu är det mest mellan tungt och lite lättare. Jag ska försöka lära mig att träna mer med fria vikter med. Där har jag en del att lära. Liksom att stoppa in helt andra typer av träning lite då och då. Cykling, simning och rullskidåkning för att ta ett par exempel.
Nåja. I dag har jag en vilodag vad gäller all träning. Det är viktigt det med! Kroppen måste få tillfälle att hämta sig både fysiskt och mentalt. På så vis längtar jag efter nästa pass. Och så funkar det när man inte plågar sig på de träningspass man gör. Man behåller glädjen i träningen och man orkar. Jag vet personer som kör helt sjuka pass på gymmet. Och som plågar sig det grymmaste ute i löpspåren. Det funkar säkert för dem och de tycker förmodligen att det är roligt - men för alla är det inte så. Inte för mig! Jag skulle tröttna och inte orka ta mig ut för att göra nästa pass. Det skulle helt enkelt bli en plåga till slut. Känner igen det! Känner igen beteendet från mig själv en gång i tiden. Vill inte ha tillbaka det...
Ett tag körde jag alldeles för hårt i mitt träningsupplägg. Jag kunde köra stenhårda intervaller i hastigheter långt över min förmåga. Minns speciellt då jag följde ett träningsprogram som jag hade hittat på nätet. Skillnaden från min vanliga träning blev för stor och jag fick avbryta upplägget på grund av överbelastning i mina knän.
Det fick mig att tänka om. Jag tog beslutet att ta det lugnare och istället öka mängden träning succesivt både vad gäller i tid, längd och intensitet. Och det gällde både för min styrketräning och löpning. Nu blandar jag lugna pass med hårda men jag gör vad jag kan för att inte tippa över till för tufft eller för långt/länge. Fast jag måste erkänna att det fortfarande händer att jag går över gränsen - och då straffas jag med smärta från överbelastning någonstans i kroppen (oftast från knän, höfter eller axel/nacke).
Men man lär sig. Man lär sig t ex att inte öka på vikterna på gymmet för snabbt eller öka maxdistansen på löpning för långt på en gång. I sistnämnda minns jag när jag ökade från 27k till 32k på en lågpulsträning i skogen. Jag hade ont rätt länge efter det. Min tanke var att jag skulle öka med max 5 procent, dvs med ca 1,5 kilometer vid det här tillfället - och då hade jag nog klarat mig bättre. Detsamma gäller för mina intervaller. Mina längre intervaller (mer än tre minuter eller 900 meter) brukar jag oftast lägga i mitt tänkta miltempo. Ibland marginellt snabbare och ibland lite långsammare - beroende på intervall-längd och mål med träningen (tempo- eller tröskelträning). Kortare intervaller kan gå betydligt snabbare. Det är kul att trycka på ibland och alla former av löpträning utvecklar löpningen positivt. Miltempot blir allt snabbare, vilket betyder att intervalltempot på de långa intervallerna ökas i en precis lagom takt.
Variationen i träningen är en annan viktig del för mig. Jag är rätt bra på att variera min löpträning. Långsamt, snabbt, långt, kort och olika former av intervaller. Ibland lätta intervaller, ibland hårda. Ibland med kort vila mellan varje intervall och ibland riktigt lång vila. Beror på dagsform och vad jag vill ha ut av träningen. Jag har blivit lite bättre på att variera inom styrketräningen också. Just nu är det mest mellan tungt och lite lättare. Jag ska försöka lära mig att träna mer med fria vikter med. Där har jag en del att lära. Liksom att stoppa in helt andra typer av träning lite då och då. Cykling, simning och rullskidåkning för att ta ett par exempel.
Nåja. I dag har jag en vilodag vad gäller all träning. Det är viktigt det med! Kroppen måste få tillfälle att hämta sig både fysiskt och mentalt. På så vis längtar jag efter nästa pass. Och så funkar det när man inte plågar sig på de träningspass man gör. Man behåller glädjen i träningen och man orkar. Jag vet personer som kör helt sjuka pass på gymmet. Och som plågar sig det grymmaste ute i löpspåren. Det funkar säkert för dem och de tycker förmodligen att det är roligt - men för alla är det inte så. Inte för mig! Jag skulle tröttna och inte orka ta mig ut för att göra nästa pass. Det skulle helt enkelt bli en plåga till slut. Känner igen det! Känner igen beteendet från mig själv en gång i tiden. Vill inte ha tillbaka det...
Det finns flera olika syn på träning. Här följer
NÅGRA LÄSTIPS:
NÅGRA LÄSTIPS:
Hur du styrketränar dig till att bli starkare i löpspåret
Studie om olika typer av träning (polariserad träning)
Studie om olika typer av träning (polariserad träning)
 |
| Kvalitetstid med Selma på Billingen i dag. Lite mer än en timmas promenad fick vi. |
 |
| Det var en grådisig vilodag. I morgon är det dags för träning igen... |
Kommentarer
Skicka en kommentar