En Mil om Dagen

Långfredagens långlöpning var mitt första träningspass efter ett par veckors uppehåll pga sjukdom. Det var skönt att komma igång igen, men det är en lång väg att ta sig tillbaka till den form jag hade innan uppehållet. Att springa den kuperade Lila milen med låg puls passade mig bra, för när pulsen gick upp för högt då gick jag (+ tre stycken planerade 5-minuters-promenader), och det var skönt. Fick ihop 13 kilometer gång och jogg, och där fick det stanna för den här helgen. Den gamla versionen av Lila milen har på sina ställen fått sig ett lyft, men jag kan sakna naturkänslan på dessa ställen. I det stora en riktigt trevlig slinga... På långfredagen hann jag med ett besök hemma hos mor också. På påskaftonen firade vi vår hund Selma som fyllde 10 år, och sedan blev det årspremiär på motorcykeln (Selma fick stanna hemma). Vi hamnade på några riktigt besvärliga grusvägar och det blev en rejäl utmaning så här i premiären. Speciellt med passagerare på... I dag har hela familje...

Tjugo kilometer! Det var min botten-notering i antalet löpta kilometer under en och samma vecka i år. VAR!!! För i förra veckan blev det ännu sämre: Bara tio kilometer löpta... Så kan det bli när man överanstränger sig. När man kör på lite hårdare än vad kroppen är van vid. Men nu har jag äntligen lärt mig att ta det lite lugnare så fort jag känner varningssignalerna om överansträngning. Förr körde jag bara på. Efter förra veckans löpvila testade jag så att ta en löprunda uppe på berget. Dels för att få springa på lite mjukare underlag och dels för att Selma var med mig. Vi fick skjuts till platsen där Hellnermilen (grönt spår) går som närmast Lerdalavägen. Därifrån följde vi det gröna spåret tills vi vek av höger vid 6,5 och hittade in på Billingehusloppets 10,5k-bana och Jansson 10:an (lila spår). Det var kuperat och jobbigt. Körde sex stycken enminutsintervaller i 4:01 - 4:32-tempo med en minuts gå- och joggvila efter varje. Det kändes okej (inget ont ...