Löpning uppför med drygt 22 % lutning, kanske?
Tänk er ett lopp på drygt 8 kilometer - där banrekordet är 1.07:06. Det låter ju faktiskt inte helt omöjligt att slå? Men jag tror inte jag gör det! Uppförslutningen är nämligen 22,2 % - och om jag får gissa skulle nog varje kilometer ta mig minst 25-30 minuter att genomföra...
Detta norska lopp heter "Skåla 1848 meter rett opp" och går i Loen/Stryn i mitten av augusti varje år. Höjdskillnaden från start till mål är 1.820 meter och distansen är 8.2 kilometer, vilket medför en lutning på 22,2 %. Lite svårt att greppa hur fantastiskt jobbigt det måste vara att ta sig uppför där, men jag måste säga att jag blivit lite sugen på att testa. Fast det verkar vara tufft att få en plats i tävlingsklassen (tidtagning). På NRK berättade man att platserna blir bokade i stort sett samma stund som de läggs ut, så för 2015 är det redan fullt. Gör inte så mycket eftersom jag ändå ska springa Midnattsloppet i Stockholm samma dag. Men till loppet 2016 kanske man ska göra ett försök? Blir det ingen plats i tävlingsklassen så kanske man kan nöja sig med att vara med i motionsklassen och ta tid själv. Bara att fortsätta att träna i Billingens olika backar fram till dess då...
I tisdags körde jag ett intervallpass på kvällen. Det var inte många utmanande uppförsbackar på den löpningen, men det var väldigt halt. En utmaning bara det. Efter några kilometers försiktig uppvärmning körde jag fyra stycken fyra-minuters snabba med tre minuters gå-vila efter varje. Den första intervallen var jobbigast (lite uppför på den) men sen kändes varje intervall lättare och lättare samtidigt som de blev snabbare och snabbare. Men det var jobbigt, det var det. Och det var som sagt lurigt med halkan, men det blev ett bra pass - ett av de bästa intervallpassen på länge.
Detta norska lopp heter "Skåla 1848 meter rett opp" och går i Loen/Stryn i mitten av augusti varje år. Höjdskillnaden från start till mål är 1.820 meter och distansen är 8.2 kilometer, vilket medför en lutning på 22,2 %. Lite svårt att greppa hur fantastiskt jobbigt det måste vara att ta sig uppför där, men jag måste säga att jag blivit lite sugen på att testa. Fast det verkar vara tufft att få en plats i tävlingsklassen (tidtagning). På NRK berättade man att platserna blir bokade i stort sett samma stund som de läggs ut, så för 2015 är det redan fullt. Gör inte så mycket eftersom jag ändå ska springa Midnattsloppet i Stockholm samma dag. Men till loppet 2016 kanske man ska göra ett försök? Blir det ingen plats i tävlingsklassen så kanske man kan nöja sig med att vara med i motionsklassen och ta tid själv. Bara att fortsätta att träna i Billingens olika backar fram till dess då...
I tisdags körde jag ett intervallpass på kvällen. Det var inte många utmanande uppförsbackar på den löpningen, men det var väldigt halt. En utmaning bara det. Efter några kilometers försiktig uppvärmning körde jag fyra stycken fyra-minuters snabba med tre minuters gå-vila efter varje. Den första intervallen var jobbigast (lite uppför på den) men sen kändes varje intervall lättare och lättare samtidigt som de blev snabbare och snabbare. Men det var jobbigt, det var det. Och det var som sagt lurigt med halkan, men det blev ett bra pass - ett av de bästa intervallpassen på länge.
 |
| Månen på tisdagsmorgonen |
Kommentarer
Skicka en kommentar