En Mil om Dagen

Benen har varit som ett par betongpelare och vid fästet av det yttre sidoledbandet i vänster vadben har det smärtat ordentligt. Under ungefär tjugofyra timmar kunde jag knappt gå - men i går lämnade jag den nittioåriga gubbens kropp och blev typ åttio istället. I dag känns det ännu bättre och jag är nog runt sextiofem nu. I morgon onsdag vågar jag mig kanske på en löprunda igen. Fast en kort då.  Orsaken till detta dygnslånga lidande var en lång söndagstur på Billingen. Tillsammans med Stefan sprang jag upp på berget och rakt över Sjömossen mot Öglunda och Hallanvägen. Vi fortsatte på den vägen mot Ljungstorp och sedan vidare till Svarvarebacken och åter till Skövde. En nätt liten runda på 26 kilometer och nästan 300 höjdmeter. På Hallanvägen mötte Ola (till vänster) upp. Stefan "micket nöjd"... Men distansen var längre än vad min kropp klarade av. Det längsta jag hade sprungit i år innan detta var 17 kilometer. Nu ökade jag distansen med nio kilometer och det blev...

Hej på er ... Jag brukar ju vara väldigt sen på dagarna med mina inlägg, typ i elfte timman (eller rättare sagt i tjugotredje timman), men i dag blir det ett lunch-inlägg. Kanske med en liten uppdatering i kväll , vi får se. Nu på förmiddagen var jag och Selma uppe på berget, där vi hämtade inspiration och kraft. Vi parkerade bilen vid Blängsmossen och gick ut i skogen på samma sida av vägen som parkeringen ligger. Jag har sprungit där vid något tillfälle men den här gången fick det bli en lugn promenad. Man hinner liksom se lite mer då och det är breda fina grusvägar att gå på. Dessutom är de avstängda med rejäla bommar, så ingen biltrafik förekommer. Passade på att vika av från det kända och utforska en väg som jag aldrig varit på förut. Sånt brukar man sällan ångra - och det gjorde jag inte den här gången heller. Grusvägen var belagd med ganska grova stenar men övergick strax till en fin liten stig som ledde oss in i en vacker björk-allé. Stigen gick via denna allé, rakt...