En Mil om Dagen

Jag nådde drömgränsen i går kväll. Fixade tio kilometer på en tid under 50 minuter. Och jag som bara skulle ut på ett helt vanligt träningspass... Det har varit lite tungt det sista. Fick avbryta jogg.se:s träningsprogram "Milen under 50" då mitt knä började krångla i mitten av juni. Tog det lugnt, gick till en kiropraktor och när det kändes bra igen så började jag jogga lite försiktigt igen. Det gick bra och dagen efter VM-finalen i fotboll skulle jag ta upp träningsprogrammet igen. Då kom nästa smäll: magsjuka... Nästan en hel vecka med magsmärtor fick jag uppleva och helt utslagen kunde jag inte göra annat än stanna hemma. Kunde knappt gå. Men det gick över och förra måndagen blev det en ny omstart med planen att kunna ta upp träningsprogrammet denna veckan. Nåväl, måndagens mil fixade jag på under timman. Lördagens pass med korta intervaller gick också bra. På söndagskvällen sjönk jag ner i soffan, trött, sliten och med tung huvudvärk efter helgens dryga 36 t...

Ni som har följt min blogg vet vad som händer vid ett solstånd. Jo, då ska man (jag alltså) ut och springa... Så blev det även nu vid detta första solstånd i år. Gårdagens Solståndslöpning genomfördes som vanligt vid den exakta tidpunkten då sommarsolståndet inföll (i går klockan 12:51:12). Det blev en mils löpning som startade en halvtimma innan själva tidpunkten för sommarsolståndet och som avslutades en halvtimma efter. Med mig hade jag en trogen följeslagare - min hund Selma (bilden). Tyvärr har jag en lätt smärtkänning i knätrakten på mitt vänstra ben (tecken på gåsfot?) just nu, så det fick bli en lugn och försiktig löprunda. Siktade på en timma och lyckades precis att komma under timman med 55 hundradelars marginal. Solen lyste över oss under hela rundan och ansträngningen blev inte så stor. Mest ansträngt var mitt knä då som sagt. Nu väntar nästa Solståndslöpning den 22 december, då det vänder och blir ljusare igen. Eller rättare sagt ska vi nog säga att nästa So...

Tröskelträning och nära rekord på 5 kilometer! Det var facit från fredagens 12 kilometers löpträning. Själva tröskelträningen genomförde jag ett par minuter efter uppvärmningen. La mig på en puls strax under 160bpm och höll mig där passet igenom. Det var ansträngande men aldrig värre än att jag orkade köra på i samma tempo alla 8 kilometerna. Ibland gick pulsen över 160 och då saktade jag ner farten. När pulsen gick ned mot 150bpm så ökade jag något. Mina första fem gick i personligt rekordtempo och landade på 24:17, vilket bara är några sekunder från mitt rekord på 24:12. Troligtvis har jag aldrig gjort så snabba åtta heller. Trots att jag inte var helt i form innan så blev det här ett riktigt bra pass. Nedjoggen hem var en fröjd...